Liljan skrev:

Kentarou skrev:

Liljan skrev:Jag tycker 10 000 är för lite de borde fått betala mycket mer. Hemundervisning ska bara vara tillåtet under en begränsad period vid svåra sjukdomar.

Kvalitén på hemundervisning kommer variera väldigt beroende på vilka föräldrar man har, barnen får inte det sociala skolan ger och de får inte träffa barn som lever på ett annat sätt än dem. Det finns bara negativa saker med hemundervisning, för någon enstaka är det kanske bra men inte för de flesta.

Varför kan inte barn ses på fritiden? Kan inte barn träna karate?

Det är en timme i veckan, resten av tiden då? Risken är jättestor att man blir socialt isolerad, alla har inte föräldrar som uppmuntrar eller ens kan ta sina barn på en massa fritidsaktiviteter.

När jag var ung så lekte vi utomhus, jag gick inte på grundskola så jag blev ganska isolerad men jag hade ibland personer att leka med. Det finns aktivheter som scouter som man kan läsa de heliga böckerna och umgås med jämnårliga, det kostar inte mycket för att jag tror att det betalas genom donationer.

Liljan skrev:Jag tycker 10 000 är för lite de borde fått betala mycket mer. Hemundervisning ska bara vara tillåtet under en begränsad period vid svåra sjukdomar.

Kvalitén på hemundervisning kommer variera väldigt beroende på vilka föräldrar man har, barnen får inte det sociala skolan ger och de får inte träffa barn som lever på ett annat sätt än dem. Det finns bara negativa saker med hemundervisning, för någon enstaka är det kanske bra men inte för de flesta.

Vaddå 10.000 kr, Himmelstrands hotades med 180.000 + 80.000 kr. Den andra familjen hotades med 50.000 kr.

Om föräldrarna tillhör någon sekt så kan det hända att barnen inte får träffa barn utom sekten. Men annars kan de förstås träffa andra barn på eftermiddagar och helger.

Här är ett knappt halvtimme långt radioprogram från 2016 Nio år med familjen som skola: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/7 ... gramid=338

Lukas är 16 år och tycks ha all världens tid. Han bestämmer själv när han pluggar och har inga prov. Vänner tycks inte vara svårt att skaffa heller. Han kan ta kontakt med nån på biblioteket "Den här boken läser jag också, den är jättebra". När en bekant berättade att hennes son var med i ett band ringde han och fick vara med, så hade han plötsligt flera kompisar. Han har också engagerat sig i ett parti.

Lukas verkar självständig och självsäker. Men skulle han nånsin klara av ett vanligt inrutat arbetsliv? Själv pratar han om att skriva, spela i ett band el bli skådespelare. Så han är helt inriktad på något kreativt.

På Åland (dvs i hela Finland) gäller läroplikt:

svt 29 SEPTEMBER 2016 skrev:I Finland gäller läroplikt, men inte skolplikt. Det här betyder att man som förälder har rätt att undervisa barnen hemma, det räcker att man anmäler ärendet till kommunen. Kommunen utser sedan en person som ska fungera som kontaktperson mellan familjen och skolan.

Ett läropliktigt barn som studerar hemma är inte inskrivet i någon skola och det är vårdnadshavaren som ansvarar för hans eller hennes studier och undervisning. Barnet har inte rätt till de avgiftsfria tjänster och förmåner som skolelever har, såsom läroböcker och andra läromedel samt elevvårdstjänster.

https://www.svt.se/nyheter/uutiset/sven ... for-barnen

Alien skrev:

Liljan skrev:Jag tycker 10 000 är för lite de borde fått betala mycket mer. Hemundervisning ska bara vara tillåtet under en begränsad period vid svåra sjukdomar.

Kvalitén på hemundervisning kommer variera väldigt beroende på vilka föräldrar man har, barnen får inte det sociala skolan ger och de får inte träffa barn som lever på ett annat sätt än dem. Det finns bara negativa saker med hemundervisning, för någon enstaka är det kanske bra men inte för de flesta.

Vaddå 10.000 kr, Himmelstrands hotades med 180.000 + 80.000 kr. Den andra familjen hotades med 50.000 kr.

Om föräldrarna tillhör någon sekt så kan det hända att barnen inte får träffa barn utom sekten. Men annars kan de förstås träffa andra barn på eftermiddagar och helger.

Här är ett knappt halvtimme långt radioprogram från 2016 Nio år med familjen som skola: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/7 ... gramid=338

Lukas är 16 år och tycks ha all världens tid. Han bestämmer själv när han pluggar och har inga prov. Vänner tycks inte vara svårt att skaffa heller. Han kan ta kontakt med nån på biblioteket "Den här boken läser jag också, den är jättebra". När en bekant berättade att hennes son var med i ett band ringde han och fick vara med, så hade han plötsligt flera kompisar. Han har också engagerat sig i ett parti.

Lukas verkar självständig och självsäker. Men skulle han nånsin klara av ett vanligt inrutat arbetsliv? Själv pratar han om att skriva, spela i ett band el bli skådespelare. Så han är helt inriktad på något kreativt.

Har inte hört programmet än, men jag reagerar spontant på att familjen tillhör en sekt. Det är ju oftast det som är anledningen till att man inte vill skicka barn till skolan. De ska inte lära känna något annat, så att de inte lämnar sekten. Då har jag mer respekt för Amish, de låter ju sina barn testa på att leva i den "andra" världen, så att de kan bestämma fritt om de vill vara kvar eller inte.

Alien skrev:Här är ett knappt halvtimme långt radioprogram från 2016 Nio år med familjen som skola: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/7 ... gramid=338

Lukas är 16 år och tycks ha all världens tid. Han bestämmer själv när han pluggar och har inga prov. Vänner tycks inte vara svårt att skaffa heller. Han kan ta kontakt med nån på biblioteket "Den här boken läser jag också, den är jättebra". När en bekant berättade att hennes son var med i ett band ringde han och fick vara med, så hade han plötsligt flera kompisar. Han har också engagerat sig i ett parti.

Lukas verkar självständig och självsäker. Men skulle han nånsin klara av ett vanligt inrutat arbetsliv? Själv pratar han om att skriva, spela i ett band el bli skådespelare. Så han är helt inriktad på något kreativt.

Och här har vi själva grundtanken med den svenska skolan - att forma barnen till lydiga och produktiva arbetare som betalar skatt till regimen. Lukas riskerar nu att falla utanför den ramen.

Huggorm skrev:

Alien skrev:Här är ett knappt halvtimme långt radioprogram från 2016 Nio år med familjen som skola: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/7 ... gramid=338

Lukas är 16 år och tycks ha all världens tid. Han bestämmer själv när han pluggar och har inga prov. Vänner tycks inte vara svårt att skaffa heller. Han kan ta kontakt med nån på biblioteket "Den här boken läser jag också, den är jättebra". När en bekant berättade att hennes son var med i ett band ringde han och fick vara med, så hade han plötsligt flera kompisar. Han har också engagerat sig i ett parti.

Lukas verkar självständig och självsäker. Men skulle han nånsin klara av ett vanligt inrutat arbetsliv? Själv pratar han om att skriva, spela i ett band el bli skådespelare. Så han är helt inriktad på något kreativt.

Och här har vi själva grundtanken med den svenska skolan - att forma barnen till lydiga och produktiva arbetare som betalar skatt till regimen. Lukas riskerar nu att falla utanför den ramen.

Men om vi tänker på att den yngre generationen redan är allt svårare att integreras i arbetslivet för att de är för individualistiska och har svårare att anpassa sig - kanske bör man inte göra det värre genom att hemskola dem?

Hemundervisning ska inte bli betald utav kommunen om det är föräldrarna som står för den, kommer ju bara sluta med parallell samhälle med ungar som hatar demokratiska värderingar.

Toblerone skrev:

Alien skrev:Om föräldrarna tillhör någon sekt så kan det hända att barnen inte får träffa barn utom sekten. Men annars kan de förstås träffa andra barn på eftermiddagar och helger.

Här är ett knappt halvtimme långt radioprogram från 2016 Nio år med familjen som skola: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/7 ... gramid=338

Lukas är 16 år och tycks ha all världens tid. Han bestämmer själv när han pluggar och har inga prov. Vänner tycks inte vara svårt att skaffa heller. Han kan ta kontakt med nån på biblioteket "Den här boken läser jag också, den är jättebra". När en bekant berättade att hennes son var med i ett band ringde han och fick vara med, så hade han plötsligt flera kompisar. Han har också engagerat sig i ett parti.

Lukas verkar självständig och självsäker. Men skulle han nånsin klara av ett vanligt inrutat arbetsliv? Själv pratar han om att skriva, spela i ett band el bli skådespelare. Så han är helt inriktad på något kreativt.

Har inte hört programmet än, men jag reagerar spontant på att familjen tillhör en sekt. Det är ju oftast det som är anledningen till att man inte vill skicka barn till skolan. De ska inte lära känna något annat, så att de inte lämnar sekten. Då har jag mer respekt för Amish, de låter ju sina barn testa på att leva i den "andra" världen, så att de kan bestämma fritt om de vill vara kvar eller inte.

Varför tror du att Lukas familj tillhör en sekt? Det framgick inte något sådant i programmet.

I vissa fall jobbar en av el båda föräldrarna hemifrån och vill ha mer umgänge och närmare förhållande till sina barn. Det är därför de vill ha hemundervisning.

En sak som hemundervisade barn slipper är grupptrycket från jämnåriga. De tillhör ingen klass och behöver inte bry sig om vad de tongivande i klassen tycker. Det framgick t ex att Lukas hade en egen klädstil.

Det tycker jag personligen är positivt, men det kan förstås vara ytterligare ett tecken på att Lukas skulle sticka ut på ett vanligt svenssonjobb.

Alien skrev:

Toblerone skrev:

Alien skrev:Om föräldrarna tillhör någon sekt så kan det hända att barnen inte får träffa barn utom sekten. Men annars kan de förstås träffa andra barn på eftermiddagar och helger.

Här är ett knappt halvtimme långt radioprogram från 2016 Nio år med familjen som skola: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/7 ... gramid=338

Lukas är 16 år och tycks ha all världens tid. Han bestämmer själv när han pluggar och har inga prov. Vänner tycks inte vara svårt att skaffa heller. Han kan ta kontakt med nån på biblioteket "Den här boken läser jag också, den är jättebra". När en bekant berättade att hennes son var med i ett band ringde han och fick vara med, så hade han plötsligt flera kompisar. Han har också engagerat sig i ett parti.

Lukas verkar självständig och självsäker. Men skulle han nånsin klara av ett vanligt inrutat arbetsliv? Själv pratar han om att skriva, spela i ett band el bli skådespelare. Så han är helt inriktad på något kreativt.

Har inte hört programmet än, men jag reagerar spontant på att familjen tillhör en sekt. Det är ju oftast det som är anledningen till att man inte vill skicka barn till skolan. De ska inte lära känna något annat, så att de inte lämnar sekten. Då har jag mer respekt för Amish, de låter ju sina barn testa på att leva i den "andra" världen, så att de kan bestämma fritt om de vill vara kvar eller inte.

Varför tror du att Lukas familj tillhör en sekt? Det framgick inte något sådant i programmet.

I vissa fall jobbar en av el båda föräldrarna hemifrån och vill ha mer umgänge och närmare förhållande till sina barn. Det är därför de vill ha hemundervisning.

En sak som hemundervisade barn slipper är grupptrycket från jämnåriga. De tillhör ingen klass och behöver inte bry sig om vad de tongivande i klassen tycker. Det framgick t ex att Lukas hade en egen klädstil.

Det tycker jag personligen är positivt, men det kan förstås vara ytterligare ett tecken på att Lukas skulle sticka ut på ett vanligt svenssonjobb.

Oj, jag läste fel i ditt inlägg, jag trodde du skrev men det var inte så.

Alien skrev:

Toblerone skrev:

Alien skrev:Om föräldrarna tillhör någon sekt så kan det hända att barnen inte får träffa barn utom sekten. Men annars kan de förstås träffa andra barn på eftermiddagar och helger.

Här är ett knappt halvtimme långt radioprogram från 2016 Nio år med familjen som skola: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/7 ... gramid=338

Lukas är 16 år och tycks ha all världens tid. Han bestämmer själv när han pluggar och har inga prov. Vänner tycks inte vara svårt att skaffa heller. Han kan ta kontakt med nån på biblioteket "Den här boken läser jag också, den är jättebra". När en bekant berättade att hennes son var med i ett band ringde han och fick vara med, så hade han plötsligt flera kompisar. Han har också engagerat sig i ett parti.

Lukas verkar självständig och självsäker. Men skulle han nånsin klara av ett vanligt inrutat arbetsliv? Själv pratar han om att skriva, spela i ett band el bli skådespelare. Så han är helt inriktad på något kreativt.

Har inte hört programmet än, men jag reagerar spontant på att familjen tillhör en sekt. Det är ju oftast det som är anledningen till att man inte vill skicka barn till skolan. De ska inte lära känna något annat, så att de inte lämnar sekten. Då har jag mer respekt för Amish, de låter ju sina barn testa på att leva i den "andra" världen, så att de kan bestämma fritt om de vill vara kvar eller inte.

Varför tror du att Lukas familj tillhör en sekt? Det framgick inte något sådant i programmet.

I vissa fall jobbar en av el båda föräldrarna hemifrån och vill ha mer umgänge och närmare förhållande till sina barn. Det är därför de vill ha hemundervisning.

En sak som hemundervisade barn slipper är grupptrycket från jämnåriga. De tillhör ingen klass och behöver inte bry sig om vad de tongivande i klassen tycker. Det framgick t ex att Lukas hade en egen klädstil.

Det tycker jag personligen är positivt, men det kan förstås vara ytterligare ett tecken på att Lukas skulle sticka ut på ett vanligt svenssonjobb.

Ja, det brukar ju bli svårare om man är äldre. Bättre att vänja sig vid jämnåriga.

Intressant det här med hemundervisning. Ett av mina tidigaste minnen var när att jag flydde från förskolan som jag hade satts i som mkt liten. Jag kröp genom häcken minns jag. Då bodde jag i Tanzania. Under ett halvår 1971 undervisade jag hemma av min mor eftersom det inte fanns lämplig skola i Malaysia där jag då bodde.

Förmodligen passade jag inte i den institution som jag hade satts i som liten. Och lite autistiska drag kan kanske vara en förklaring...

Julianus skrev:Åland har fått skolflyktingar, bokstavligen.

Skollagen är ett stort skämt, som sagt! Tar inte hänsyn till att barn mår dåligt.
Tycker att skollagen är inte bara förlegad, utan också svårtolkad.

Skolplikt borde byta namn till skoltvång!

Ja, jag tror enbart på skolplikt om skolan tillför något positivt. Går man dit och bara blir helt utbränd för att det inte finns anpassning, eller man blir slagen och förnedrad varje dag, då kommer man inte lära sig ett skit. Rädda människor lär sig inte. Det är typ rääätttsååå bevisat.

Jag tror på bra musik, och skottpengar på dåliga föräldrar.

Om det hade varit enklare att få tillstånd till hemundervisning hade jag definitivt gjort det med min 15-åring. Den viktigaste anledningen är att skolan inte har gjort sitt jobb ordentligt, och då är mina barns skola ändå känd för att ta väl hand om elever med NPF, och har varje år kommunens högsta resultat på nationella proven. Trots detta satt T hela förra läsåret och bara stirrade framför sig från första lektionen till den sista, men detta fick jag inte reda på förrän i mitten av vårterminen. Det här läsåret har han fått en halv (!) assistent. Han sitter själv i ett litet rum och jobbar hyfsat när assistenten är där, men när hon inte är där får han inget gjort. I lärarnas omdömen står överallt att det märks att T har stora kunskaper (IQ 140+), men vi lyckas tyvärr inte få honom att dela med sig av dessa och därför kan han inte få det betyg han egentligen borde ha. Frustrerande!

En vän till mig hemskolar sina barn. I Belgien, där de bor, är detta helt normalt. Hon har fyra väldigt sociala barn. Min uppfattning är att det är Sverige som är avvikande (på ett negativt sätt) i det här med hemundervisning. Kanske vore dags att bli lite mer internationella.

Glömde säga att varken jag eller min vän är tillhör någon sekt.

@Solblomma

Håller fullständigt med dig om att Sverige är helt avvikande!

Solblomma skrev:Om det hade varit enklare att få tillstånd till hemundervisning hade jag definitivt gjort det med min 15-åring. Den viktigaste anledningen är att skolan inte har gjort sitt jobb ordentligt, och då är mina barns skola ändå känd för att ta väl hand om elever med NPF, och har varje år kommunens högsta resultat på nationella proven. Trots detta satt T hela förra läsåret och bara stirrade framför sig från första lektionen till den sista, men detta fick jag inte reda på förrän i mitten av vårterminen. Det här läsåret har han fått en halv (!) assistent. Han sitter själv i ett litet rum och jobbar hyfsat när assistenten är där, men när hon inte är där får han inget gjort. I lärarnas omdömen står överallt att det märks att T har stora kunskaper (IQ 140+), men vi lyckas tyvärr inte få honom att dela med sig av dessa och därför kan han inte få det betyg han egentligen borde ha. Frustrerande!

En vän till mig hemskolar sina barn. I Belgien, där de bor, är detta helt normalt. Hon har fyra väldigt sociala barn. Min uppfattning är att det är Sverige som är avvikande (på ett negativt sätt) i det här med hemundervisning. Kanske vore dags att bli lite mer internationella.

Glömde säga att varken jag eller min vän är tillhör någon sekt.

Tror du inte att du skulle bli utbränd? Du skulle göra jobbet som annars flera olika lärare gör. De har en massa material och annat till hjälp som inte du har. De har en lång utbildning. Om sonen inte jobbar själv utan assistenten, så skulle du ju behöva hjälpa honom med ALLT plugg hemma. Och som förälder kan det svårare att motivera barnet om de då inte tar det på allvar. Jag skulle göra det i nödfall, har gjort det några månader. Men de missar ju så mycket, som man inte kan återskapa hemma. Diskussioner med andra t.ex., laborationer, mycket inom dem mer praktiska ämnena. Och det skulle vara ett hästjobb att ens få ihop allt tillräckligt bra så att barnet skulle kunna få några betyg.

Toblerone skrev:

Solblomma skrev:Om det hade varit enklare att få tillstånd till hemundervisning hade jag definitivt gjort det med min 15-åring. Den viktigaste anledningen är att skolan inte har gjort sitt jobb ordentligt, och då är mina barns skola ändå känd för att ta väl hand om elever med NPF, och har varje år kommunens högsta resultat på nationella proven. Trots detta satt T hela förra läsåret och bara stirrade framför sig från första lektionen till den sista, men detta fick jag inte reda på förrän i mitten av vårterminen. Det här läsåret har han fått en halv (!) assistent. Han sitter själv i ett litet rum och jobbar hyfsat när assistenten är där, men när hon inte är där får han inget gjort. I lärarnas omdömen står överallt att det märks att T har stora kunskaper (IQ 140+), men vi lyckas tyvärr inte få honom att dela med sig av dessa och därför kan han inte få det betyg han egentligen borde ha. Frustrerande!

En vän till mig hemskolar sina barn. I Belgien, där de bor, är detta helt normalt. Hon har fyra väldigt sociala barn. Min uppfattning är att det är Sverige som är avvikande (på ett negativt sätt) i det här med hemundervisning. Kanske vore dags att bli lite mer internationella.

Glömde säga att varken jag eller min vän är tillhör någon sekt.

Tror du inte att du skulle bli utbränd? Du skulle göra jobbet som annars flera olika lärare gör. De har en massa material och annat till hjälp som inte du har. De har en lång utbildning. Om sonen inte jobbar själv utan assistenten, så skulle du ju behöva hjälpa honom med ALLT plugg hemma. Och som förälder kan det svårare att motivera barnet om de då inte tar det på allvar. Jag skulle göra det i nödfall, har gjort det några månader. Men de missar ju så mycket, som man inte kan återskapa hemma. Diskussioner med andra t.ex., laborationer, mycket inom dem mer praktiska ämnena. Och det skulle vara ett hästjobb att ens få ihop allt tillräckligt bra så att barnet skulle kunna få några betyg.

Ungen har en IQ på 140 eller en på tusen så han behöver nog inte så mycket.

Toblerone skrev:Tror du inte att du skulle bli utbränd? Du skulle göra jobbet som annars flera olika lärare gör. De har en massa material och annat till hjälp som inte du har. De har en lång utbildning. Om sonen inte jobbar själv utan assistenten, så skulle du ju behöva hjälpa honom med ALLT plugg hemma. Och som förälder kan det svårare att motivera barnet om de då inte tar det på allvar. Jag skulle göra det i nödfall, har gjort det några månader. Men de missar ju så mycket, som man inte kan återskapa hemma. Diskussioner med andra t.ex., laborationer, mycket inom dem mer praktiska ämnena. Och det skulle vara ett hästjobb att ens få ihop allt tillräckligt bra så att barnet skulle kunna få några betyg.

När jag jobbade som (obehörig) lärarvikarie var det inte undervisningen och förberedelserna inför den som tog mest tid och energi. Det finns bra hemsidor med material man kan använda i alla ämnen och svårighetsgrader. Det som gjorde att jag blev utbränd var allt tjafs och bråk mellan eleverna, alla föräldrar man var tvungen att hålla reda på (jag har svårt för att känna igen folks ansikten), känslan av att aldrig hinna med den tysta eleven med ADD som behövde minst lika mycket stöd som den utåtagerande med ADHD, etc.

Mycket av lärarnas jobb har jag redan gjort här hemma eftersom de gärna skickar hem skoluppgifter som de inte lyckades få T att göra. Här hemma har det varit en utmaning, men det har i alla fall blivit gjort. Nu är det ju inte aktuellt eftersom han börjar på gymnasiet till hösten, men faktum är att jag under en period jobbade som resurslärare i hans klass. Den perioden fick han väldigt mycket mer gjort än både före och efter. Han har samma funktionsnedsättningar som jag, så jag vet hur han behöver bli bemött för att bli motiverad. Det gällde även hans två klasskompisar med as. Där har vi kanske lösningen för alla rektorer med "omöjliga" as-elever: anställ resurslärare/assistenter med as så kommer det gå som smort!

Kentarou skrev:Ungen har en IQ på 140 eller en på tusen så han behöver nog inte så mycket.

Han har autism nivå 2, så det som behövs är mycket stöd i att kommunicera sina kunskaper, snarare än i att tillägna sig kunskaperna. Tyvärr (men fullt förståeligt) är kommunikationen en stor del av skolarbetet.