Jag har diagnosen atypisk autism och är sjukskriven på 75%, jag har tidigare haft aktivitetsersättning. Jag har försökt i flera år att komma upp i arbetstid men inte lyckats och jag får ingen hjälp av vården. Igår fick jag äntligen en fast läkare och hon sa rent ut att de med autism sällan kan jobba så det finns inget hon kan göra. Jag svarade att jag klarade av att jobba för 6-7 år sen och hon sa att när man är yngre har man mer energi och kan kompensera när man blir äldre är det svårare (jag är 32)

Mitt problem är att jag är trött hela tiden, det är därför jag inte kan jobba, jag behöver otroligt mycket återhämtning och klarar inte av för mycket intryck. Jag har inga problem alls med att ta egna initiativ, se vad som ska göras eller utföra själva arbetet.

Är det fler som blir uträknade direkt för att de har en diagnos och vad gör man åt det?

Jag är i en liknande situation då jag spontant känner att jag nog aldrig kommer kunna jobba mer än 50% eller allra mest 75% i ett idealiskt scenario med exceptionellt bra anpassningar i arbetet. Arbetsuppgifter, eget ansvar, att klara av arbetsuppgifterna och såna saker är i princip aldrig några problem, men orken och behovet av återhämtning är det konstanta problemet. Jag har diagnoserna asperger samt ADD och är 37 år om det är av intresse.

Tyvärr vet jag inte vad man kan göra åt det då jag oftast blir uträknad direkt trots universitetsutbildning inom ett yrkesområde där det är brist på personal.

Vad tänker du att vården kan göra när du säger att du inte lyckats komma upp i mer tid?
Antar att standardlösningar som att minska intryck på arbetsplats med hörlurar/skärma av etc är gjorda. Tyvärr är verkar det vara vanligt att man blir mer känsligare med åren :/

ShakeItOut skrev:Vad tänker du att vården kan göra när du säger att du inte lyckats komma upp i mer tid?
Antar att standardlösningar som att minska intryck på arbetsplats med hörlurar/skärma av etc är gjorda. Tyvärr är verkar det vara vanligt att man blir mer känsligare med åren :/

Jag är inte särskilt gammal, jag är 32 år. Jag har inte fått någon hjälp med standardlösningar (eller något annat) av vården. Det är svårt med arbete för jag har inte råd att praktisera, jag får sjukpenning nu men praktiserar jag får jag ingenting och mitt 25% jobb är inte anpassat alls, det är skitsvårt att hitta ett ”riktigt” jobb på 25% så jag har inte lyckats hitta något bättre.

Jag skulle önska att det gick att lösa det med pengar så jag kunde praktisera och komma tillbaka på det viset. Att jag skulle kunna få prova olika arbetsplatser och se vad som passar mig. Jag skulle också vilja ha support när jag försöker gå upp i tid och prata och tillsammans försöka hitta lösningar på de problem som uppstår.

Liljan skrev:Igår fick jag äntligen en fast läkare och hon sa rent ut att de med autism sällan kan jobba så det finns inget hon kan göra.

Ett rätt märkligt uttalande med tanke på att det är precis tvärt emot vad Försäkringskassan och socialtjänsten tycker. FK anser ju att folk med autism inte har några begränsningar utan ska arbeta heltid.

Leibniz skrev:

Liljan skrev:Igår fick jag äntligen en fast läkare och hon sa rent ut att de med autism sällan kan jobba så det finns inget hon kan göra.

Ett rätt märkligt uttalande med tanke på att det är precis tvärt emot vad Försäkringskassan och socialtjänsten tycker. FK anser ju att folk med autism inte har några begränsningar utan ska arbeta heltid.

FK vill att jag ansöker om sjukersättning (förtidspension) så jag är helt uträknad av alla verkar det som och det är tragiskt, jag har inte ens fått försöka

Jag har samma diagnos, samma problematik och i samma ålder. Någon sjukersättning har det inte varit tal om för min del. Jag har samma uppfattning om att det är mer eller mindre omöjligt att hitta ett deltidsjobb, och även om man skulle göra det så innebär det ju en halv lön. Vården ville skicka mig till praktik, men som sagt så är det ju utan lön och jag arbetar inte gratis. Jag sa till dem att de själva kan ju arbeta utan lön och se hur bra det går för dem.

Själv är jag diagnostiserad med AS+ADD och går på ADHD-mottagningen inne i stan, inga som hels problem att få adekvat behandling där.

Kan vara idé att bolla din situation med t ex personligt ombud. Läkare i öppenvårdspsykiatrin ska man nog generellt inte vänta sig något större stöd av om det gäller arbetsrehabilitering och liknande.

Personligt ombud ska ju utgå från dina behov och vad du vill i sitt jobb med att stödja.

Leibniz skrev:Jag har samma diagnos, samma problematik och i samma ålder. Någon sjukersättning har det inte varit tal om för min del. Jag har samma uppfattning om att det är mer eller mindre omöjligt att hitta ett deltidsjobb, och även om man skulle göra det så innebär det ju en halv lön. Vården ville skicka mig till praktik, men som sagt så är det ju utan lön och jag arbetar inte gratis. Jag sa till dem att de själva kan ju arbeta utan lön och se hur bra det går för dem.

Bra svarat! Har du ett deltidsjobb (som mig) får du lön då du jobbar och ersättning för resten av tiden.

Något som gör det ännu svårare är FKs regler som säger att man måste jobba fem dagar i veckan och lika mycket alla dagar, just nu bryter jag mot de reglerna och hoppas att jag inte blir påkommen men jag vågar inte söka nytt jobb. Systemet är verkligen till för att det ska vara omöjligt att komma i arbete och att de sjuka och funktionshindrade aldrig ska sätta sin fot på en arbetsplats.

Flinta skrev:Kan vara idé att bolla din situation med t ex personligt ombud. Läkare i öppenvårdspsykiatrin ska man nog generellt inte vänta sig något större stöd av om det gäller arbetsrehabilitering och liknande.

Personligt ombud ska ju utgå från dina behov och vad du vill i sitt jobb med att stödja.

I min kommun får inte de som tillhör LSS personligt ombud eftersom de anser att man får nog med hjälp ändå.

Liljan skrev:

Flinta skrev:Kan vara idé att bolla din situation med t ex personligt ombud. Läkare i öppenvårdspsykiatrin ska man nog generellt inte vänta sig något större stöd av om det gäller arbetsrehabilitering och liknande.

Personligt ombud ska ju utgå från dina behov och vad du vill i sitt jobb med att stödja.

I min kommun får inte de som tillhör LSS personligt ombud eftersom de anser att man får nog med hjälp ändå.

Låter konstigt. Bara för att man har rätt att ansöka om LSS-insatser betyder ju inte det att man inte samtidigt kan ha psykiska funktionsnedsättningar och sjukdomar?

Flinta skrev:

Liljan skrev:

Flinta skrev:Kan vara idé att bolla din situation med t ex personligt ombud. Läkare i öppenvårdspsykiatrin ska man nog generellt inte vänta sig något större stöd av om det gäller arbetsrehabilitering och liknande.

Personligt ombud ska ju utgå från dina behov och vad du vill i sitt jobb med att stödja.

I min kommun får inte de som tillhör LSS personligt ombud eftersom de anser att man får nog med hjälp ändå.

Låter konstigt. Bara för att man har rätt att ansöka om LSS-insatser betyder ju inte det att man inte samtidigt kan ha psykiska funktionsnedsättningar och sjukdomar?

De får sätta upp vilka regler de vill eftersom personligt ombud är frivilligt för kommunen att ha. De anser att tillhör man LSS finns det nog med stödinsatser och därför vill de satsa på de med mindre rättsligt skydd, jag kan förstå tanken.

Liljan skrev:

Flinta skrev:

Liljan skrev:I min kommun får inte de som tillhör LSS personligt ombud eftersom de anser att man får nog med hjälp ändå.

Låter konstigt. Bara för att man har rätt att ansöka om LSS-insatser betyder ju inte det att man inte samtidigt kan ha psykiska funktionsnedsättningar och sjukdomar?

De får sätta upp vilka regler de vill eftersom personligt ombud är frivilligt för kommunen att ha. De anser att tillhör man LSS finns det nog med stödinsatser och därför vill de satsa på de med mindre rättsligt skydd, jag kan förstå tanken.

Det låter som tanken kommer från kommunpolitiker som inte är insatta i hur olika livet kan te sig för de som har rätt att ansöka om LSS insatser.

Har ni några lokala funktionshinderföreningar, vårdinstanser eller privatpersoner som protesterat mot din kommuns regler i offentligheten på något sätt?

Flinta skrev:

Liljan skrev:

Flinta skrev:
Låter konstigt. Bara för att man har rätt att ansöka om LSS-insatser betyder ju inte det att man inte samtidigt kan ha psykiska funktionsnedsättningar och sjukdomar?

De får sätta upp vilka regler de vill eftersom personligt ombud är frivilligt för kommunen att ha. De anser att tillhör man LSS finns det nog med stödinsatser och därför vill de satsa på de med mindre rättsligt skydd, jag kan förstå tanken.

Det låter som tanken kommer från kommunpolitiker som inte är insatta i hur olika livet kan te sig för de som har rätt att ansöka om LSS insatser.

Har ni några lokala funktionshinderföreningar, vårdinstanser eller privatpersoner som protesterat mot din kommuns regler i offentligheten på något sätt?

Inte vad jag vet men jag tycker själv regeln är bra även om den drabbar mig negativt just nu.

Liljan skrev:Inte vad jag vet men jag tycker själv regeln är bra även om den drabbar mig negativt just nu.

Känt fenomen

Vilken är LSS motsvarighet till personligt ombud?
God man kan bara vissa få.

Flinta skrev:Vilken är LSS motsvarighet till personligt ombud?

Råd och stöd genom habiliteringen. Antagligen är tanken att LSS-insatser är så pass mycket lättare att få än SoL-insatser att enskilda inte behöver hjälp att få dem.

Liljan skrev:Bra svarat! Har du ett deltidsjobb (som mig) får du lön då du jobbar och ersättning för resten av tiden.

Vilken ersättning är det du tänker på? Från Arbetsförmedlingen?

johan88 skrev:

Flinta skrev:Vilken är LSS motsvarighet till personligt ombud?

Råd och stöd genom habiliteringen. Antagligen är tanken att LSS-insatser är så pass mycket lättare att få än SoL-insatser att enskilda inte behöver hjälp att få dem.

De jag känner till med autism och samtidig psykisk sjukdom har inte behövt stöd av PO för att överklaga eller ansöka om LSS-insatser utan det har handlat om saker som vem som helst kan drabbas av men som blir tuffare att ta sig ur eller runt p g a konsekvenserna av deras autism och psykiska sjukdomar.

Så brett som jag fått intrycket av att en hel del PO får jobba jobbar de inte på habiliteringen. Habiliteringen är inte tillgänglig på samma sätt som PO kan vara om man har tur. PO får jobba i klienternas hem om det är att föredra framför att man ses på t ex ett kontor.

Leibniz skrev:

Liljan skrev:Bra svarat! Har du ett deltidsjobb (som mig) får du lön då du jobbar och ersättning för resten av tiden.

Vilken ersättning är det du tänker på? Från Arbetsförmedlingen?

Nej, sjukersättning, sjukpenning eller sjukpenning i särskilda fall, det får från Försäkringskassan. Alternativt försörjningsstöd (socialbidrag) om man saknar SGI, inte har rätt till sjukpenning i särskilda fall eller har sjukersättning.

Flinta skrev:Vilken är LSS motsvarighet till personligt ombud?
God man kan bara vissa få.

Boendestöd, LSS handläggare eller hjälp från habiliteringen.

johan88 skrev:

Flinta skrev:Vilken är LSS motsvarighet till personligt ombud?

Råd och stöd genom habiliteringen. Antagligen är tanken att LSS-insatser är så pass mycket lättare att få än SoL-insatser att enskilda inte behöver hjälp att få dem.

Jag har väntat 1,5 år nu på att få råd och stöd från habiliteringen.

Zima33 skrev:

johan88 skrev:

Flinta skrev:Vilken är LSS motsvarighet till personligt ombud?

Råd och stöd genom habiliteringen. Antagligen är tanken att LSS-insatser är så pass mycket lättare att få än SoL-insatser att enskilda inte behöver hjälp att få dem.

Jag har väntat 1,5 år nu på att få råd och stöd från habiliteringen.

Skandal!
Tycker synd om dig.
Det är inte rätt!