Könskorrigering hos ungdomar med ASD
111 inlägg
• Sida 4 av 5 • 1, 2, 3, 4, 5
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Hjärnan är färdigutvecklad först vid 25 till 30 års ålder. Först då är myeliniseringen klar, den börjar bakifrån och avslutas i frontalloben. Det är där förmågan till helhetstänkande, empati, inlevelseförmåga och omdöme sitter. Könskorrigering är irreversibelt, hormonbehandling har också irreversibla konsekvenser, till exempel mörkare röst för en kvinna som blir man, och dessutom svåra biverkningar. Ett så dramatiskt ingrepp ska självklart inte ske förrän hjärnan är helt utvecklad och personen fullt beslutskapabel.
Sven Román (barn- och ungdomspsykiater) i Läkartidningen.
https://lakartidningen.se/Klinik-och-ve ... -och-unga/
Han sa i en intervju att åldersgränsen för att sterilisera sig är 25 år, först då har hjärnan "mognat". Men könskorrigerande kirurgi tillåts (ska tillåtas?) från och med 15 års ålder, den kirurgin innebär sterilisering.
Studier i Sverige och andra länder har visat att risken för suicid inte skiljer sig mellan grupperna könskorrigerade/icke könskorrigerade.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Selma skrev:Hjärnan är färdigutvecklad först vid 25 till 30 års ålder. Först då är myeliniseringen klar, den börjar bakifrån och avslutas i frontalloben. Det är där förmågan till helhetstänkande, empati, inlevelseförmåga och omdöme sitter. Könskorrigering är irreversibelt, hormonbehandling har också irreversibla konsekvenser, till exempel mörkare röst för en kvinna som blir man, och dessutom svåra biverkningar. Ett så dramatiskt ingrepp ska självklart inte ske förrän hjärnan är helt utvecklad och personen fullt beslutskapabel.
Sven Román (barn- och ungdomspsykiater) i Läkartidningen.
https://lakartidningen.se/Klinik-och-ve ... -och-unga/
Han sa i en intervju att åldersgränsen för att sterilisera sig är 25 år, först då har hjärnan "mognat". Men könskorrigerande kirurgi tillåts (ska tillåtas?) från och med 15 års ålder, den kirurgin innebär sterilisering.
Studier i Sverige och andra länder har visat att risken för suicid inte skiljer sig mellan grupperna könskorrigerade/icke könskorrigerade.
Var läste du det Selma?
Sven Roman, det som är vansinne är att sitta kvar i gammalt könsrollstänk och inte kunna se bortom yttre könskarakteristika. Könsidentiteten grundläggs i fosterstadiet och ibland stämmer inte den inre identiteten med den yttre. Dessa barn har en fenomenalt hög självmordsfrekvens om de inte bekräftas för den de är inuti och får leva som den identiteten. De barn/ungdomar som blir bekräftade och får tillgång till den behandling som finns, beroende på ålder, har lika bra eller bättre psykisk hälsa jämfört med sina jämnåriga. Frågan är om inte en del har självskadebeteende och ätstörningar just för att de inte blir bekräftade utan känner sig instängda i en omöjlig situation. Ska vi riskera att dessa barn och ungdomar tar livet av sig bara för att de inte kan anses fullt beslutskapabla förrän i 25 års åldern? Då kanske det finns fler saker man inte ska kunna ta beslut om innan man är 25 år. Nej, låt oss istället se till att barnen och ungdomarna får hjälp och kan tryggt komma fram till vem de är och att de inte behöver vänta i månader och år på kontakt med specialistmottagningarna.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Kentarou skrev:Var läste du det Selma?
Snarare hörde, det var i podden God Ton. Minns inte ordagrant vad han sa men det verkade som att han ändrat uppfattning under sina år som barn- och ungdomspsykiater.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Man har så lite makt över sin kropp. Hade velat ta bort min livmoder i unga år, men de anser att alla vill ha barn. Var helt säker att jag inte ville det. Dessutom haft jätteond mens hela mitt liv. NU får jag ta bort livmodern, nu när mensen snart är förbi för mig!
Det är inte BARA den fysiska smärtan som var jobbig för mig med mensen, det var oxo att det var så väldigt kvinnligt att jag blev äcklad.
Det och en bröstförminskning till A eller liten B hade varit underbart. Då hade jag trivts tror jag med att vara androgyn "kvinna". Då tror jag att jag hade slutat vara könsdysforisk. Tror inte det hade behövts mer, testo hade inte behövts.
Men nu har jag begåvats med C+ (D-) och dysmennoré.
Det är inte BARA den fysiska smärtan som var jobbig för mig med mensen, det var oxo att det var så väldigt kvinnligt att jag blev äcklad.
Det och en bröstförminskning till A eller liten B hade varit underbart. Då hade jag trivts tror jag med att vara androgyn "kvinna". Då tror jag att jag hade slutat vara könsdysforisk. Tror inte det hade behövts mer, testo hade inte behövts.
Men nu har jag begåvats med C+ (D-) och dysmennoré.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Jag skulle oxo vilja säga att det är internets "fel" att det finns fler transpersoner än innan. När jag växte upp visste jag att jag var både kille och tjej samt vare sig eller, men jag hade inga ord för det så jag trodde inte att det fanns. Jag trodde mest jag var avundsjuk på killarna. Men jag vill inte heller ha gått igenom puberteten som kille, med målbrott och den där slängigheten i kroppen pubertetskillar ofta har.
Så jag var totalförvirrad. Enda jag visste var att det kändes så bra de två gångerna som tonåring då jag blev kallad killen, för de trodde jag var det (trots långt hår). Jag levde på det länge.
Sedan måste jag ju ändå erkänna att jag är en typisk aspergirl, inte en grabbaspie.
Och vad jag än skulle göra, så skulle ingen uppfatta mig som annat än en hon, förutom några väldigt känsliga människor som ser kroppen som en hon men saknar de kvinnliga vibbarna från mig. De får inga manliga vibbar heller.
Så jag accepterar ju att folk säger hon, fastän det svider. Jag tänker på deras känslor, att inte göra det komplicerat för dem, och att om jag fick dem att säga han eller hen av ren artighet så VET jag att de ser mig som en hon.
Men jag är glad att ickebinärt fått en plats!!! Och jag HADE velat veta allt detta som ungdom, som ungdomarna gör idag. Då hade jag ju oxo räknats som trans, redan på 80-talet. Inte konstigt att det blivit en ökning som sagt.
Så jag var totalförvirrad. Enda jag visste var att det kändes så bra de två gångerna som tonåring då jag blev kallad killen, för de trodde jag var det (trots långt hår). Jag levde på det länge.
Sedan måste jag ju ändå erkänna att jag är en typisk aspergirl, inte en grabbaspie.
Och vad jag än skulle göra, så skulle ingen uppfatta mig som annat än en hon, förutom några väldigt känsliga människor som ser kroppen som en hon men saknar de kvinnliga vibbarna från mig. De får inga manliga vibbar heller.
Så jag accepterar ju att folk säger hon, fastän det svider. Jag tänker på deras känslor, att inte göra det komplicerat för dem, och att om jag fick dem att säga han eller hen av ren artighet så VET jag att de ser mig som en hon.
Men jag är glad att ickebinärt fått en plats!!! Och jag HADE velat veta allt detta som ungdom, som ungdomarna gör idag. Då hade jag ju oxo räknats som trans, redan på 80-talet. Inte konstigt att det blivit en ökning som sagt.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Selma skrev:Kentarou skrev:Var läste du det Selma?
Snarare hörde, det var i podden God Ton. Minns inte ordagrant vad han sa men det verkade som att han ändrat uppfattning under sina år som barn- och ungdomspsykiater.
Jag gjorde ett misstag när jag läste igenom din artikel, när jag citerade så ser det ut som att det är Sven Roman som skriver men tyvärr så sökte jag endast efter suicid. Skrivbenten heter Cecilia Spjuth, Specialist i Allmänmedicin, Sätila Vårdcentral.
Det är dock bara en barnläkare, jag tror att de finns många som inte håller med honom.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Vi är alla män eller kvinnor (om vi inte har intersexstörningar) och det är ett fysiskt faktum. Att inte kunna hantera fysiska faktum är ett psykologiskt problem som man bör hantera med terapi. Vad man än känner sig om eller tror så ändrar det inte det objektiva faktumet att vi har ett fysiskt kön. Man och kvinna behöver inte innebära några värderingar, eller några puckade könsroller, det är bara rent beskrivande ord. Att må dåligt över sitt kön är lika orimligt som att må dåligt över sin ögonfärg, gör man det behöver man psykoterapi.
- Abbreviation
- Inlägg: 3447
- Anslöt: 2010-10-15
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Abbreviation skrev:Vi är alla män eller kvinnor (om vi inte har intersexstörningar) och det är ett fysiskt faktum. Att inte kunna hantera fysiska faktum är ett psykologiskt problem som man bör hantera med terapi. Vad man än känner sig om eller tror så ändrar det inte det objektiva faktumet att vi har ett fysiskt kön. Man och kvinna behöver inte innebära några värderingar, eller några puckade könsroller, det är bara rent beskrivande ord. Att må dåligt över sitt kön är lika orimligt som att må dåligt över sin ögonfärg, gör man det behöver man psykoterapi.
Könsdysfori är precis som austismspektrumtillstånd en psykiatrisk diagnos, varför skulle könsdysfori vara mer orimligt än en AST-diagnos?
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Folk lyckas tro att kroppen är kroppen, men hjärnan är inte kroppen, det är något övernaturligt som flyter omkring. Om man ser avvikelser i hjärnan på transpersoner (vilket är fallet vad gäller MtF) så kan man ju inte bara säga att det är psykologiskt. Lika lite som aspergers är psykologiskt och kan tränas bort. Faktum är att autism troligen är enklare att träna bort än att vara trans. Jag menar, det finns barn som tränas 14 timmar om dagen som är gravt autistiska som växer upp till helt normala människor.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Zia1985 skrev:Könsdysfori är precis som austismspektrumtillstånd en psykiatrisk diagnos, varför skulle könsdysfori vara mer orimligt än en AST-diagnos?
Hur många andra psykiatriska diagnoser tycker du att det är rimligt att "behandla" genom kirurgiska ingrepp?
Könsdysfori är en väldigt specifik dysmorfofobi, vad det verkar. Vi brukar inte låta folk som har dysmorfofobi genomgå komplicerade operationer med livslånga konsekvenser för att de mår dåligt över andra kroppsdelar. Varför skulle vi göra det i detta fall?
Fler och fler personer som är eller har varit trans går ut med att de mått sämre eller åtminstone inte alls fått hjälp av ingreppen. Hormonbehandling har livslånga komplikationer. Det här är rent experimentella behandlingar av en psykiatrisk störning som plötsligt blivit extremt mycket vanligare än förut. Vi talar om att skära upp och hormonbehandla fysiskt friska kroppar. Det handlar dessutom om unga personer, ofta med autismspektrumstörning eller annan psykiatrisk problematik. Att behandla på det här sättet, när man inte ens i utredningarna försöker hitta möjliga andra orsaker, är ansvarslöst.
Hade jag varit tonåring idag så hade jag diagnosticerats med könsdysfori och behandlats. Jag kom över min egen könsdysfori väldigt sent, bara några år sedan (jag är 30+). Många andra växer ifrån den eller kommer över den med terapi. Men lobbygrupper har pushat så att den enda acceptabla behandlingen är "könsbekräftande behandling" och det innebär att varenda ung människa som har dysfori snabbt och lätt får hormonbehandling. Det är inte så här evidensbaserad sjukvård fungerar. Vad en psykiatrisk patient känner att den vill är inte detsamma som vad som är ett rimligt sätt att behandla problematiken på.
Vi gynnar ingen genom att låtsas som att man kan byta fysiskt kön. Jag är kvinna. Definitionen av kvinna är en fullvuxen människa av honkön. Det är inte en känsla, det är inte en identitet, det är ett faktum som jag behöver förhålla mig till och som inte upphör för att jag har mer manliga hobbies än vad en stereotyp bild av kvinnor tycker jag ska ha.
Det här är vansinne och vi kommer se tillbaka på den här perioden i historien med skam.
- Abbreviation
- Inlägg: 3447
- Anslöt: 2010-10-15
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
kiddie skrev:Folk lyckas tro att kroppen är kroppen, men hjärnan är inte kroppen, det är något övernaturligt som flyter omkring. Om man ser avvikelser i hjärnan på transpersoner (vilket är fallet vad gäller MtF) så kan man ju inte bara säga att det är psykologiskt. Lika lite som aspergers är psykologiskt och kan tränas bort. Faktum är att autism troligen är enklare att träna bort än att vara trans. Jag menar, det finns barn som tränas 14 timmar om dagen som är gravt autistiska som växer upp till helt normala människor.
Över 80 % av de barn som har könsdysfori växer ifrån diagnosen under tonåren, förutsatt att de inte får pubertetshämmande medicin. Det är normalt att inte vara bekväm med sin kropp under puberteten.
- Abbreviation
- Inlägg: 3447
- Anslöt: 2010-10-15
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Abbreviation skrev:Över 80 % av de barn som har könsdysfori växer ifrån diagnosen under tonåren, förutsatt att de inte får pubertetshämmande medicin. Det är normalt att inte vara bekväm med sin kropp under puberteten.
Det är väl det som är lite av problematiken nu. Innan fick bara de som hade värsta könsdysforin och de som hade 100 % identifikation med andra könet, göra något åt det. Samtalen var tuffa och gick ut på att skilja agnarna från vetet.
Nu behöver man inte vara könsbinär och dysforin behöver inte vara lika svår. Och samtalen är inte längre förhör, utan de handlar om att stryka patienten medhårs hela tiden.
Båda sakerna är självklart något negativt i. Att ingen ifrågasätter är negativt. Men att tvingas till 100 % identifikation var oxo negativt för då hade man som inte helt könsbinär valet att stanna i sitt nuvarande kön, eller byta kön och hoppas att det skulle bli bättre, under lögnen att man ville det.
Idealet är naturligtvis att ha välutbildade och inte flummiga personer, som sköter terapidelen. Men det ska vara Stasi eller tant Flumflum tydligen.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
kiddie skrev:Det är väl det som är lite av problematiken nu. Innan fick bara de som hade värsta könsdysforin och de som hade 100 % identifikation med andra könet, göra något åt det. Samtalen var tuffa och gick ut på att skilja agnarna från vetet.
Nu behöver man inte vara könsbinär och dysforin behöver inte vara lika svår. Och samtalen är inte längre förhör, utan de handlar om att stryka patienten medhårs hela tiden.
Båda sakerna är självklart något negativt i. Att ingen ifrågasätter är negativt. Men att tvingas till 100 % identifikation var oxo negativt för då hade man som inte helt könsbinär valet att stanna i sitt nuvarande kön, eller byta kön och hoppas att det skulle bli bättre, under lögnen att man ville det.
Idealet är naturligtvis att ha välutbildade och inte flummiga personer, som sköter terapidelen. Men det ska vara Stasi eller tant Flumflum tydligen.
Ja förr handlade det om att behandla personer som var 40+ och som försökt hantera sitt liv på alla andra möjliga sätt. Jag har heller aldrig träffat någon från denna patientgrupp (jag känner flera sedan innan transfrågan blev en jättegrej nu senaste decenniet) som tror att de byter kön för att de genomgår operationen. De kräver inte heller att omvärlden ska anpassa sig till dem, utan är medvetna om att de fortfarande är sitt biologiska kön. Det är gruppen som säger "transkvinnor är transkvinnor" och är nöjda med att bemötas som det, de kräver inte tillgång till kvinnors könssegregerade områden såsom är populärt idag.
Jag har inget att invända mot de utredningar och behandlingar som fungerat bra i Sverige från 70-talet och fram till ganska nyligen.
Gällande omskärelse så är det oacceptabelt i ett civiliserat samhälle men väldigt krångligt att förbjuda pga religionsfrihetslagarna.
- Abbreviation
- Inlägg: 3447
- Anslöt: 2010-10-15
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Tycker den gamla metoden var för könsbinär. Tycker inte man ska behöva kastreras. Och tycker att om en FtM vill fixa manlig överkropp men faktiskt inte vill ha penis så ska man inte tvinga fram det.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
kiddie skrev:Tycker den gamla metoden var för könsbinär. Tycker inte man ska behöva kastreras. Och tycker att om en FtM vill fixa manlig överkropp men faktiskt inte vill ha penis så ska man inte tvinga fram det.
Ingen har någonsin behövt kastreras mot sin vilja. Det är frivilligt att gå igenom de kirurgiska ingreppen och "könsbekräftande" behandling leder per automatik till infertilitet eftersom man tar bort testiklarna hos män, och för att testosteronet leder till atrofi i livmodern hos kvinnor. Steriliseringskravet handlade om att man inte fick behålla nedfrusna könsceller för att senare skaffa barn ...
Jag har ingen åsikt om vad människor går igenom för plastikoperationer för att bli nöjda med sina kroppar. Det har varit fullt möjligt för kvinnor att operera bort sina bröst om de vill, hela tiden, utan att sterilisera sig för det. Jag tycker det är knepigt men inte mycket knepigare än att operera brösten på annat sätt, och tycker de får göra det som de vill. Men att kalla plastikoperationer för medicinsk behandling är nonsens, och att bekosta det med skattemedel är sinnessjukt när skattemedlen inte ens täcker de somatiska sjukdomar folk har.
Kön är binärt. Om folk vill plastikoperera sig för att se annorlunda ut så kör på. Men det är rent estetiska ingrepp som de ska bekosta själva och det påverkar inte deras biologiska kön över huvud taget. En kvinna är en kvinna även utan bröst. En man är en man även med bröst. Snacka om att vara besatt av könsroller om man tycker att en ändring av den fysiska kroppen har någon som helst inverkan på vilket kön man har.
Att vara plattbystad är inte att ha en "manlig överkropp". Herregud vad inskränkt.
- Abbreviation
- Inlägg: 3447
- Anslöt: 2010-10-15
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Abbreviation skrev:Jag har ingen åsikt om vad människor går igenom för plastikoperationer för att bli nöjda med sina kroppar. Det har varit fullt möjligt för kvinnor att operera bort sina bröst om de vill, hela tiden, utan att sterilisera sig för det. Jag tycker det är knepigt men inte mycket knepigare än att operera brösten på annat sätt, och tycker de får göra det som de vill. Men att kalla plastikoperationer för medicinsk behandling är nonsens, och att bekosta det med skattemedel är sinnessjukt när skattemedlen inte ens täcker de somatiska sjukdomar folk har.
En normalt småbystad kvinna är en kvinna om hon känner sig som en sådan. Men däremot kan det vara rätt jobbigt att bära omkring på hösäckar om man känner sig noll kvinnlig. Och nej, det är inte bara att hitta en kirurg. Inom vanliga vården får man ju ingen hjälp, men du tycker man ska betala själv, så då blir det någon privat klinik men hur ska man klara det om man inte får ta lån? Om detta nu är en slags sjukdom, så tycker iaf jag man har rätt att få hjälp inom den skatt man själv betalat. Eller ska alla sinnessjukdomar betalas av patienten? För de sitter ju oxo bara i huvudet.
Sedan så får faktiskt inte privata kliniker ta bort folks bröst. De får utföra bröstförminskningar. Dvs en till synes vanlig kvinna FÅR inte minska mer än till b-kupa. De flesta kliniker minskar enbart ner till c-kupa. Då får man åka utomlands med alla de risker som finns. En sådan operation kostar ca 50 000 kr.
Sedan är det väl rätt självklart att de flesta är nöjda med att vara transman eller transkvinna. Ytterst få tror ju att de blir det andra könet. De är samma kön före och efter kirurgi, dvs ett tredje kön, ett transkön, och neurologiska utredningar av AMAB/MtF har vare sig visat neurologin av en kvinna ELLER en man. Dvs en transperson är ett tredje kön, neurologiskt.
Så även om jag skulle ha skitmycket pengar så får jag inte göra vad jag vill med min kropp. Har en kompis som alltid har haft extremt svåra menstruationer och hon var solklar med att aldrig skaffa barn. Men att ta bort livmodern fick hon inte ens göra privat. Man skulle ha uppnått en viss ålder. Därför har hon nu svåra leverskador pga smärtstillande som skrevs ut, och hennes liv kommer förkortas pga det.
Att staten äger ens kropp är helt bisarrt. Samtidigt som de tillåter rökning och alkohol!!!!!!!
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Bara en liten parentes, utan källor att styrka påståendet:
Jag minns att jag sett nån dokumentär eller kanske nyhetssändning, som handlade om "skönhetsoperation" pga dysmorfofobi, som gick på vanliga sjukförsäkringen.
Så det görs, men är nog inte vanligt, tippar på att fobin måste vara riktigt handikappande då.
Min poäng är alltså att könskorrigeringar inte är de enda kirurgiska ingreppen som går på vanliga vården.
Om det inte ändrats, minns inte när jag såg det där programmet.
(Förresten, en parentes, om vi nu ska komma in på sånt, så borde det ingå att alla kvinnor fick minska bysten om de ville, för att slippa värk i axlar och rygg. Jag skulle hoppa på direkt, och jag är inte ens storbystad. Men så är är jag inte en "kvinnlig kvinna" heller, så vad ska jag med en byst till som bara är i vägen. )
Jag minns att jag sett nån dokumentär eller kanske nyhetssändning, som handlade om "skönhetsoperation" pga dysmorfofobi, som gick på vanliga sjukförsäkringen.
Så det görs, men är nog inte vanligt, tippar på att fobin måste vara riktigt handikappande då.
Min poäng är alltså att könskorrigeringar inte är de enda kirurgiska ingreppen som går på vanliga vården.
Om det inte ändrats, minns inte när jag såg det där programmet.
(Förresten, en parentes, om vi nu ska komma in på sånt, så borde det ingå att alla kvinnor fick minska bysten om de ville, för att slippa värk i axlar och rygg. Jag skulle hoppa på direkt, och jag är inte ens storbystad. Men så är är jag inte en "kvinnlig kvinna" heller, så vad ska jag med en byst till som bara är i vägen. )
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Fabela skrev:(Förresten, en parentes, om vi nu ska komma in på sånt, så borde det ingå att alla kvinnor fick minska bysten om de ville, för att slippa värk i axlar och rygg. Jag skulle hoppa på direkt, och jag är inte ens storbystad. Men så är är jag inte en "kvinnlig kvinna" heller, så vad ska jag med en byst till som bara är i vägen. )
DE bestämmer ju när man har problem pga bysten. Det får man ju själv inte bestämma. Har bara c/d och då anses man normal men tycker inte det är normalt att inte kunna sitta hemma utan BH i bara linne för då kommer djuren och trampar på tuttvårtorna. AJ.
Men kvinnor ska väl lida, släpa på onödiga tuttar och dessutom förblöda under smärtor en gång i månaden. Det är ju NATURLIGT.
Det är lite extra jobbigt med dessa jobbiga kroppsdelar för mig och andra med könsdysfori. När de ställer till problem så blir det fysiskt och mentalt, man blir så påmind om att man blev född fel.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
kiddie skrev:Men kvinnor ska väl lida, släpa på onödiga tuttar och dessutom förblöda under smärtor en gång i månaden. Det är ju NATURLIGT.
Intressant att du kan se de här sakerna, de här könsbaserade faktorerna som gör att kvinnor behandlas annorlunda än män, och ändå tro att kön inte är någonting medfött och oföränderligt.
kiddie skrev:Det är lite extra jobbigt med dessa jobbiga kroppsdelar för mig och andra med könsdysfori. När de ställer till problem så blir det fysiskt och mentalt, man blir så påmind om att man blev född fel.
Varför tror du att du har det jobbigare än andra kvinnor för att du är missnöjd med att vara kvinna? Tror du inte att majoriteten av alla kvinnor är missnöjda med att vara kvinnor i ett patriarkat? Skulle det kunna vara så att det faktiskt suger röv för alla kvinnor att vara kvinnor i en värld där kvinnors smärta inte tas på allvar och där kvinnors kroppar inte är våra egna? Tror du inte att praktiskt taget alla kvinnor önskat att de sluppit vara kvinnor såsom samhället ser ut idag?
Nej, det är inte värre för dig för att du inte vill vara kvinna. Ta dig utanför dig själv och inse att vi är kvinnor i ett patriarkat och att det suger för oss allihop. Du har det faktiskt inte värre än vi andra. Istället för att fokusera på hur du skiljer dig från oss, varför fokuserar du inte på att försöka ta reda på varför det suger så jävla mycket att vara kvinna i den här världen? Det suger precis lika mycket för mig att vara kvinna nu som det gjorde när jag uppfyllde kriterierna för könsdysfori. Genom att identifiera dig som någonting annat än kvinna separerar du dig bara från de enda andra människorna som faktiskt delar den här upplevelsen med dig. Om du missat det så är "könsidentitet" en hoax - du "känner dig inte som kvinna", men det gör ta mig fan inte majoriteten av alla andra kvinnor heller. Kvinna är ett faktum, inte en känsla.
Det är inte något fel på dig. Det är fel på samhället som hatar kvinnor och skiter i vårt lidande. Det är fel på samhället, som har en så stereotyp bild av vad en kvinna kan vara att vi alla känner oss som "inte som de andra kvinnorna". Det kan vi inte välja bort genom att identifiera oss som någonting annorlunda.
Har du någonsin övervägt möjligheten att anledningen till att du inte känner dig som en kvinna är att bilderna du matats med, bilderna av vad det innebär att vara kvinna, är snäva, stereotypa, kränkande och direkt människofientliga? Det är naturligt att inte känna sig som eller vilja vara kvinna i en värld där kvinnligheten ses ned på, hånas och används för mäns njutning. Hata inte din kropp, hata samhället som gör så här mot oss bara för att vi föddes som kvinnor.
- Abbreviation
- Inlägg: 3447
- Anslöt: 2010-10-15
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Fabela skrev:Bara en liten parentes, utan källor att styrka påståendet:
Jag minns att jag sett nån dokumentär eller kanske nyhetssändning, som handlade om "skönhetsoperation" pga dysmorfofobi, som gick på vanliga sjukförsäkringen.
Så det görs, men är nog inte vanligt, tippar på att fobin måste vara riktigt handikappande då.
Min poäng är alltså att könskorrigeringar inte är de enda kirurgiska ingreppen som går på vanliga vården.
Om det inte ändrats, minns inte när jag såg det där programmet.
(Förresten, en parentes, om vi nu ska komma in på sånt, så borde det ingå att alla kvinnor fick minska bysten om de ville, för att slippa värk i axlar och rygg. Jag skulle hoppa på direkt, och jag är inte ens storbystad. Men så är är jag inte en "kvinnlig kvinna" heller, så vad ska jag med en byst till som bara är i vägen. )
Kan du ha sett det här på typ Outsiders eller liknande? Det är ett rätt gammalt program men jag vet att de hade uppe dysmorfofobi. Dysmorfofobi är en kontraindikation för plastikkirurgi och god sed för kosmetisk kirurgi är att man ska neka patienter som har dysmorfofobi även från behandlingar som de själva bekostar. Jag kan inte hitta något stöd för att det vid något tillfälle förekommit offentligt finansierad kosmetisk kirurgi vid dysmorfofobi. Din poäng faller då det inte finns något stöd för ditt påstående. Det är också avsevärd skillnad på "1 undantagsfall" och "normal och rekommenderad behandling".
Det står dig fritt att operera bysten om du känner att du behöver det. Jag tror människors benägenhet att tycka om sina kroppar trots hur de ser ut skulle minska, och att psykisk ohälsa därmed skulle öka, om man gjorde det till norm att kvinnor erbjöds att operera bysten. Har du tänkt på de långtgående konsekvenserna av att normalisera plastikoperationer? Vill du ha en värld där de kvinnor som väljer bort operationer ses som abnormala och deras utseende klankas ner på (ännu mer än idag)?
Nedsövning medför alltid en risk, om än väldigt liten, för dödsfall. Kirurgi medför alltid en risk för allvarliga komplikationer. Det är en sjuk värld som tycker att risken för dödsfall är en rimlig risk att ta för att ändra på en frisk människas kropp.
Har du ryggvärk trots att du inte har särskilt stor byst så bör du investera i en bra bh som du får hjälp att prova ut av en specialist, samt hålla din bål- och ryggmuskulatur i form. Det är rimligare, mer långsiktigt hållbart och med avsevärt mindre risk för död och andra allvarliga komplikationer. Din kropp ska du leva med hela ditt liv. Försök att inte hata den så mycket att du vill skära av delar av den.
- Abbreviation
- Inlägg: 3447
- Anslöt: 2010-10-15
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Abbreviation skrev:Har du någonsin övervägt möjligheten att anledningen till att du inte känner dig som en kvinna är att bilderna du matats med, bilderna av vad det innebär att vara kvinna, är snäva, stereotypa, kränkande och direkt människofientliga?
Ja, och jag har FAKTISKT kommit fram till att det INTE är därför jag är trans.
MEN OM DU TROR ATT DU VET VAD JAG KÄNNER OCH TÄNKER SÅ FINE GÖR DET. Måste vara såå mysigt att inte ha upplevt något och ändå va nån jävla EXPERT.
Det du gör mot mig är så jävla vedervärdigt.
Så äckligt.
Så vidrigt.
Vad har du för förklaring till fysiska MÄN med könsdysfori? Samma förklaring funkar ju inte. Så du har väl nån hemmasnickrad förklaring som du gillar och sitter och runkar antar jag.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
Abbreviation skrev:Det står dig fritt att operera bysten om du känner att du behöver det.
Men du fattar ju inte. Det står en inte alls fritt. Det är inte tillåtet i detta patriarkat eftersom stora bröst anses vara fint och gubbarna måste ju ha något att kolla in. Därför får man inte minska sina bröst på det sättet man själv vill. Läkaren bestämmer. Och det är nästan alltid en manlig läkare.
Vad gäller sövning så söver de ju t o m för att skanna ens skalle om man är skraj, och för tandvård.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
abbreviation:
Jag vet inte vad Outsiders är för program, är det ens svenskt?
Det jag såg var nån typisk svensk SVT-dokumentär, eller som sagt, en -nyhetssändning.
Nej precis, jag har en vag minnesbild att det sas vara just ovanligt.
Men å andra sidan var ju könskorrigeringar inte heller vanliga förr, så jag vet inte hur intressant jag tycker att det är att jämföra siffror.
Det blir för den delen konstigt att jämföra med andra psykiska problem öht, för alla såna har ju inte samma lösning. Paranoia eller spindelfobi saknar ju koppling till personens utseende, så det är en helt irrelevant jämförelse.
Jo, jag är väl medveten om att det finns risker med operationer.
Ja, jag vet att jag kan operera mig nu också. Men det förutsätter att man har stålarna. Det har man inte i mitt läge.
Det är alltså en klassfråga. Ytterliga en sån.
Och ja, jag är väl medveten om möjliga effekter på synen på kvinnokroppen.
Det är knappast nåt man behöver spekulera om, vi har alla bevis vi kan behöva redan idag, vad gäller den saken. Tyvärr.
Men vi kvinnor ses som onormala eller konstiga vad vi än gör eller inte gör, så jag köper inte det i sig som argument för att vi ska behöva stå ut med årtionden med smärtor och värk.
För nu pratar jag alltså om värk.
Inte om skönhet.
Det är två vitt skilda saker.
BH, dvs ett klädesplagg med begränsad livslängd, kan rimligtvis inte vara en mer hållbar lösning än en operation.
Eller missförstår jag dig?
Jag hatar inte min kropp.
Utan jag ser den som ett nödvändigt verktyg, som ska ta mig genom hela mitt liv. Det är exakt just därför jag vill slippa värk pga nånting som inte fyller nån funktion, och/eller vara beroende av tillfälliga lösningar i form av ting jag måste klä på mig, sköta om, leta rätt på och köpa för löjliga summor pengar.
Alltså jag vet inte säkert om jag skulle operera mig, om den möjligheten fanns inom vanliga vården.
Men jag tycker att den borde finnas, för den som föredrar den lösningen.
För brösten har ingen funktion om man inte ska amma, mer än det utseendemässiga.
Förresten finns det ju kvinnor som operera bort hela brösten för att slippa bröstcancer. Så det kan ju funka som en livräddare också.
Rädd att jag halkat OT, iofs, men låt gå.
Jag vet inte vad Outsiders är för program, är det ens svenskt?
Det jag såg var nån typisk svensk SVT-dokumentär, eller som sagt, en -nyhetssändning.
Nej precis, jag har en vag minnesbild att det sas vara just ovanligt.
Men å andra sidan var ju könskorrigeringar inte heller vanliga förr, så jag vet inte hur intressant jag tycker att det är att jämföra siffror.
Det blir för den delen konstigt att jämföra med andra psykiska problem öht, för alla såna har ju inte samma lösning. Paranoia eller spindelfobi saknar ju koppling till personens utseende, så det är en helt irrelevant jämförelse.
Jo, jag är väl medveten om att det finns risker med operationer.
Ja, jag vet att jag kan operera mig nu också. Men det förutsätter att man har stålarna. Det har man inte i mitt läge.
Det är alltså en klassfråga. Ytterliga en sån.
Och ja, jag är väl medveten om möjliga effekter på synen på kvinnokroppen.
Det är knappast nåt man behöver spekulera om, vi har alla bevis vi kan behöva redan idag, vad gäller den saken. Tyvärr.
Men vi kvinnor ses som onormala eller konstiga vad vi än gör eller inte gör, så jag köper inte det i sig som argument för att vi ska behöva stå ut med årtionden med smärtor och värk.
För nu pratar jag alltså om värk.
Inte om skönhet.
Det är två vitt skilda saker.
BH, dvs ett klädesplagg med begränsad livslängd, kan rimligtvis inte vara en mer hållbar lösning än en operation.
Eller missförstår jag dig?
Jag hatar inte min kropp.
Utan jag ser den som ett nödvändigt verktyg, som ska ta mig genom hela mitt liv. Det är exakt just därför jag vill slippa värk pga nånting som inte fyller nån funktion, och/eller vara beroende av tillfälliga lösningar i form av ting jag måste klä på mig, sköta om, leta rätt på och köpa för löjliga summor pengar.
Alltså jag vet inte säkert om jag skulle operera mig, om den möjligheten fanns inom vanliga vården.
Men jag tycker att den borde finnas, för den som föredrar den lösningen.
För brösten har ingen funktion om man inte ska amma, mer än det utseendemässiga.
Förresten finns det ju kvinnor som operera bort hela brösten för att slippa bröstcancer. Så det kan ju funka som en livräddare också.
Rädd att jag halkat OT, iofs, men låt gå.
Senast redigerad av Fabela 2019-12-24 5:11:52, redigerad totalt 1 gång.
Könskorrigering hos ungdomar med ASD
kiddie skrev:Ja, och jag har FAKTISKT kommit fram till att det INTE är därför jag är trans.
MEN OM DU TROR ATT DU VET VAD JAG KÄNNER OCH TÄNKER SÅ FINE GÖR DET. Måste vara såå mysigt att inte ha upplevt något och ändå va nån jävla EXPERT.
Det du gör mot mig är så jävla vedervärdigt.
Så äckligt.
Så vidrigt.
Vad har du för förklaring till fysiska MÄN med könsdysfori? Samma förklaring funkar ju inte. Så du har väl nån hemmasnickrad förklaring som du gillar och sitter och runkar antar jag.
Att ifrågasättas är inte vidrigt eller äckligt. Det är nödvändigt och en essentiell del av livet. Herregud människa, det är inte kränkande att andra människor har åsikter. Klarar du inte av att ifrågasättas av en främling på nätet så är du rimligtvis inte heller stabil nog att ta ett så här viktigt beslut om din kropp. Som sagt har jag själv haft diagnosen könsdysfori så jo, jag vet visst. Till skillnad från dig har jag inte kallat andra människor för vidriga eller äckliga för att de inte håller med mig.
Nej, förklaringarna till att män uppfattar sig som kvinnor är inte samma. Där handlar det snarare om sexuella fetischer i väldigt många fall, och i andra fall handlar det om ett önskemål om att ha en status man uppfattar att kvinnor har. I båda fallen är dock det vanligaste (för ungdomar) sannolikt att man är homosexuell och har svårt att hantera det - det är vanligt att barn med könsdysfori helt enkelt är homosexuella.
kiddie skrev:Men du fattar ju inte. Det står en inte alls fritt. Det är inte tillåtet i detta patriarkat eftersom stora bröst anses vara fint och gubbarna måste ju ha något att kolla in. Därför får man inte minska sina bröst på det sättet man själv vill. Läkaren bestämmer. Och det är nästan alltid en manlig läkare.
Vad gäller sövning så söver de ju t o m för att skanna ens skalle om man är skraj, och för tandvård.
Det är inte sant att du inte får operera brösten som du vill om du bekostar det själv. Jag vet flera kvinnor som opererat bort brösten, av diverse olika skäl. Det som inte är fritt är att få det skattefinansierat. I Sverige är läkare numera ett relativt jämställt yrke där det finns väldigt många kvinnor, det är inte alls "nästan alltid en manlig läkare".
Man scannar inte människors hjärnor för att de vill det, utan för att upptäcka sjukdom. Det är inte jämförbart med ett frivilligt estetiskt ingrepp. Det är också oerhört ovanligt att man söver någon för en sådan undersökning, det handlar uteslutande om människor som blir så panikslagna att undersökningen inte går att genomföra.
Fabela: Om du lider av din byst så go ahead och ta bort brösten. Det står dig fritt. Det ska inte finansieras av skattepengar eftersom det inte är sjukvård. Om vi hade haft oändligt med resurser i vården hade det kanske funnits utrymme för att ta bort fullt friska kroppsdelar på människor som är nöjda med dem, men som det är nu dör människor för att de står i kö för operationer som är livsnödvändiga. Det är oacceptabelt att i det läget begära skattefinansierade ingrepp för att ens kropp är obekväm.
- Abbreviation
- Inlägg: 3447
- Anslöt: 2010-10-15
Återgå till Aspergare och vården