Säger välkommen här också, fast jag nyss skrev det i en annan tråd

Kul med nytt folk, hoppas du ska trivas.

Man måste inte berätta nåt man inte vill, känn ingen press för det. Att bara prata "strunt" är också helt okej.
Många här har allt möjligt i bagaget, så om du en dag vill prata om nåt mer personligt kan du nog ha rätt stor chans att hitta nån, som har liknande erfarenheter.

Och du är inte ensam om att se ut som en barnrumpa för din ålder, det är inte helt ovanligt bland oss.
Det tog mig själv ett par riktiga krascher med hälsan för att utseendet skulle komma ikapp åldern, har i hela mitt vuxna liv tagits för 10-20 år yngre än jag är.

Så lite passar du nog in här på forumet iaf

Hej! Gick med i forumet för något år sen så är relativt ny här. Jag är en tjej på 22 år som fick sin diagnos under högstadiet. Är introvert och har svårt för småprat och det tar tid för mig att lära känna nya människor.

Hej nyreggad här!

Jag är en kille på 27 år från Västra Götaland som bor själv i en liten lägenhet och arbetssökande. Färdig med utredning denna månaden och psykologen misstänker ASD och ADHD.

Har en lång story med att försöka överleva samhället, satt mig i massa sammanhang jag inte varit anpassad för med skola och jobb och tagit på mig massa roller som inte varit jag. Men nu börjar pusselbitarna falla på plats och jag börjar förstå min psykologi och hittat strategier som är mer hållbara.

Jag är ganska introvert men gillar det sociala och har haft turen att fått massa stöttande vänner under min livsresa. Jag jobbar just nu på att få bort mycket bekräftelsebehov jag haft via fel vägar och ta mig tid att vila och när jag faktiskt behöver vila istället för att socialisera. Jag har fått lära om mig den sociala biten i livet och identifiera mina känslor och att det finns mycket känslor under all apati som jag fått av alla snedsteg i livet.

Så det känns skönt att jag börjar känna mig hel igen och fått mycket förklarat!

Mitt största intresse är musik, och det skiftar mycket vad jag gillar. Spelar gitarr, producerar och har nyss startat ett rockband. Utöver det är jag intresserad av naturen och andlighet.

-Hundmänniska
-Vegetarisk Sushi är min favoritmat
-Ogillar politik
-The Big Lebowski är min favoritfilm
-Berserk är min favoritserie (både manga och anime)
-Magic the gathering och Hearthstone är mina favoritspel

Alf
Född 03
Bor i Skåne
Har flickvän

Hej, kort presentation:

Har alltid känt mig som en outsider, men kan vara väldigt social också, "högfungerande".

Har aldrig fått någon diagnos, aldrig blivit utredd. Men tror att jag har drag av det som kallas asperger och/eller autism. Är inte jätteinläst på termerna, har bara besvarat ett par självskattningstester online.

Arbetar heltid och tycker om den struktur och det relativt inrutade liv som kommer med det. Ledighet/semester kan ibland bli jobbigt, för då tappar jag det sociala sammanhanget. Är dålig på att ta såna initiativ privat. Trivs med att vara ensam också, men lagom är kanske bäst.

Hejsan, allihopa!

Jag är en tjej på 30 år. Frågan om autism har varit på tapeten till och från sedan barndomen, men av olika anledningar gick jag inte igenom någon utredning förrän 2017 och diagnosticerades då med Aspergers syndrom. Även livslånga problem med ångest och depression. Funderar på om jag ska be om en ADD-utredning eller inte, då jag misstänker att jag har det också.

Jag bor tillsammans med två katter och är ihop med en härlig kille som också har Aspergers. Vi träffas inte så ofta eftersom han bor sex timmar bort, men det fungerar bra för oss eftersom vi är antisociala.

För närvarande går jag på daglig verksamhet, men är fast på en plats som inte passar så bra (jag har problem med finmotoriken men sysslar med pysselgöra) då det är den enda platsen i min kommun som inte ställer så stora krav på det sociala. Förhoppningen är att för eller senare kunna jobba deltid så att jag i varje fall får en bättre arbetsmiljö och passande arbetsuppgifter.

På fritiden tycker jag om att

Skriva mycket - jag snickrar på en webbsida tillsammans med min pojkvän, och ibland skriver jag korta berättelser också

Läsa böcker - främst facklitteratur (då framförallt vetenskap och filosofi)

Se på film - favoritregissörerna är Bergman, Kieslowski och Tarkovskij, men jag kollar även på mer "normala" filmer

Gå på långpromenader

Lyssna på musik - symfonisk metal, soundtracks, musikaler och ibland 90-talsmusik för nostalgins skull

Spela dataspel - gärna rollspel och atmosfäriska skräckspel, samt ibland något strategispel (gillar allt från Bioware och Frictional Games)

Lära mig programmera (har nyligen börjat med Python)

Jag gick med i det här forumet för att lära känna andra med samma problematik som mig, och kanske ta del av tips och råd för att t.ex. kunna klara vardagen bättre.

Född 75, diagnosterad 2012.
"mild" "högfungerande" asperger, har lärt mig leva med de mest tydliga symptomen, vilket jag antar gjorde att det tog sådan tid innan jag fick diagnos.
Inom citattecken för även om det funkar för samhället i stort så funkar de väl inte alltid för mig
Gillar tekniska ämnen, fysik och kemi odyl. Djur och natur, har två katter.

Hej, 25 årig kille här. Har varit diagnoserad i några år nu men har inte riktigt funnit mig i det. Eller hittat min plats i världen. Är rätt ensam och skulle vilja ändra på det. Tänkte att jag kanske kan hitta någon i en liknande situation här.

Hej på er alla! Jag är snart 21 år gammal och bor i Stockholm tillsammans med min kanin. Jag studerar till läkare vid Karolinska Institutet och min största dröm är att bli kirurg. Förutom medicin, som är mitt allra största intresse, tycker jag även mycket om ordkunskap och att skriva.

I skolan är jag duktig och som läkare kommer jag att vara fantastisk. Men hemma har jag det svårare, och behöver hjälp av boendestödjare för att öppna post, betala räkningar, planera och strukturera upp min vardag. Jag kan skära i en människa med millimeterprecision men varje kväll när jag ska röra om min skål med gröt hamnar gröten överallt Slående.

Något annat som är svårt för mig i min vardag är det sociala samspelet och långsiktiga/djupa relationer med såväl vänner som familj. Alla konstanta missförstånd och saker som jag har gjort och sagt fel, som har rivit och sårat då jag har väldigt svårt att förmedla min uppskattning, kärlek, och glädje. Relationer som är skadade och som har brustit har dränerat mig på energi som jag inte har lust att förlora igen. Mina känslor är starka och att känna så mycket stundom kväver mig.
Privat är jag därför numera en väldigt ensam person och det är en tillvaro jag är tillfreds med, då kan jag kanalisera min energi på studier och intressen som betyder väldigt mycket för mig. Däremot har jag lätt för att knyta an till människor men de flesta vill jag inte hålla så nära.

Min NPF-utredning avslutades för några månader sedan och jag är så oändligt tacksam för att så tidigt i mitt liv ha träffat en så kompetent psykiatriker. Det är faktiskt som om jag fått en ny chans med en andra förälder, och det är så jag tänker på henne. Som en andra förälder. Erfarenheterna och lärdomarna från de mötena kommer jag att bära med mig i framtiden, och tack vare henne känner jag mig stark i min autism

- Min favoritmat är havregrynsgröt och kokta morötter.
- Favoritartiser är Ted Gärdestad och Tom Odell, annars lyssnar jag mycket på klassisk musik.
- Min fina kanin är min bästa kompis och jag hoppas att hon får vara med mig minst hela vägen till examen.
- Jag älskar politik, IKEA, facklitteratur och Wordfeud.

Är ny här på forumet och ser mycket fram emot att ta del av allt här

Hej där , David är mitt namn , är 34 år gammal och har levt i missförstånd i hela mitt liv.

Körde ett par drogrepor vid olika tidsperioder för jag gillade att kunna ha flera tankar samtidigt och plocka i mentalt/visuellt , vart att nörda in mig lite i religionerna före "modern"religion och gick utanför mina logiska tankemönster och hamnade i en psykos efter 7 dagars vakenhet (utan droger) , hamnade i lite trubbel under psykosen (vad det nu var) så det var jag vs 3 fjäderbatonger och en rejält tilltagen gläfsmaskin (hund)och 3 burkar pepparspray , de beslutade då att jag skulle göra en utredning och hamnade på ADHD och autism vid 30 års ålder.

Jag har under hela mitt liv inte kunnat förstå hur andra inte kan förstå vad jag talar om ? för mig grundläggande fysikaliska principer i praktisk funktion får "utbildade" människor att förvandlas till fågelholkar . jag gillar mekanik väldigt mycket , men även elektronik , svetsning av olika sorter , legeringar (metalliska) , men allt detta har jag lärt mig själv för att kunna uppnå frihet som är mitt största livsmål , därför har jag ett stort odlarintresse med, för allt hänger samman med frihet . bor på landet , odlar en del och även tobak för snus , solenergi och batteribank har jag meckat ihop , mitt första frihetsprojekt som var en självförsörjande villavagn byggd på en vändplan mitt i ingenstans , till den byggde jag en gravitationsmatad raketspis för pellets och med magasin för runt 12 timmar med ställbar värmeeffekt.

Skit samma , jag skulle kunna skriva en bok med alla projekt jag gjort , men senare andliga insikter har gjort att jag har ett starkt begär av att ha nästan ingenting , förutom min husbil jag byggde samman av ett vrak till ett rullande bo , min sambo (stackars sate) tycker min nya ide inte låter så tokig , då jag helt plötsligt har ett starkt begär av att leva , inte sitta som en svensson och titta på tv tills man dör utan att verkligen leva livet (inget illa menat mot de som gillar att titta på tv) , jag vart så exalterad av att hitta detta forum som ni säkert märker.

Moderator: Delade in texten i stycken.

Tjenare!
Jag är 33 år och har sedan i våras fått diagnoserna ADHD och ASD på papper.
Det blev lite av en aha upplevese då jag har väldigt svårt att göra mig förstådd och förstå andra. Efter att vara nära väggen så gjorde jag utredningen. Jag har alltid haft väldigt lätt för matematik och logik något som jag använder på mitt jobb som tekniker.
Mina favorit intressen är mat och logik. Jag lever på en gård jag köpt tillsammans med min fru och mina 2 barn.

Hej
Jag fick min Aspergerdiagnos nu i december.
Är 50
Har ett tonårsbarn
Singel
Bor i södra Sverige

30 år, singel, oskuld, har aldrig haft flickvän.

Har Asperger, tvångssyndrom, generaliserad ångest, social ångest, hypokondri.

Väldigt blyg, klumpig och ensam.

Hej.
Ny på forumet.

50 årig kvinna från Stockholm. Diagnos Asperger vid närmare 40-års åldern efter en massa år inom psykiatrin där ingen kunde lista ut vad som var fel förrän jag nämnde Asperger vid något tillfälle då jag läst något som jag kände igen mig i.

Innan dess en massa år av missbruk och allmänt ickefungerande liv. Diagnosen rädda mitt liv.

Mitt stora intresse är musik och har nu turen att hittat en daglig verksamhet där jag äntligen kan ägna mig åt just musik och må bra. Annars är löpning en viktig komponent till att må bra för mig. Har slutat med all psykofarmaka och har ingen kontakt med psykiatrin sen flera år och jag mår bättre än jag någonsin gjort.

Jazzu skrev:Mitt stora intresse är musik och har nu turen att hittat en daglig verksamhet där jag äntligen kan ägna mig åt just musik och må bra. Annars är löpning en viktig komponent till att må bra för mig. Har slutat med all psykofarmaka och har ingen kontakt med psykiatrin sen flera år och jag mår bättre än jag någonsin gjort.

Roligt att höra att någon fått det lite lättare efter en diagnos, för ofta är de tvärt om. Välkommen till forumet för övrigt...

Välkomna, nykomlingar!
Jazzu, vilken sorts musik gillar du? Jag gillar mest singer-songwriters, Americana, folkrock, lite progressive och sådant som ligger mer åt det jazziga hållet.

Kahlokatt skrev:Välkomna, nykomlingar!
Jazzu, vilken sorts musik gillar du? Jag gillar mest singer-songwriters, Americana, folkrock, lite progressive och sådant som ligger mer åt det jazziga hållet.

Jag gillar lite olika. Både gammalt, som Coltrane, Lee Morgan och...ja alltså listan kan göras lång men mycket från 50-60-talet, typ bebop och sånt men också gypsy stil från tidigare tyo Django Reinhardt. Men sen en del jazzfusion och jazzfunk osv...

Försöker spela och lära mig mer i så många olika stilar som möjligt

Gratulerar för att du begåvats med så bra musiksmak, Jazzu.
Gillar också en hel del jazz, mest äldre (men också många andra genrer).

Välkommen till forumet, alla nya!

Jazzu skrev:

Kahlokatt skrev:Välkomna, nykomlingar!
Jazzu, vilken sorts musik gillar du? Jag gillar mest singer-songwriters, Americana, folkrock, lite progressive och sådant som ligger mer åt det jazziga hållet.

Jag gillar lite olika. Både gammalt, som Coltrane, Lee Morgan och...ja alltså listan kan göras lång men mycket från 50-60-talet, typ bebop och sånt men också gypsy stil från tidigare tyo Django Reinhardt. Men sen en del jazzfusion och jazzfunk osv...

Försöker spela och lära mig mer i så många olika stilar som möjligt

Har du hört Dotschy Reinhardt? Hon är ättling till Django och gör jazz på den romska dialekten sinto.

Har inte hört Dotschy Reinhardt, Kahlokatt

Hej gänget

Är 34 år och bor med mina två tonårstjejer någonstans i sthlms län (får räcka så länge). Diagnostiserades med as och add för något år sedan och känner mig ganska vilse i livet efter det, det blev någon form av identitetskris som jag ännu inte fått ordning på. Att regga mig här är en förhoppning om att komma i kontakt med andra med samma diagnos som kanske kommit lite längre i vilka strategier man kan ha för olika situationer, vilka resurser som erbjuds av samhället osv som jag inte har riktigt koll på. Guld vore att inte behöva uppleva mig som en alien konstant, men det är möjligt att det är att begära lite väl mycket

Kram på er

Medelålders kärring som äntligen börjar få kläm på varför vissa problem i mitt liv är återkommande.

Läser och skriver. Drömmen vore att kunna läsa på universitet, jämt ... vet iofs inte om jag skulle klara av det. Nåja, den drömmen går ju ändå inte att genomföra, så.

Hej!
34 år, kvinna.
De senaste månaderna har poletten trillat ner efter att min chef "stated the obvious" om hur jag är och vem jag är.
Har alltid känns mig annorlunda, utanför, socialt svår.
Jobbar som utvecklare, är riktigt duktig och det går bra sålänge jag slipper interagera med för mycket folk.

Jobbade tidigare på ett ställe där det var många diagnoser och där jag kände mig hemma men också som en vanlis i jämförelse. Men så bytte jag jobb i höstas och helt plötsligt var jag den där "konstiga".
Chefen outade mig som sagt. Kollegor skattar över min oförmåga/ovilja att kallprata och idag fick jag kommentaren att jag borde prova empati nån gång.

Känner mig vilsen men ändå hemma här. Vill inte ut i vården tror jag, vill bara lära känna mig själv lite bättre med eller utan diagnos.

Hej alla

Det är väl dags att jag försöker skriva något här.
Jag hittade forumet och följde råden i "Om Aspergerforum" om att läsa in sig på forumet och få en känsla för stämningen och de andra medlemmarna. Tycker det verkar vara ett trevligt ställe med en massa trevliga människor.

Jag skrev mer om mig själv i profilen och jag kommer uppdatera den efter hand också.