Hej allihopa.

Jag är en 30-årig man från USA. Jag är oskuld och en ungkarl för livet. Jag har också Aspergers. En massa människor skrattade åt mig, så om du vill skratta åt mig, skulle jag inte bli förvånad. Det har varit svårt för mig att interagera med kvinnor, och det är därför jag aldrig hade en flickvän. Många människor gjorde narr av mig för att jag inte hade sex eller en flickvän. Många gånger ble jag deprimerad.

Ibland känner jag mig ledsen för att jag är så gammal och det ser ut som jag aldrig kommer att ha en flickvän. Och jag är från Kalifornien, där människor behandlar män som är oskuldar ganska illa. Men i ett år eller två, flyttar jag till Italien för att studera medicin. Och kanske åker jag till Sverige eller Finland för att arbeta på kort sikt.

Om det finns några kvinnor som läser detta, vad skulle du rekommendera? Jag är väldigt blyg och introvert, och även klumpig. Det är sorgligt att veta att jag bara vände 30 utan att ens kyssas en kvinna. Och det verkar som om ingen kvinna någonsin har älskat mig.

Jag älskar främmande språk, men trots att jag är polyglot, verkar det som om kvinnor inte gillar mig.

Förlåt min dåliga svenska. Jag har bara nivå B2.

Tack så mycket i förväg.



Moderator atoms - modifierade rubriken.

Jag är även jag 30 och har inte haft mycket sex i mitt liv. Dock tror jag att det kommer bli bättre nu då saker börjar lösa sig.

Och vet du vad jag är komiker så folk har skrattat åt mig med och det är ganska Nice!

Jag har haft en flickvän för 6 år sedan men vi knullade aldrig. Men henne älskar jag verkligen. Men finns så många snygga tjejer därute.

En finns till dig med!

Hei der!

Jeg skriver på norsk. Om det ikke går bra kan jeg oversette noe.

Så trist å lese at noen har gjort narr av deg fordi du er jomfru. Det er ikke pent å le av andre selvsagt. Det får meg til å fundere på hva slags folk du omgås med. Lo de av deg nå nylig, eller var det da du er yngre?

Om man er jomfru eller ikke er ikke noe andre skal le av i alle fall. Du er nok ikke alene om å være 30 år og fortsatt jomfru, men det snakkes vel ikke så mye om det bare.

Du skriver at du ikke har hatt kjæreste og sex fordi du har hatt vansker med å interagere med kvinner. Hva ligger i det? Mener du at du er sjenert og klønete og derfor ikke får kontakt med en potensiell partner, eller er det noe annet?

Så trist at du du er i en situasjon som gjør deg deprimert. Jeg forstår at man kan bli det om man ikke oppnår noe som kjennes viktig.

Tror du depresjonen ville slippe taket om du oppnår disse målene? Siden du bor i Kalifornia i USA vil jeg tro det er annerledes enn her. Det kanskje er fler fordommer mot jomfruer der, kanskje ikke. Fordelen ved å flytte er selvsagt at ingen vet at du er jomfru og dermed ikke kan gjøre narr av deg for det.

Fordelen med Kalifornia er vel også at en del er mye mere liberale. Jeg vil tro det også finnes en del alternative grupper med aksept for annerledes seksuell erfaring. Det første som slår meg er at det nok finnes grupper eller steder på nettet hvor man kan treffe kvinner som vil kysse eller ligge med jomfruer. Eller at man nok kan annonsere etter dette også på ganske vanlige nettsteder.

Eller er du kanskje på jakt etter den rette? Jeg er ganske sikker på at det også er mulig å finne. F.eks. kan du være åpen om at du har asperger. Eller du kan skrive i annonsen om at du er blyg og usikker f.eks. Sånt er jo bare herlig. Jeg har partner så jeg mener ikke meg, men jeg mener at det finnes noen for alle.

Jeg tror ikke du trenger å bekymre deg for å prestere dårlig fordi du er jomfru. Noen får til alt av bevegelser og sånt som om det var naturlig. Andre har det ikke naturlig. Mange menn vet ikke hvordan man tilfredsstiller en kvinne selv om de er erfarne. Sex er ikke som i en pornofilm og pornofilmer viser vanligvis ingen måte å tilfredsstille en kvinne. Så mange menn vet ikke hvordan. Og det blir ofte litt klønete når man ikke kan det instinktivt, men det er ok.

Uansett er det ikke noe problem, de fleste mennesker er respektfulle og ikke som i skrekkhistoriene man hører.

Råd ja, hmm. Først tror jeg du må bestemme deg for om du vil satse på å få det gjort eller på å finne den rette. Deretter kan du kanskje satse på en åpen og ærlig annonse?

Forskningen säger att vita män har det lättast när det gäller dejting. Det är för att vita kvinnor helst vill ha vita män, samt tjejer ur andra grupper också vill ha vita män, medans vita kvinnor inte vill ha annat än vita män.

Därför med utländsk bakgrund som kille får man minst likes eller matchningar med folk. Är du vit har du inte mycket problem. Annars är det typ kört för dig. Lycka till.

EthnicIncel skrev:Forskningen säger att vita män har det lättast när det gäller dejting. Det är för att vita kvinnor helst vill ha vita män, samt tjejer ur andra grupper också vill ha vita män, medans vita kvinnor inte vill ha annat än vita män.

Därför med utländsk bakgrund som kille får man minst likes eller matchningar med folk. Är du vit har du inte mycket problem. Annars är det typ kört för dig. Lycka till.

Det där är nog forskning gjord i USA. Den stereotypa svenska kvinnan vill ha en lång och mörk man, förr typ en italienare men de nöjer sig med nästan vad som helst som inte ser ut som dom själva.

Huggorm skrev:Det där är nog forskning gjord i USA. Den stereotypa svenska kvinnan vill ha en lång och mörk man, förr typ en italienare men de nöjer sig med nästan vad som helst som inte ser ut som dom själva.

FEL! När kvinnor säger mörk, menar dom främst solbrända vita män. Tro fan att dom vill ha en autist med gener från mellan östern. Sedan vill folk helst ha dom som dom är vana vid.

Jag förstår vita men som sitter på nätet och tror annat för att dom inte får något. Mycket data från nätdejting har gjorts.

Asiat män har det svårast. Deras kvinnor verkar ogilla sina män mest, och tycker om vita män MEST.

På en studie tyckte svarta kvinnor om vita mest, men vita män tyckte om svarta kvinnor minst.

Utöver nätdejting!: Alla grupper tyckte om sina män mest, och på andra plats VITA.

Det är ingen snack om saken. Om jag ser du som en 7:a, är jag alltså 3 poäng längre för vita kvinnor. Alltså är jag en 5:a i deras ögon. VI ÄR INTE LIKA I SVERIGE HELLER.

Att svenska kvinnor säger en sak är inte samma sak som vilka dom dejtar(har sex med, och gifter sig med).

Kolla på feministerna. Dom flesta dejtar vita män, oavsett vilken ursprung feministerna är ifrån. Dessa ska vara för jämlikheten. Det jag säger är inget folk pratar om, men för att jag är utsatt så kan jag påpeka detta.

Utöver hudfärg så påverkar längd, och utseende ditt liv med. Längre, snyggare människor är rikare, är socialare, har mindre risk för drogbruk etc etc. Alltså skapar den vi är, och vår personlighet från hur vi ser ut. Vi påverkas av hur vi blir behandlade.

Som sagt. VI ÄR INTE LIKA!

Jag antar att jag borde lägga till mer information.

Jag är en amerikansk. Jag är född och uppvuxen i San Francisco, Kalifornien.

Jag är inte 100% vit. Jag är 60% kinesiska, 25% spanska, 15% andra.

Förutom Aspergers, har jag tvångssyndrom, social ångest, generaliserad ångest i hypokondri.

Främmande språk är min passion, men när kvinnor vet att jag talar norska och svenska trots att jag är amerikansk, verkar de tycka att jag är väldigt sällsynt.

Jag har faktiskt inte några vänner. Bara bekanta. Nästan alla mina vänner lämnade staden, och nu bor de någon annanstans, även i andra länder.

Jag deltar i meetup.com och InterNations händelser, men de var alla dåliga.

I San Francisco, Kalifornien, är det sant att vara en jungfru och en man anses mycket tabu, och människor, särskilt kvinnor, inte gillar en man att vara oskuld. Att tänka så är vanligare här än överallt i Europa.

Min mor var oskuld tills hon var 27. Och min farfar tills han var nästan 50. De båda har Aspergers. Det är uppenbart att min familj har problem med kärlek.

Jag orkar inte förklara så mycket, det har andra gjort

1. Jobba på ditt självförtroende, överge alla tankar på att din situation på nåt sätt är "fel", det kanske inte är det du önskar men det är inte fel.

2. Skriv och prata mer med kvinnor. Skit i hur det går eller varför du gör det, gör det bara. Gå fram till alldeles för snygga tjejer och fråga vad klockan är. Eller vad fan som helst.

3. Förvänta dig ingenting. Noll.

Batte skrev:Hei der!

Jeg skriver på norsk. Om det ikke går bra kan jeg oversette noe.

Så trist å lese at noen har gjort narr av deg fordi du er jomfru. Det er ikke pent å le av andre selvsagt. Det får meg til å fundere på hva slags folk du omgås med. Lo de av deg nå nylig, eller var det da du er yngre?

Om man er jomfru eller ikke er ikke noe andre skal le av i alle fall. Du er nok ikke alene om å være 30 år og fortsatt jomfru, men det snakkes vel ikke så mye om det bare.

Du skriver at du ikke har hatt kjæreste og sex fordi du har hatt vansker med å interagere med kvinner. Hva ligger i det? Mener du at du er sjenert og klønete og derfor ikke får kontakt med en potensiell partner, eller er det noe annet?

Så trist at du du er i en situasjon som gjør deg deprimert. Jeg forstår at man kan bli det om man ikke oppnår noe som kjennes viktig.

Tror du depresjonen ville slippe taket om du oppnår disse målene? Siden du bor i Kalifornia i USA vil jeg tro det er annerledes enn her. Det kanskje er fler fordommer mot jomfruer der, kanskje ikke. Fordelen ved å flytte er selvsagt at ingen vet at du er jomfru og dermed ikke kan gjøre narr av deg for det.

Fordelen med Kalifornia er vel også at en del er mye mere liberale. Jeg vil tro det også finnes en del alternative grupper med aksept for annerledes seksuell erfaring. Det første som slår meg er at det nok finnes grupper eller steder på nettet hvor man kan treffe kvinner som vil kysse eller ligge med jomfruer. Eller at man nok kan annonsere etter dette også på ganske vanlige nettsteder.

Eller er du kanskje på jakt etter den rette? Jeg er ganske sikker på at det også er mulig å finne. F.eks. kan du være åpen om at du har asperger. Eller du kan skrive i annonsen om at du er blyg og usikker f.eks. Sånt er jo bare herlig. Jeg har partner så jeg mener ikke meg, men jeg mener at det finnes noen for alle.

Jeg tror ikke du trenger å bekymre deg for å prestere dårlig fordi du er jomfru. Noen får til alt av bevegelser og sånt som om det var naturlig. Andre har det ikke naturlig. Mange menn vet ikke hvordan man tilfredsstiller en kvinne selv om de er erfarne. Sex er ikke som i en pornofilm og pornofilmer viser vanligvis ingen måte å tilfredsstille en kvinne. Så mange menn vet ikke hvordan. Og det blir ofte litt klønete når man ikke kan det instinktivt, men det er ok.

Uansett er det ikke noe problem, de fleste mennesker er respektfulle og ikke som i skrekkhistoriene man hører.

Råd ja, hmm. Først tror jeg du må bestemme deg for om du vil satse på å få det gjort eller på å finne den rette. Deretter kan du kanskje satse på en åpen og ærlig annonse?

Hej, det er inget problem. Siden 2014 har jeg studert norsk, og det er bedre enn min svensk.

Jeg har levd mesteparten av livet mitt trist at jeg ikke hadde ei kjæreste, men i min 20-årene, har det vært vanskeligere.

Jeg er virkelig klønete--alle som ser meg savner at jeg er nervøs, og jeg er ikke flink til sosiale situasjoner. Når jeg snakker med folk, forteller de meg at jeg snakker ,,rart". Vel ja, det vet jeg. Jeg finner det vanskelig å snakke som en ,,normal" person. Så, ja, jeg snakker med kvinner, men kanskje har jeg merkelige interesser, eller noe annet. Men når jeg går til meetup.com i InterNations hendelser, nesten alle kvinner tror at jeg er for rart en mann å ha et kjærlighetsforhold.

Jeg kan si uten tvil at her i San Francisco, er det veldig, veldig tabu at en mann er jomfru, spesielt på min alder. Mange mennesker, menn og kvinner, har kalt meg "taper". Dette gjør mye mer når kvinner forteller meg det.

Svært sjelden, men ja, jeg har datert kvinner, men bare som en første date. 100% av tiden ble jeg spurt om mitt sex og kjærlighetsliv. Jeg har alltid fortalt dem sannheten: at jeg var en jomfru og singel hele mitt liv. Jeg løy aldri til dem. Når de hører hva jeg nettopp sa, ler de eller sier noe sånt som, «Herregud, jomfru?!» eller «Men du er 29!».

Mange mennesker dømmer meg her. Jeg tror det er mye mer enn noe annet sted i Europa. Kanskje høres det rart ut, men San Francisco i Los Angeles er byer som er besatt av sex. Å si at du er mann og jomfru er nesten det samme som å si at du er norsk og at du aldri har sett snøen. Jeg har alltid i mitt sinn at ingen kvinne elsker meg.

Som jeg sa, jeg er ikke 100% hvit; jeg er 65% kinesisk, 25% spansk, 15% andre. Jeg har også tvangslidelser, generalisert angst, sosial angst, blant annet. Jeg vet ikke om en kombinasjon av alt dette gjør det vanskelig for meg.

Jeg føler at etter som tiden går, blir det vanskeligere og vanskeligere å få ei kjæreste. Men jeg tror jeg har mer til felles med ei norsk/svensk/dansk/finsk kvinne.

Leon_Trotsky skrev:text

Oj. Som asiatisk kille har du det svårast på dejting marknaden. Tur nog så ska du bli läkare. Status hjälper väldigt mycket.

Som antor skrev. Förvänta dig inte mycket. Rasismen i Sverige är levande. Förvänta dig att folk är taskiga mot dig. Vita killar kommer försöka sprida hat mot dig, och förminska den du är.

Huggorm skrev:

EthnicIncel skrev:Forskningen säger att vita män har det lättast när det gäller dejting. Det är för att vita kvinnor helst vill ha vita män, samt tjejer ur andra grupper också vill ha vita män, medans vita kvinnor inte vill ha annat än vita män.

Därför med utländsk bakgrund som kille får man minst likes eller matchningar med folk. Är du vit har du inte mycket problem. Annars är det typ kört för dig. Lycka till.

Det där är nog forskning gjord i USA. Den stereotypa svenska kvinnan vill ha en lång och mörk man, förr typ en italienare men de nöjer sig med nästan vad som helst som inte ser ut som dom själva.

Men det påstås att kvinnor ofta drömmer om att ha sex med en färgad man åtm en gång i livet, kanske gäller samma för vita män att en del har funderingar om att uppleva en färgad kvinna, fast fantasier har såklart alla...

Har läst om Incel-rörelse i USA.

Eliot Rodger- en 22 årig man från USA som dödade 6 personer och skadade 14 i Kalifornien 2014. Han lämnade efter sig en text där han förklarade att huvudbudskapet i texten var att han var oskuld och dådet var planera som en hämnd mot kvinnor som avvisade honom. Jag ryser när jag läste sånt.


Invel är en förkortning för involuntary celibate, ofrivillig celibat.

Det är viktigt att man bryter isoleringen.

elle skrev:Det är viktigt att man bryter isoleringen.

Gjorde det med att gå till DV. Det var det värsta jag någonsin gjorde. Mådde så himla dåligt när jag var där för att dom sa fula saker om utländska dagligen.

Annars ja. Bättre att tala med folk som inte har någon diagnos kanske.

Hej

Det är viktigt att man tar hand om sig på alla sätt man kan tänka sig. Rustar sig mentalt t ex självinsikten och självkänslan, fysiskt med regelbunden motion och vettig mat och söker sammanhang man mår bra av. Accepterar faktumet och lägger ner destruktiva strävanden. Räkna med oskulden för resten av livet och se det som ngt trevligt överraskande om det skulle bli så att du blir av med den.

Detta är nog nödvändigt. Inte många söker någon som är desperat. Desperation varken inspirerar eller attraherar.

antor skrev:Jag orkar inte förklara så mycket, det har andra gjort

1. Jobba på ditt självförtroende, överge alla tankar på att din situation på nåt sätt är "fel", det kanske inte är det du önskar men det är inte fel.

2. Skriv och prata mer med kvinnor. Skit i hur det går eller varför du gör det, gör det bara. Gå fram till alldeles för snygga tjejer och fråga vad klockan är. Eller vad fan som helst.

3. Förvänta dig ingenting. Noll.

Skitbra tips!

De kapar jag rakt av och ska börja använda mig av!

Håller med om att självförtroende och erfarenhet gör det lättare.

Det här tråden fick mig nästan tror att statuset skulle lösa problem men nej det gör det inte alls. Att du vill ha kärlek, komfortabel och trygghet enligt du har livet framför dig samtidigt 30 års ålder är ett nummer. Betyder det inte heller att du skulle mår bra av det.

Lycka bedriver av dina essens utifrån dina erfarenheter att man måste finna sin mening i livet. Accepterar att livet är hårt

Skriv kontaktannons för enbart sex och var ärlig. Det finns kvinnor som gärna har sex specifikt med oskulder. Jag har gjort det rätt själv rätt mycket, tycker det är sexigt att vara någons första.

Det er imponerende at du skriver både svensk og norsk synes jeg, det er ikke mange i USA som kan det.

Jeg vet ikke helt hva jeg skal skrive, men det er veldig trist å være ensom. Det virker på meg som det du egentlig ønsker er kjærlighet og ikke kun sex. Det virker også som du kanskje kjenner deg mindreverdig fordi du ikke har kysset og ikke har sex. Det er selvsagt ikke noe feil i å være jomfru. Forstår dog at det kan kjennes som tabu.

Det er trist at noen ler av deg på date. Det virker som noen merkelige kvinner du har truffet. Hvordan kom du i kontakt med dem? Jeg tror ikke det er vanlig å spørre om noens sexliv på en første date. Er du sikker på at de spurte deg helt konkret om sexlivet, eller kan det hende de mente kun å spørre om tidligere kjærester? Jeg tror man bør forsøke å prate om sex første gang man treffer noen, med mindre sex er det viktigste.

Som noen andre her nevnte, er det viktig at man ikke fremstår som desperat. Det er en stor forskjell på desperat og blyg, selv om man kanskje kan bli desperat om man er så blyg at man ikke oppnår det man vil. Når man er blyg er man ofte en person som trekker seg unna selv om man er ønsket. Når man er desperat er man ofte en person som presser på selv om man er uønsket.

Jeg tror fortsatt at det er mulig for deg å legge ut en annonse i USA, men jeg forstår at det kan være vanskelig å finne rett sted for det.

Batte skrev:Som noen andre her nevnte, er det viktig at man ikke fremstår som desperat. Det er en stor forskjell på desperat og blyg, selv om man kanskje kan bli desperat om man er så blyg at man ikke oppnår det man vil. Når man er blyg er man ofte en person som trekker seg unna selv om man er ønsket. Når man er desperat er man ofte en person som presser på selv om man er uønsket.

Det är inte alltid så lätt att veta om man är önskad eller oönskad.

HGJ skrev:

Batte skrev:Som noen andre her nevnte, er det viktig at man ikke fremstår som desperat. Det er en stor forskjell på desperat og blyg, selv om man kanskje kan bli desperat om man er så blyg at man ikke oppnår det man vil. Når man er blyg er man ofte en person som trekker seg unna selv om man er ønsket. Når man er desperat er man ofte en person som presser på selv om man er uønsket.

Det är inte alltid så lätt att veta om man är önskad eller oönskad.

Är man det minsta osäker är det bara att ta det säkra före det osäkra och befara det värsta

Jag rekommenderar att ta chanser och att öva sig på chatter online.

HGJ skrev:

Batte skrev:Som noen andre her nevnte, er det viktig at man ikke fremstår som desperat. Det er en stor forskjell på desperat og blyg, selv om man kanskje kan bli desperat om man er så blyg at man ikke oppnår det man vil. Når man er blyg er man ofte en person som trekker seg unna selv om man er ønsket. Når man er desperat er man ofte en person som presser på selv om man er uønsket.

Det är inte alltid så lätt att veta om man är önskad eller oönskad.

Det er sant både i vennskap og kjærlighet. Min største frykt er vel å gjøre noe feil. Av alle feil er jeg mest redd for å belaste andre med noe jeg synes er feil. Ut av alle feil jeg kan belaste andre med, er det å ikke forstå at jeg er uønsket det jeg frykter aller mest. Det kan gi en helt lammende frykt. Sikkert fordi jeg har gjort feil før og blitt ledd av.

Derfor følger jeg nesten alltid Huggorms råd:

Huggorm skrev:Är man det minsta osäker är det bara att ta det säkra före det osäkra och befara det värsta

Men i dette tilfellet mente jeg ikke eksakt at man skal holde seg unna når man er uønsket. Fokuset mitt er mer på at man må forsøke å definere eget fokus slik at man blir mer ønsket. Det vil si at man bør først og fremst reflektere over eksakt hva man egentlig søker. Om man tar til takke med "hva som helst" i desperasjon bør man ikke vise det for en potensiell partner. Enhver vil gjerne være ønsket for eksakt den vedkommende er. En person som viser seg desperat etter "noen" gjør ikke at jeg føler meg eksklusiv og ettertraktet for den jeg er.

En person som er blyg kan derimot være sjarmerende. Den personen kan jo likevel være kresen og på jakt etter den rette personen, men uten å ha latt noen slippe til. Det er mer eksotisk.

Leon_Trotsky skrev:Hej allihopa.

Jag är en 30-årig man från USA. Jag är oskuld och en ungkarl för livet. Jag har också Aspergers. En massa människor skrattade åt mig, så om du vill skratta åt mig, skulle jag inte bli förvånad. Det har varit svårt för mig att interagera med kvinnor, och det är därför jag aldrig hade en flickvän. Många människor gjorde narr av mig för att jag inte hade sex eller en flickvän. Många gånger ble jag deprimerad.

Ibland känner jag mig ledsen för att jag är så gammal och det ser ut som jag aldrig kommer att ha en flickvän. Och jag är från Kalifornien, där människor behandlar män som är oskuldar ganska illa. Men i ett år eller två, flyttar jag till Italien för att studera medicin. Och kanske åker jag till Sverige eller Finland för att arbeta på kort sikt.

Om det finns några kvinnor som läser detta, vad skulle du rekommendera? Jag är väldigt blyg och introvert, och även klumpig. Det är sorgligt att veta att jag bara vände 30 utan att ens kyssas en kvinna. Och det verkar som om ingen kvinna någonsin har älskat mig.

Jag älskar främmande språk, men trots att jag är polyglot, verkar det som om kvinnor inte gillar mig.

Förlåt min dåliga svenska. Jag har bara nivå B2.

Tack så mycket i förväg.

Hej! Oroa dig inte för att älska kvinnor. Jag brukade oroa mig för allt detta förut. Men nu har jag insett, genom studier av rationalism, att reproduktion inte är viktigt. Det är bara viktigt att tänka på filosofi och förstå hur verkligheten fungerar. Vi måste vara som vulkaner.