San Francisco Safeway

San Francisco Bay Area har gott om spöken, men den mest udda hemsökta platsen är den lokala Safewaybutiken i Sunset District. Safeway är en livsmedelskedja mest känd för skämt om hur dålig deras glass är, men nu kanske den i stället blir känd för SPÖKEN!

San Francisco Safeway hemsöks av åtminstone ett otroligt kusligt spöke, en liten pojke på ungefär 8 år. Han visar sig oftast runt midnatt och har setts av flera anställda, oftast sittande på golvet hopkrupen i fosterställning, eller stående i ett hörn vänd mot väggen med ansiktet dolt.
Safeway sägs ligga på platsen för ett gammalt hotell som brändes ned till grunden i ett försäkringsbedrägeri. Det är inte känt om pojken dog i lågorna, eller om han fanns på platsen långt innan dess. Hans ursprung är ett mysterium, men hans närvaro är konkreta fakta för dem som har sett honom.
(Bilden har inget samband med texten.)

Dimond Center

I Anchorage, Alaska, är Dimond Center en omdiskuterad plats. Få ifrågasätter att varuhuset faktiskt är hemsökt, utan diskussionerna gäller främst hur den blev det.
Många tror att varuhuset är byggt på en begravningsplats och att byggarbetet väckte upp osaliga andar. Andra menar att det inte kan ha funnits någon sådan begravningsplats, eftersom området var tomt och täckt med hård permafrost innan varuhuset byggdes, varför spökena måste härstamma från de många dödsfall som har ägt rum i själva varuhuset (t.ex. folk som fått stroke, samt skjutningar och freon-läckor).
Alla verkar emellertid överens om att spökena mest håller till på toaletter och i hallutrymmen och att de andar man ser oftast är Kvinnan, som skall ha dött under en tur till varuhuset, samt Den Långe Mannen och Barnet. Det kan vara värt att titta efter dem om du befinner dig i Alaska!

Alabama Sam's Club

Oxford, Alabama gjorde ett tragiskt och väldigt olycksbådande misstag 2009: de lät Walmart bygga ett Sam's Club i deras stad. Detta skulle i sig inte ha orsakat några större problem i vanliga fall, men just detta Sam's Club kom att byggas på en plats som tillhört traktens ursprungsbefolkning. Platsen kördes sönder med bulldozer och jorden användes som fyllnadsmassa.

Den tidigare borgmästaren i Oxford, Leon Smith, insisterade på att platsen "aldrig hade varit en begravningsplats", utan var en naturlig formation som mest användes för "röksignaler". Det faktum att byggandet hemsöktes av katastrofer, som ett sjunkhål och ekonomiska svårigheter, verkade inte alls bekymra de ansvariga för projektet när de fortsatte med att förstöra platsen. Borgmästaren hävdade faktiskt att han var "fullblodsindian" (det var han absolut inte) i ett försök att stävja kritiken.

Själva affären kan inte skryta med några poltergeist-aktiviteter, men de många bakslagen och olyckorna som hemsökte byggarbetet kan nog skyllas på att platsen är hemsökt och att det kanske t.o.m. vilar en förbannelse över den.

Guitar, Amp and Keyboard

Brighton, England har en hel del spöken, precis som resten av Storbritannien, men ett lite udda inslag är rock and roll-spöket på Guitar, Amp and Keyboard. Spöket har fångats på video åtminstone två gånger och är en kuslig liten figur som gillar att busa med kunder och varor i butiken.
På en video ser man spöket i helfigur, svävande mot en kund som inte märker någonting. Den andra, som togs när affären var stängd, visar hur spöket (nu osynligt) slår på gitarrerna och kastar prislappen från en Fender på golvet.
Det kan kanske finnas logiska förklaringar till gitarrer som rör sig och en prislapp som rivs av, men butiksägarna vet inte vilka det skulle vara. Kanske spöket av en frustrerad rockstjärna som stannat för en sista storslagen show innan hen mötte färjkarlen?

Seawall Walmart

Precis som Brighton har Galveston, Texas, gott om spöken och andar. Inga av dem har emellertid haft lika stort inflytande som spökena på Seawall Walmart. Affären är byggd på platsen för ett gammalt barnhem, St. Mary's Orphan Asylum (herregud, Walmart, ni får väl ändå ha en viss återhållsamhet när ni väljer byggplatser!), och har plågats av hemsökelse ända sedan det började byggas.

St. Mary's förstördes av en orkan 1900, vilket ledde till att 90 barn och 10 nunnor dog. 100 döda på samma gång, det lär vara tillräckligt med dålig energi för att hemsöka platsen i åtminstone 200 år. Och tydligen var det precis vad som hände, eftersom man har sett flera spöken innanför varuhusets väggar. Mest omtalat är ett barn som skriker hjärtskärande efter sin mor. De andra spökena skrattar ibland och, om man skall tro de anställda, leker med och t.o.m. stjäl leksaker. Personligen tycker jag att de borde ha rätt till det.

Sunnyvale Toys "R" Us

Åh, Kalifornien, med sol, stränder och, tydligen, spöken! En favorit är spöket på Toys "R" Us i Sunnyvale, Crazy Johnny. Enligt legenden var Crazy Johnny en predikant anställd av en Martin Murphy, som ägde marken där Toys "R" Us byggdes. Crazy Johnny, som lär ha lidit av hjärninflammation, var förälskad i Martin Murphys dotter Elizabeth, som emellertid var förälskad i en advokat och planerade att gifta sig med honom. Crazy Johnny blev så upprörd av dessa nyheter att han i sorg och raseri förlorade kontrollen över den yxa han använde för att hugga ved och högg sig själv i benet, klippte av en artär och förblödde på några minuter. Naturligtvis kunde han inte hålla sig stilla i sin grav, utan håller nu till på Sunnyvale Toys "R" Us, där han öppnar och stänger dörrar, slänger papper omkring sig, viskar i snabbtelefonen och skrämmer synska personer.

Pike Place Market

Seattle, Washington, skryter med att de har statens mest hemsökta plats, vilket de mycket väl kan ha! Pike Place Market, där det finns åtminstone fem olika spöken, är fullt av smällande ljud, kalla platser och saker som låter om natten. Alla spöken - från Princess Angeline, en äldre indiankvinna i röd scarf och med en korg, till lille Jacob som spökar i pärlbutiken - har distinkta personligheter och sina egna historier. Ett av spökena, Nora the Psychic, sägs bo i en kristallkula i Shiela's Magic Shop, och flyttar runt föremål dygnet runt!

Murder Kroger

Atlanta, Georgia är visserligen inte statens mest hemsökta stad (det är Savannah), men lär ha de mest unika hemsökelserna. Här finns inga spöken från inbördeskriget eller den victorianska tiden, men i stället har Atlanta det ökända Murder Kroger. Som namnet antyder har Murder Kroger varit platsen för åtminstone fyra mord sedan 1991. Den första, Cynthia Prioleau, sköts på parkeringen. 2002 hittades ett lik i en bil framför Kroger, följt av ett mord i en byggnad som delade parkering med det olycksaliga Kroger, och sedan ägde ännu en skjutning rum 2015.

Ingen har kunnat bevisa några spöken, men många som bor i området runt Kroger säger att hela platsen utstrålar obehaglig energi, en känsla av ilska. Eller gjorde det i alla fall, tills det gamla varuhuset revs och man byggde ett nytt Kroger på samma plats i slutet av 2019. Det nya Kroger, vars tak är täckt med gräs och bikupor, har ärvt öknamnet, men inte den dåliga stämningen...än.

Mer mysterier!
(översättning av 10 Confounding Mysteries That Remain Unsolved av sign. Estelle, publicerad på Listverse 19 januari 2020.)
Greensboro hit and run

Vad som skulle bli en trevlig julshoppingtur i sista minuten förvandlades till en mardröm för några tonåringar den 23 december 1988. Kenneth Lynn Dungee, Lavern Allen, Kenneth Newkirk och Darius Rannerman åkte iväg i en Plymouth Duster och tänkte köra från Greensboro till Raleigh i North Carolina. Allen körde och alla pratade och skrattade medan de körde längs Interstate 40. Vid något tillfälle under resan, passerade de en bil som senare skulle visa sig ha körts av Grady Alexander.

Bara några sekunder efter att de passerade bilen, störtade en blå Monte Carlo fram mot dem efter att ha tokkört förbi Alexander. Allen märkte att bilen kom väldigt nära deras Plymouth och försökte öka farten lite. Mannen i Monte Carlon höll sig hela tiden nära och körde till slut in i dem bakifrån. De fyra tonåringarna var livrädda och Allen försökte svänga bort från Monte Carlon. Tyvärr kom föraren ikapp dem och stötte i dem från sidan. Sedan höll han tillbaka lite, bara för att köra in i tonåringarnas Plymouth bakifrån om och om igen. Allen försökte hålla rak kurs, men förlorade till slut kontrollen över bilen, som slog runt flera varv och landade på ett fält. Kenneth Dungee dog genast. Kenneth Newkirk bröt benet och fick en skallfraktur. Darius Bannerman bröt handleden och fick flera skador i ansiktet. Lavern Allen befriades från bilvraket efter en halvtimme och tvingades senare amputera ena benet.

Den okände man som hade fått dem att köra av vägen, klev ur bilen vid olycksplatsen, tittade lite på vraket och blev sedan kallad tillbaka till sin egen bil av en kvinnlig passagerare som hade rest med honom. Polisen hittade aldrig mannen som orsakade Kenneth Dungees död och de andra tre männens skador i vad som först troddes vara ett hatbrott. Fallet är fortfarande omtalat på internetforum, men det är knappast troligt att det någonsin blir löst.

Rietbok-flygkraschen

Det kändes som om ett dåligt omen föregick en flygkrasch för över 50 år sedan. Den 13 mars 1967 startade South African Airways Flight 406, även känt som 'Rietbok', från Jan Smuts Airport i Johannesburg, men var tvungna att återvända strax efter start eftersom ett noshjul i fram inte fungerade. Detta hindrade emellertid ingen från att låta planet fortsätta sin resa strax efter att det hade reparerats. Det landade i East London på eftermiddagen och startade igen lite senare. Det hade knappt hunnit upp i luften förrän det körde på en fågel. Vid landningen i Port Elizabeth inspekterades planet och man kom fram till att det kunde fortsätta flyga. Det återvände från Port Elizabeth till Johannesburg och piloten tankade för att försäkra sig om att det förutsedda ovädret i East London inte skulle innebära några problem. Passagerare som behövde stiga av på East London-flygplatsen fick höra att de kanske inte skulle kunna göra det.

Planet startade 04:41 och piloten fick en väderuppdatering 04:58. När planet passerade flygledartornet i Port Elizabeth 05:06, sade piloten över radio att han befann sig 32 km från landningsbanan. Tre minuter senare hörde piloten av sig för sista gången, sade att han var på 600 meters höjd och att han kunde se kusten. Bara en minut senare kraschade planet i havet och alla 25 personer ombord dog. Ögonvittnen på en närbelägen strand, som såg planet krascha, kontaktade genast polisen. Man hittade minimalt med vrakdelar att undersöka och inga kroppar hittades. Teorierna sträckte sig från att piloten fick en hjärtinfarkt till att det handlade om sabotage. Andra trodde att planet kraschade p.g.a. att det var felbyggt och att en vinge kan ha lossnat. Något svar på varför planet kraschade har man aldrig fått.

David Guerreros försvinnande

13-årige David Guerrero var något av ett underbarn. Han hade stor talang för att måla och gick på en konstakademi i Spanien. Han var en blyg pojke som helst umgicks med sin bror eller sina föräldrar.
1987 fick David en fantastisk möjlighet när han bjöds in att hänga sitt första konstverk på konstgalleriet La Maison. Dessutom ville en lokal radiopratare intervjua honom om händelsen. David och radiopratarna skulle träffas på La Maison efter skoldagens slut och innan David skulle till konstakademien. Davids far kunde inte köra honom till intervjun, utan sade åt honom att stanna på La Maison efter intervjun om det blev sent, så skulle han bli hämtad efteråt.

David kände sig lite krasslig den 6 april 1987, när intervjun skulle äga rum. Han gav sig av för att göra radiointervjun 18:30. Någon gång under den tio minuter långa promenaden till busshållplatsen, försvann David. När fadern kom till akademin 21:00, kunde han inte hitta David någonstans. När han kom till galleriet, fick han veta att de inte hade sett den unge mannen på hela dagen. Fadern körde hem för att se om David var där. När han fick veta att sonen inte befann sig i hemmet, åkte han till polisstationen och anmälde sonen försvunnen.

Polisen intervjuade många personer under utredningen, däribland alla busschaufförer som körde den rutt som David skulle ha åkt. Hundratals anonyma tips undersöktes utan framgång. Myndigheterna var så lamslagna att de t.o.m. följde upp ett tips från ett medium som påstod att pojken levde och befann sig i ett isolerat kloster. Detta tips ledde emellertid ingenstans. Åren gick och spåren och fallet kallnade.
David Guerrero är fortfarande försvunnen.

Mordet på Eric Wone

2006 levde Joseph Price, Victor Zaborsky och Dylan Ward tillsammans som en polyamorös familj i Washington. Robert Eric Wone var vän med dem och besökte dem den 2 augusti 2006 med planer på att övernatta. En timme efter att Wone hade kommit till lägenheten på Swann Street, hörde grannarna ett fruktansvärt skrik. Det skulle senare bekräftas att det hade varit Wone som skrek.

Victor Zaborsky ringde 911 precis före midnatt och inom fem minuter hade flera poliser och sjukvårdare anlänt. De blev häpna över att finna Robert Eric Wone död på en säng, fullt påklädd, med tre huggsår i bröstet. Sängen under honom var prydligt bäddad och det fanns inga tecken på strid. Det såg även ut som om kroppen hade tvättats ren efter knivhuggen. De tre boende i huset hade alla på sig vita badrockar och verkade inte speciellt berörda av att det låg en död man hemma hos dem.

Senare, under obduktionen, upptäckte en patolog sju nålstick på Wones kropp som inte kunde förklaras.
Senare avslöjades det att Zaborsky sagt till larmoperatören att det var en inkräktare i deras hem och att denne hade huggit Wone. Detta övertygade inte polisen. Price, Zaborsky och Ward arresterades och åtalades för mordet på Wone. Åklagarna menade att männen hade städat på brottsplatsen innan de ringde efter hjälp, men de tre männens försvarsadvokater replikerade att männen misstänktes p.g.a. fördomar gällande deras livsstil.
De åtalade släpptes 2010 och ingen annan har någonsin ställts inför rätta för mordet på Wone. Mysteriet med vad som hände denna otäcka natt är ännu olöst.

Det stulna flygplanet

25 februari 2003 började som andra dagar i Luanda, Angola...ända tills en Boeing 727-223 stals från Quatro de Fevereiro-flygplatsen. Man tror att den amerikanska piloten, Ben C. Padilla, och en kongolesisk mekaniker, John M. Matantu, bordade planet precis före solnedgången. Strax därefter började planet röra sig utan att det skedde någon kommunikation med kontrolltornet. Planet var helt nedsläckt när det lyfte och försvann över Atlanten. 2004 berättade Padillas syster för en tidning att hon och hennes familj trodde att Ben flög planet mot sin vilja och att han kan ha kraschat någonstans över Afrika. Andra teorier är att en affärsuppgörelse gick fel eller att planet utsattes för en terrorattack. Amerikanska myndigheter sökte efter planet i många länder, men utan resultat. Det kom in flera rapporter om att planet hade setts, men inget matnyttigt kom fram. Flygplanet och de två männen saknas fortfarande.

Utsatta för en stalker

Från 2018 fram till augusti 2019 fick en kvinna och hennes far besök av över 500 personer i sitt hem i Utah. Det var bl.a. hantverkare och folk som levererade olika varor. Allihop var ditskickade av Loren Okamura, en man som utsatte kvinnan i familjen för en otäck cyberstalkingkampanj. Okamura lade t.o.m. ut husets adress på Craigslist (en köp- och säljsajt) och skickade dit droghandlare och prostituerade. Han kontaktade även kvinnan via mejl och skrev att hon skulle sova med ena ögat öppet och att "de skulle komma och ta henne och hennes föräldrar". Han skrev att hon skulle "begå självmord och göra sin familj en tjänst." Trots att han fick förhållningsorder, fortsatte Okamura att trakassera familjen.

Till slut fick de sätta upp en skylt vid huset för att slippa alla de främlingar som hela tiden dök upp. På skylten uppmanades alla som hade skickats dit som bud att ringa polisen.
I november 2019 greps stalkern äntligen på Hawaii.
Motivet bakom hans hemska uppförande är emellertid fortfarande en gåta.

Sneha Anne Philips försvinnande

31-åriga läkarpraktikanten Sneha Anne Philip hade för en gångs skull hela dagen ledigt 10 september 2001. Hon använde dagen till att städa i den lägenhet hon delade med maken Ron och satt sedan i två timmar och chattade med sin mor mellan 14.00 och16:00. Hon bytte efter detta kläder och gav sig ut för att shoppa. När Ron kom hem strax före midnatt, var Sneha fortfarande inte hemma. Han blev inte orolig, för hon sov ofta över hos sin kusin Annu eller hos sin bror John. Nästa morgon åkte Ron till sitt arbete i Bronx, fortfarande inte orolig. Men när nyheterna kom om att ett flygplan hade flugit in i World Trade Centre, ringde han genast hem. Hans hustru svarade inte. Han ringde tillbaka flera gånger och lämnade meddelanden varje gång. Sedan började han oroa sig för att Sneha kunde ha fallit offer för terrorattentatet. Han gav sig av ut för att söka efter sin hustru. Paniken på Manhattan ledde till trafikkaos och Ron nådde inte Tribeca förrän vid nio på kvällen. Han sov över hos en god vän och återvände hem på morgonen, men Sneha var fortfarande försvunnen.

Sorgligt nog hamnade Snehas namn på listan över 11 september-offren. Hennes familj vill tro att hon dog som en hjälte; att hon sprang in i infernot efter flygkraschen för att hjälpa de som var sårade och döende. Historien fick hjälp på traven av en lögn som Snehas bror drog för nyheterna om att han hade pratat med sin syster den 11 september och att hon sade att hon hjälpte folk inne i tornet. Myndigheterna tror inte på honom.
2004 dök det upp ett påstående om att Sneha levde ett dubbelliv och att hon dog natten mellan 10 och 11 september, varpå hennes namn togs bort från listan. En annan teori är att Sneha utnyttjade 11 september-tragedin för att försvinna och börja ett nytt liv på en annan plats. Hur som helst har Ron Philip aldrig sett sin hustru igen och vad som egentligen hände henne är fortfarande ett mysterium.

Otto Warmbiers mystiska skada

2 januari 2016 arresterades Otto Frederick Warmbier, en amerikansk collegestudent, i Nordkorea, anklagad för att ha stulit en propagandaaffisch från sitt hotell. Straffet var 15 års fängelse inklusive straffarbete.

I mars 2016 fick Warmbier en hjärnskada som fick honom att glida in i koma. Det tog de nordkoreanska myndigheterna över ett år att avslöja Warmbiers medicinska tillstånd, som de försökte bortförklara med att han hade drabbats av botulism, vilket hade förvärrats av att han hade tagit en sömntablett. Den unge mannen släpptes i juni 2017, men låg då fortfarande i koma, och transporterades till ett sjukhus i USA för behandling.
Sorgligt nog vaknade Warmbier aldrig, utan dog efter sex dygn på sjukhus. Det avslöjades att han dog av syrebrist i hjärnan, orsakat av en okänd neurologisk skada.
En amerikansk federal domstol kom fram till att den nordkoreanska regeringen var ansvarig för Warmbiers tortyr och död (no shit, Sherlock, ö.a.). Till dags dato är det okänt hur Warmbier fick den skada som han så småningom dog av. Det finns inget som tyder på att teorin om botulism och sömntabletter stämmer, men det fanns heller inga spår av tortyr på Warmbiers kropp. Otto Warmbiers föräldrar har bestämt sig för att stämma Nordkoreas regering för sonens död.

(Ärligt talat förstår jag inte riktigt hur det här kan vara ett mysterium. Hur många skumma lönnmord ligger inte Nordkorea bakom? Ö.a.)

Claudia Kirschhochs försvinnande

29-åriga New Yorkbon Claudia Kirschhoch erbjöds en betald arbetsresa till en semesteranläggning på Kuba 2000. Den amerikanska reseskribenten träffade andra reseskildrare och reste med dem till Montego Bay på Jamaica den 24 maj 2000. Tyvärr ledde visumproblem till att de blev strandade på Jamaica. De kunde inte flyga tillbaka på New York eftersom alla flygningar var fullbokade inför den kommande veckan.
Claudia och en annan skribent, Tania Grossinger, åkte till en turistanläggning i Negril, bodde där i tre dagar och lyckades sedan boka ett flyg för att lämna Jamaica. Claudia var emellertid inte redo att ge sig av. Hon och Tania åt frukost tillsammans innan Tania tog flyget hem. Eftermiddagen tillbringade Claudia med att promenera på stranden. Därefter försvann hon.

Claudias föräldrar ägnade flera dagar åt att försöka komma i kontakt med dottern, men ringde sedan företaget hon arbetade för. De mottog de chockande nyheterna att Claudia aldrig hade återvänt till arbetet. När Claudias hotellrum söktes igenom, hittade man hennes pass, mobiltelefon och flygbiljett till New Yprk. Hotellpersonalen brydde sig tydligen inte om att rummet kunde innehålla ledtrådar om Claudias försvinnande, utan hyrde ut det till andra besökare. Snart försvann Claudias mobil och även loggboken som innehöll registreringsnumren till alla bilar som anlände och lämnade turistanläggningen.

Det upptäcktes att Claudia hade umgåtts med en bartender som hette Anthony Grant och som hade sjukskrivit sig dagen efter att Claudia försvann. Han stannade hemma från arbetet i fyra dagar och när polisen till slut fick tag på honom, erkände han att han och Claudia träffades den 26 maj, men förnekade att han hade något att göra med hennes försvinnande, även om polishundar spårade Claudias doft till bagageutrymmet och baksätet i hans bil. Han blev aldrig arresterad eller anhållen.
Claudias föräldrar sökte dygnet runt efter dottern, men hon dödförklarades officiellt 2002. Vad som hände henne är fortfarande inte känt.

Mordet på Patrick Erhabor
(VARNING FÖR MAKABRA DETALJER!)

I september 2001 fick en fotgängare som promenerade längs Themsen syn på något orange i vattnet. När polisen undersökte det hela, upptäckte de att det orange föremålet var ett par shorts draperade över en ung pojkes torso.
När torson togs upp ur vattnet, upptäckte polisen att benen, armarna och huvudet hade skurits bort noggrant med en mycket vass kniv. Prover på torson avslöjade att den unge pojken hade förgiftats innan han mördades. Växtextrakt hittades i hans inälvor och spårades till Västafrika. Shortsen som hittades tillsammans med torson var inhandlade i antingen Tyskland eller Österrike.

Detta förfärliga brott ledde till att man upptäckte ett trafficknätverk som kidnappade barn i Afrika och tog med dem till Storbritannien. Många gärningsmän sattes i fängelse, men pojkens mördare gick fortfarande fri. Pojken fick av polisen namnet Adam och hans kvarlevor begravdes på en kyrkogård i Southwark. Under utredningen förhörde polisen en kvinna som hette Joyce Osagiede efter att ett liknande par orange byxor hittats i hennes hus. Man hittade inga ytterligare bevis och hon ställdes aldrig inför rätta för mordet. Så småningom deporterades hon till Nigeria. Tio år senare intervjuades Joyce av BBC och sade då att pojkens namn var Patrick Erhabor. Hon hävdade att hon hade givit honom till en man som hette Kingsley Ojo. Ojo arresterades för trafficking 2004, men kunde inte bindas till mordet på Adam.

Ännu har ingen gripits för det hemska mordet. Det kan ha handlat om en offerritual, men det har aldrig kunnat bevisas.

MONSTER OCH KONSTER!
Är ni redo för lite kryptider och annat kul? Kommer här!
(översättning av Top 10 Cryptids You’ve Never Heard Of av Regina Paul, publicerad på Listverse 28 januari 2020)
Vissa av de här varelserna kan ha förekommit i den här tråden förut, men jag väljer ändå att publicera listan i sin helhet. Ö.a.

Det finns många dokusåpor i vilka grupper av forskare och de som helt enkelt är intresserade av ämnet söker efter bevis för att välkända kryptider, som Bigfoot och Yeti, existerar.
Program som Expedition Bigfoot och Paranormal Caught on Camera på Travel Channel visar filmer på vilka folk har fångat Bigfoot, Yeti, Rake och andra relativt välkända kryptider. Men känner du till att det finns massor av ganska okända kryptider i världen?

Big Muddy Monster

De första dokumenterade iakttagelsen av Big Muddy Monster (Stora Lermonstret) ägde rum 25 juni 1973 i Murphysboro, Illinois. Ett par som satt i en bil vid Riverside Parks båtbrygga alldeles intill skogen fick sitt livs överraskning när de hörde ett högt skrik. En varelse kom ut ur skogen mot chaufförens sida av bilen. De beskrev det som benvitt, med päls som tycktes nedkladdad med lera från floden. Det var drygt två meter högt och gick upprätt på två ben. De kunde inte se dess ansikte. De åkte genast iväg till polisen för att lämna in en rapport. Inte ens det faktum att båda faktiskt var gifta på annat håll hindrade dem från att rapportera.
1973 sågs varelsen av flera andra personer, bl.a. en Mrs. Nedra Green, som hävdade att hon kunde höra varelsen skrika om natten i skogen utanför hennes gård. En fyraårig pojke som hette Christian Baril var ute på gården och försökte fånga eldflugor när han kom inspringande och sade till sin far att det var ett stort spöke utanför. Den lokala polischefen tog rapporterna på så stort allvar att de lät spårhundar göra sökningar.

Getmannen

Det finns många historier om hur Getmannen från Prince George’s County i Maryland kom till. En av de mest populära är att han är en getherde som blev galen när några tonåringar mördade hans getter. En annan historia hävdar att han påminner om Bigfoot, bara det att han ser ut som en get. Ytterligare en historia, kanske den mest fantastiska om man tänker efter, hävdar att Getmannen är ett genetiskt misstag gjort av en vetenskapsman från Amerikanska Jordbruksdepartementets forskningsstation i Beltsville, Maryland. Enligt historien försöte vetenskapsmannen korsa DNA från en get med sin labbassistent William Lottsford. William är nu en mutant och ute efter hämnd.
Getmannen sägs jaga folk, slita huvudet av hundar och skrämma slag på kärlekspar som gör misstaget att parkera på Fletchtown Road, hans hemmaplan. Tonåringar som gör misstaget att bege sig av dit och leta efter honom, kommer aldrig tillbaka.

Fresno Nightcrawlers

Första gången någon fångade Fresno Nightcrawlers på video var 2007. En invånare i Fresno i Kalifornien, härav namnet, upptäckte en sekvens från sin övervakningskamera på vilken en Nightcrawler djärvt promenerar över hans tomt. Nightcrawlern på videon verkar vara humanoid, med två långa ben, inga armar, ett litet huvud och två ögon. De har också upptäckts på övervakningsfilm från Yosemite National Park.
Det finns bevis i indianska legender och på träsniderier av lokala indianfolk att Fresno Nightcrawlers faktiskt finns. Enligt lokala indianlegender från Fresnoområdet har dessa varelser allt levt här, t.o.m. före människorna, och anledningen till deras långa ben är att de lever i träsken och att de långa benen hjälper dem att ta sig fram genom myrar och träskmark. En annan inhemsk historia om Fresno Night Crawlers säger att de visar sig nu för att de vill hjälpa människorna att återknyta kontakten med naturen.

Van Meter-monstret

Van Meter-monstret sågs bara vid några få tillfällen hösten 1903 i Van Meter i Iowa. Alla som såg varelsen var mycket respekterade personer i samhället - en lärare, en bankkassör och stadens läkare. Ingen av dem drack, de var väl kända i staden och inte personer som skulle vilja bli ökända för att ha erkänt att de sett en sådan varelse. Första gången varelsen observerades, flög den ovanför byggnaderna i staden Van Meter. Vittnen hävdade att den såg ut som en korsning mellan en man och en fladdermus med stora fladdermusliknande vingar och ett horn på huvudet som den kunde skjuta ljusblixtar från. Vittnena sade också att varelsen luktade surt.
Sista gången den fladdermusliknande varelsen sågs var när flera av männen i staden följde efter den till en gammal gruva där den flög in. Lite senare återvände den ut med en mindre version av sig själv och flög iväg. Van Meter-monstret sågs aldrig mer till igen.

Slide-Rock Bolter

I bergen i Colorado finns en märklig kryptid som kallas Slide-Rock Bolter. Denna varelse är stor som en blåval och har munnen full med väldigt vassa tänder. Ögonen är små och den använder sin bakfena, som har en sorts krok, för att hålla sig fast vid berget. Det sägs att den släpper ut en sorts fett eller olja från munnen, som gör att den kan glida ned för berget och skopa i sig sina byten, däribland människor. Drivkraften den får av att hänga från branta sluttningar och utsöndra hal olja får den att glida upp på nästa berg, som den kan hänga fast vid tills nästa byte dyker upp. Man tror att Slide-Rock Bolter bara kan leva på berg med en 45-gradig vinkel, annars skulle den inte kunna kana ned och fånga sin mat.
Denna kryptid sågs först av skogshuggare på 1800-talet, men trots att folk har bevittnat stora områden med tillplattad vegetation och förstörda träd, som indikerar att den skulle kunna existera, känner man inte till någon på 2000-talet som faktiskt har sett den. Detta kan ha att göra med att varelsen är så enorm att chansen för en människa att hinna undan för den i tid är så liten!

Altamaha-ha

Altamaha-ha har setts i Altamahafloden nära Darien, Georgia, sedan tiden innan de vita nybyggarna kom. Lower Muskogee Creek-indianerna var de första som berättade historier om Altamaha-ha. Kryptiden sägs ha en kropp som påminner om en stor stör med en benig kam på toppen. Den har framfenor, men inga bakfenor. Dess nos liknar en krokodils med stora tänder och ögon. Ögonvittnen uppger att varelsen är 7-10 meter lång, fast mindre exemplar har setts. Första gången en icke-indian såg varelsen skall ha varit 18 april 1830. En reporter från en dagstidning i Savannah hävdade att flera män på skonaren Eagle hade sett ett havsvidunder. Främst var det en kapten Delano som skulle ha sett varelsen, men flera andra män på skonaren skall också ha iakttagit varelsen.

Vi går framåt i historien. I början av 2018 spolades ett kadaver upp i Wolf Island National Wildlife Refuge vid Georgias kust. Det såg ut som ett mindre exemplar av en Altamaha.ha. Jeff Warren och hans son upptäckte kadavret när de besökte vildmarksreservatet. Mr. Warren videofilmade det, men filmen har antagits vara en bluff, eller så är varelsen en kråshaj eller någon annan form av djuphavshaj. Forskarna är oense om huruvida varelsen var en haj eller en bluff, men det är intressant att varelsen stämmer in på beskrivningar av Altamaha-ha.