Vi har varit inne på detta lite tidigare men jag skulle vilja veta vad ni tycker är fördelarna med sjukpension.

En fördel för mig är att jag skulle få en bättre ekonomi jämfört med att leva på socialbidrag.

Vad brukar ni göra på dagarna?

Jag skulle säga att jag gärna vill hitta på roliga och meningsfulla saker på mina dagar, kanske börja på en dv där jag kan träna.

Finns inget rätt o fel så spåna på här!

Fördelar:
*Jag slipper oroa mig inför läkarbesök om hur länge dom sjukskriver mig
* Jag får en viss summa varje månad som jag vet att jag ska få men som dock inte räcker för mig så jag får ta av pengar jag fått av mitt försäkringsbolag så jag går back varje månad och verkar inte hitta balansen ekonomiskt. Än så länge går det runt men inte så länge till dock.
*Jag får en chans att försöka få en fungerande vardag anpassad efter just mig, dagsform, vad jag klarar, inte pressa mig till mer än jag borde även om det kan bli för mycket ibland ändå
*Ingen stress att försöka komma på vad jag ska behöva göra för att överleva, försöka komma på något jobb jag skulle kunna klara när jag vet att jag ju inte ens orkar med vardagen
*Jag kan vara hemma med mina hundar nästan hela dagarna och det är dom som ger dagarna struktur och mening, orsaken till att gå upp på morgonen och rutiner- Dom är min familj.
* Jag kan fokusera på det jag tycker om och mår bra av, träna och tävla med hundarna, promenera, se serier, lyssna på ljudböcker och poddar, skriva, läsa och träna själv. Har precis kommit igång med träningen för ca 2 månader sedan och kör nu 2 styrkepass i veckan och 2 löppass. Har sprungit på gymmet men nu har jag tänkt att dagar med plusgrader och utan snö ska springas ute med unghunden som har en aldrig sinande energi. Lär bli lite trixigt i början för han kommer vilja springa i full fart och hoppa och busa och jag vill helst jogga under kontrollerade former, men det löser sig nog efter några gånger.
* En trygghet
*Känsla av att bli tagen på allvar
*Inte vara bunden till tider som är huggna i sten vilket stressar mig, så skönt att bara kunna gå till gymmet när jag vill och göra det på dagtid då alla jobbar och inte behöva stressa upp mig och planera varje minut tills jag ska dit. Klarar pga detta inte av att gå pass just nu för att tider som andra bestämmer stressar ihjäl mig och kräver enorm planering och energiåtgång bara att ta mig dit. Är ju trött redan innan jag kommit fram till vad det nu är jag ska till av all stress och planering in i minsta lilla sekund. Vill ha rutiner men mina, vill inte anpassa efter andra för det får mig alltid att må dåligt för att jag blir så stressad av det-

Jag vill absolut inte gå dv. Jag nöjer mig gott och väl att umgås med den lilla vänskapskretsen jag har och jag trivs inte i större sällskap, vill bara vara två eller ibland några fler men har inget intresse för att träffa nya vänner på dv. Jag får det sociala livet genom hundarna och så har jag några till som jag umgås med utöver det. Jag har fina vänner omkring mig som är jätte viktiga, klarar mig inte utan dom men jag vill inte gå på fina middagar, gå på krogen, träffas ett stort gäng osv.

Jag följer vissa dag Tv program för struktur, jag går promenader med hundarna, jag lyssnar på poddar och ljudböcker och jag tränar och träffar lite folk och handlar och städar och tränar med hundarna och träffar mina föräldrar en eller ett par gånger i veckan. Jag går till min terapeut och jag försöker hålla ihop mig själv från att kollapsa. Lider av väldig ångest så överdoser är mer regel än undantag och jag får kämpa mig igenom dagarna även när ingen annan förstår vad jag mår dåligt över när det enligt dom inte finns något skäl till det. Men min ångest är inbyggd, den beror inte på yttre faktorer utan den är mitt normaltillstånd.

Det är kanske lite meckigt och jobbigt först med den här tomheten som blir men jag har varit sjukskriven och haft aktivitetsersättning sen 2007 så jag har vant mig och hittat mitt eget sätt att leva på.

Tack för tipsen!

Nu känns det genast bättre!

Ja jag tror också man kan hitta mening och struktur i sin vardag med sjukpension!

Finns så mycket man kan göra när man inte jobbar och det gäller att se möjligheterna istället för att gräva ner sig i bitterhet som jag brukar göra.

Har hittat tillbaka till ett ställe där jag mediterar på och ska komma igång med olika slags träning igen.

Ja precis, det finns massor att göra. Många som jobbar tycker inte dom har tid för sina intressen men nu kan jag göra det hur mycket jag vill eller snarare efter ork. Mina hundar behöver bara vara ensamma några timmar då och då och jag går kurser och tränar med dom. Eller jag har iaf gjort det med gammelhunden som nu går i pension och nu tar unghunden över.

Jag tycker mycket om att promenera och kombinerar det med ljudböcker och podd. Min träning är viktig, att se framsteg och fokusera på något konkret.

Det låter jätte bra att du redan hittat vissa strukturer. I perioder har jag följt olika
dag-TV program som går på vissa tider bara för att rama in dagen lite. Jag kan bli uttråkad ibland men inte mer än vad många kanske blir på jobb dom inte trivs med.

Vad för slags träning tänker du utöva?

Jag har en tendens att vilja göra allt på en och samma gång, ha svårt för att skjuta upp saker men om man delar upp det lite så kan man ha något varje dag, städa en viss dag, kanske handla ett par gånger i veckan (har ingen bil så handlar bara för några dagar i taget) vilket jag tycker är ganska roligt.

Om man gillar att laga mat så har man mycket tid till det och kan prova nya saker och lägga ner tid på det. Jag tycker tyvärr matlagning är tråkigt och väljer så enkla saker som möjligt. Har inte heller något sug efter mat just nu, vill mest ha skorpor med keso eller yoghurt men har som mål att försöka få till lunch och middag ändå. Jag gillar att baka matbröd så det har jag gjort mycket i perioder, hittar på egna recept och testar mig fram.

Fördel, man har pengar så man inte behöver dö.

Ja mer pengar är en enorm fördel och man slipper söka nytt hela tiden!

Jag tränar innebandy i ett lag 2 ggr i vecka där jag trivs. Sen har jag en kontaktperson jag tränar 1 dag i veckan på gym med och Vill få det till helst 3 dagar gym totalt varje vecka för att jag märker att jag fungerar bättre när jag tränar.

Jag håller nu på att skriva på en blogg som heter fredriksliv.blogg.se som ni kan kolla på (står på engelska då en vän från Indien vill följa den).

Sen vill jag se om mina författardrömmar kan komma till verket. Håller på med en roman nu som ska avslutas detta år. Har hållit på med den alldeles för länge.

Gillar att skriva korta noveller vilket jag ska börja med mer nu och kanske skicka till veckotidningar får se.

Håller även på med stand up på amatörnivå och det är något jag vill utveckla.

Samt har jag två poddideer jag vill förverkliga.

Så ja nu har jag en del att pyssla med.

Vill även börja göra lite Youtube videos.

Fördelarna för mig är att jag kan leva!

Alltså för mig stod det mellan permanent sjukersättning (sjukpension) eller fortsätta arbeta, eller snarare försöka arbeta. Tillvaron hade fram till diagnosticering och lite senare sjukersättningen varit en sån fruktansvärd kamp och jag hade varit i det mörkaste mörker och i psykisk kollaps i större delen av mitt, då 40 åriga liv.

Så för mig stod det mellan liv och död faktiskt.

Nu, efter ca tio år med sjukersättning är tillvaron kanske fattig ekonomiskt men livet är mycket rikt på innehåll och jag mår mycket bra. Jag är oerhört tacksam att jag fick ett liv till slut

Jazzu skrev:Fördelarna för mig är att jag kan leva!

Alltså för mig stod det mellan permanent sjukersättning (sjukpension) eller fortsätta arbeta, eller snarare försöka arbeta. Tillvaron hade fram till diagnosticering och lite senare sjukersättningen varit en sån fruktansvärd kamp och jag hade varit i det mörkaste mörker och i psykisk kollaps i större delen av mitt, då 40 åriga liv.

Så för mig stod det mellan liv och död faktiskt.

Nu, efter ca tio år med sjukersättning är tillvaron kanske fattig ekonomiskt men livet är mycket rikt på innehåll och jag mår mycket bra. Jag är oerhört tacksam att jag fick ett liv till slut

Mycket kul att höra!
Jag själv har vissa problem med utmattning men då jag har ADHD så har jag en del rastlöshet och överskottsenergi.
Jag har även varit i viss depression. Att må piss.
Men jag börjar så sakta komma ut i ljuset igen.
Meditation och träning har hjälpt mig mycket.

Även min stand up har lett till mening och glädje trots att jag inte fått en krona dör det än!

Ska börja långsamt med små små steg öva tacksamhet för att bygga upp mitt liv igen!

Träning är verkligen toppen. Det har hjälpt mig mycket också, mot ångest och depressioner, främst löpningen

Man kan ju också ha en del sjukpension, och jobba/plugga resten om man inte riktigt klarar heltid

Ha det bra!

Ja jag kanske ska ut på en löprunda i helgen

En fördel som jag kan se med sjukpension är just möjligheten att slippa stressa över sjukskrivningar och bråka med läkare, kunna bestämma över sin egna tid i den mån man orkar med och minska stressen i vardagen.

Nackdelen är väl att det ger mindre pengar jämfört med jobb, vilket kanske i sin tur ger mindre rörelsefrihet om man vill göra "något skoj". Men pengar är ju inte allt. En annan nackdel kan ju vara att OM man någon gång senare skulle vilja testa på att arbeta igen så kan det ju bli ännu svårare att hitta något jobb att testa på.

En nackdel är att inte ta sig ut anses vara ett tidigt tecken på insjuknande. Osäker på om detta gäller när man har psykosproblematik.

Jag har sjukpension, en hög sådan, får ut ca 13700 kr i månaden efter skatt. Men har man Asperger är det inte en automatisk anledning till att få sjukpension, jag har andra diagnoser också, t.ex. schizoaffektivt syndrom, o är paranoid, men för det mesta funkar det med medicinen.

Jag är fullproppad med 7 st psykofarmaka, så även om jag har kvar mitt körkort så kör jag inte bil, då 3 st är narkotikaklassade.

Jag trivs på min dagliga verksamhet, där jag går 9 timmar i veckan, fördelat på 3 dagar. När jag är hemma så sover jag väldigt mycket. Brukar bli 10-12 timmar, tror det beror mycket på medicinerna.

Sjukersättning var ju inget jag som barn drömde om, det är ingen drömtillvaro. Jag trodde jag skulle vara utbildad veterinär, ha två barn och bo på en gård där jag tog hand om vanskötta och övergivna djur när jag var 25 år.

Sjukersättning var för mig sista stoppet. Jag minns när jag var i 20-års åldern och gick någon sorts grupp som FK, arbetsförmedlingen och kommunen hade och jag var där för att komma igång igen efter lång sjukskrivning och hade som mål att börja studera medan alla andra var där för att dom ville få sjukersättning och var tvungna att ta sig igenom alla moment som FK vill. Jag minns hur sorgligt jag tyckte det var, att dom hade gett upp. Nu förstår jag. Jag ville mer än vad jag klarar och jag har provat allt jag kan komma på.

En vän till mig sökte sjukersättning och fick avslag, första gången jag sökte fick jag också avslag pga ett otroligt undermåligt intyg från läkaren. Min kompis oroar sig redan för hur det blir nästa höst när aktivitetsersättningen går ut och det gör mig också ledsen att vi är så många som mår så dåligt att vi räknar ut oss själva från samhället.

Jag skulle inte klara mig utan sjukersättningen, den ger en tryggheten i mitt liv och jag är så "glad" att alla läkarbesök numera kan handla om hur jag mår och fokusera på dom viktiga sakerna och inte oroa mig för intyg för sjukskrivningar. Och att jag slipper prata med FK. Nu är allt liksom fixat.

Och jag behöver inte oroa mig för hur jag ska försörja mig. Och jag kan leva på mina villkor, ingen tvingar mig till att gå i skolan eller söka jobb eftersom dom äntligen förstått att det inte går. Att mina skolår höll på att ta livet av mig. Jag önskar ibland att jag aldrig ens hade behövt gå i skolan, dom åren känns helt bortkastade om man ser vad dom ledde till och all plåga. Grundskolan och gymnasiet spelar ju liksom ingen roll när man bara går hemma nu. Iof lärde man sig väl viktiga saker så bortkastade är dom väl inte egentligen men jag önskar att någon sett och förstått och hjälpt mig dom åren. Nu förstår folk äntligen och jag slipper pressa mig igenom samhällets regler och krav.

Nackdelen är att jag har dålig ekonomi och att jag i vissa perioder kan känna att livet är lite tomt men jag har byggt upp mitt eget liv utanför jobb och skola och går kurser med hundarna och tränar med dom, träffar dom jag tycker om och har tur att ha ett par nära som också är hemma dagtid.

Lite komiskt bara att när jag gick ut gymnasiet och hade fått fast anställning och skulle börja jobba helt plötsligt blev satt i dagvård för min anorexi och var tvungen att sjukskriva mig 3 månader, då tänkte jag att det var alldeles för lång tid, att det skulle ju inte gå, inte hade jag en tanke på att jag aldrig skulle komma ut i arbetslivet utan såg det som en evighet. Det var 2007...

Detta är verkligen tråkigt Teagirl!

Men du kanske kan tjäna pengar på andra sätt?

Jag anser att det finns mycket man kan göra för att förbättra sin ekonomi. Bara man hittar dessa vägar och har massa tålamod!

Men är man sjuk så är väl hälsan viktigast antar jag. Men jag anser ändå att bättre ekonomi kan leda till bättre hälsa. Det är det jag vill förmedla när jag startar fattigdomspodden.

Om du tror på attraktionslagen så finns det en del övningar på Youtube man kan kolla för att attrahera mera pengar. Sök på attrahera pengar.

Jag tror faktiskt att attraktionslagen fungerar den fungerar alla fall skapligt på mig. Okej jag är inte rik än. Men jag tror att jag kommer bli rikare om några år. Det är en känsla jag har.

Att ha hobbies kan vara ett utmärkt sätt att koppla av och finna mening i tillvaron och du har nämnt dina hundar och det är superbra!

Sen att man sänker kraven på sig själv kan göra underverk för hur man mår. Att en dag i sängen bara är en dag i sängen om du förstår vad jag menar?

Försöka njuta av livet så mycket det går är också ett bra tips som har hjälpt mig!

Jag är osäker på hur vi Kristna skall tro på HERREN, Mose Gud.

Bibelord:

Att jobba är kul. Sjukpension är för losers!

Ta detta med en stor nypa salt gott folk!

Naturligtvis är sjukpension en sista utväg när man provat allt och misslyckats med allt! Det är inget man vill välja men det finns för oss som inte klarar den vanliga arbetsmarknaden av olika anledningar och som har försköt så många gånger.

Kan bara tala för mig själv, jag är definitivt ingen loser! Tvärt om, jag är en krigare och överlevare som har kämpat så hårt i så många år och överlevt trots allt. Nu vid 50 års ålder kan jag, tack vare sjukpension, leva, inte bara överleva.

Jazzu skrev:Naturligtvis är sjukpension en sista utväg när man provat allt och misslyckats med allt! Det är inget man vill välja men det finns för oss som inte klarar den vanliga arbetsmarknaden av olika anledningar och som har försköt så många gånger.

Kan bara tala för mig själv, jag är definitivt ingen loser! Tvärt om, jag är en krigare och överlevare som har kämpat så hårt i så många år och överlevt trots allt. Nu vid 50 års ålder kan jag, tack vare sjukpension, leva, inte bara överleva.

Kan bara hålla med om allt

Kan bara hålla med om allt

Såklart pensionärer inte är losers.
Men jag tycker man får så dåligt med pengar när man är pensionär.

Men finns det inget annat val så vad gör man?

Man kanske kan hitta mening på andra sätt?

Men det är ju också arbete att ta hand om en lägenhet med all städning etc.

Du får 1000-2000 mer i grundbelopp inklusive bostadstillägg (måste många söka) mer än på soc. Tänk dig att du sparar undan 1000 kr i månaden, det blir 12 000 per år. Det räcker till en riktigt rolig resa. Varje år!

Kidzi skrev:Du får 1000-2000 mer i grundbelopp inklusive bostadstillägg (måste många söka) mer än på soc. Tänk dig att du sparar undan 1000 kr i månaden, det blir 12 000 per år. Det räcker till en riktigt rolig resa. Varje år!

Så är det inte för mig, jag hade aktivitetsersättning och fick ca 10 000 kr/månad, nu får jag 7500 kr/månad och kan inte få mer så för mig är det knapert.

Teagirl skrev:

Kidzi skrev:Du får 1000-2000 mer i grundbelopp inklusive bostadstillägg (måste många söka) mer än på soc. Tänk dig att du sparar undan 1000 kr i månaden, det blir 12 000 per år. Det räcker till en riktigt rolig resa. Varje år!

Så är det inte för mig, jag hade aktivitetsersättning och fick ca 10 000 kr/månad, nu får jag 7500 kr/månad och kan inte få mer så för mig är det knapert.

Jag antar att du hyr i andrahand/tredjehand utan kontrakt?