Dagobert, fattar inte hur länge du ska vara borta och om det finns tillsyn, fattade det som det fanns tillsyn varannan dag.

tahlia skrev:

Dagobert skrev:Du tycks mena att döden vore bättre.

Jag tycker att man slutar gnälla och stannar hemma. Det är du som tar upp avlivning igen och igen och som fortfarande tycks vidhålla att resor är prioritet.

Och det är du som tar upp "stanna hemma". Man slutar gnälla och avlivar.

Resors prioritet... mitt välbefinnande har HÖGRE men INTE SÅ MYCKET HÖGRE prioritet än hennes. Jag HAR avstått från resor för hennes skull.

kiddie skrev:Dagobert, fattar inte hur länge du ska vara borta och om det finns tillsyn, fattade det som det fanns tillsyn varannan dag.

Jag har väl inte ens sagt att jag SKA vara borta, tror jag. Fråga Tahlia, hon vet säkert.
Men jag avsåg nog varannan dag i typ en vecka.

Jag provade att lämna katten hos mamma en gång, och hon (katten) satt bakom soffan i 2 dar, sen hämtade jag henne.

Om katten är van att komma och gå som hon vill skulle jag inte tveka att lämna henne en vecka med tillsyn ett par gånger under den tiden. Hon är säkert fäst vid sitt hem och kommer att komma tillbaka även om hon kan tycka det är trist utan dig. Vi försöker ha daglig tillsyn här, men funkar det inte så hoppar vi över en dag. Att en katt måste ha tillsyn två gånger om dagen tycker jag är lite väl byråkratiskt.

Eftersom mina katter tycker om min lukt brukar jag lämna framme några svettiga tröjor som de ofta sover på medan jag är borta.

Mina katter fattar med ens jag tar fram väskan att jag ska resa bort. Oftast blir det bara tre dagar men ibland längre. I vilket fall glor de på mig och kallar mig svikare med blicken.

Och finns det lite tillsyn så vet de ju hur katten mår. Och kanske kan meddela sig till dig. Tycker själv det är skönt att höra att allt är väl på hemfronten.

En utekatt är oftast mer självständig än innekatter och jag har haft varannandagspassning på mina när inget annat funkat. Det har iofs bara varit några dagar men de är översocialiserade så de tycker det är pest utan matte. Men att de skulle ta mentalt stryk av det, det tror jag inte. Min ena katt har FIC, som kan komma som skov vid stark stress, och han har aldrig haft ett skov för att jag rest bort. Däremot fick han ett skov när gammelkatten gick bort, ham fick även ett skov när de bytte all min DV-personal. Det säger mig lite var stressnivån ligger. Dvs för honom som individ är att bli lämnad ett tag inte värst i världen.

Du känner ju själv din katt och jag tycker man känner på sig om man törs lämna katten eller inte.

Sedan ska man komma ihåg att vissa katter är jättepräglade på husse eller matte. Oberoende om vi kan ordna tät eller lite glesare passning när jag är bortrest, så märker man att det är just matte de väntar på. När jag passar kompisens katt så får jag kela med henne men på någonslags nåders för "PFF du är inte min riktiga matte!" Haha.

And this is why you never get pets kids.

Cats May Have Duped Us about Being Great Rat Catchers

Forskare säger att katter sällan tar några råttor. Och det handlar inte om möss.
Fast jag undrar ändå:

The cats had no real effect on the rat population, Parsons says. “If you are paying [to feed] five cats to be around to control 150 rats, well, that’s not happening.
[...]
rats are generally just too gnarly to make good prey for domestic cats. "Once that rat hits puberty, they are way too big and nasty for the cat to deal with,” he says. “You can watch a lot of cats and rats accommodating one another, easing by one another, eating out of the same trash bag.”

Nej, om de har tillgång till annan mat tar de nog sällan råttor bara för sportens skull. Tror det är annorlunda med hungriga katter.

https://www.scientificamerican.com/arti ... -catchers/

Aldrig haft råttfångare. De har tagit antingen möss eller fågel. Krävs en stor och modig katt för att ta en råtta.

Här finns inga råttor men jag har sett katter komma släpande med vattensork lika stora som råttorna på bilden, om inte större. Fast de kanske inte kämpar emot lika illa som en råtta?

Hade en katt som kom släpande på något, och när jag gick dit såg jag att det var en halvt livlös gräsand, så katter kan ta ganska stora saker, iaf fåglar...

Det finns katter som ger sig på råttor, men det finns många fler katter som ger sig på stora fåglar. De vet nog att råttor är farligare.

Det finns ju en anledning till att man använder hund när man jagar råttor. Fast mink är mer effektivt, de kommer ner i råttornas gångar så de inte kan gömma sig. Det är ganska kul att kolla på youtube hur man jagar råtta med tama minkar. Men att göra det med katt är bara att glömma. Lodjur kanske, om man kunnat tämja en.

antonius skrev:Hade en katt som kom släpande på något, och när jag gick dit såg jag att det var en halvt livlös gräsand, så katter kan ta ganska stora saker, iaf fåglar...

Här är en ganska rolig film som visar katter som man låter hitta en fisk
Fiskarna blir större och större. När tycker katten att fisken är för stor?

https://www.youtube.com/watch?v=UBPHFD_SUDc

Japansk show såklart. De har många knasiga showfomat där.

Hade en katt som jagade en vuxen hare över åkern här utanför. Han kom inte ikapp, som väl var.

"Råttfångare" kanske man säger av slentrian fast de hellre fångar möss och sork.
"Mössfångare" blir lite fel.

små råttbarn är goda att mumsa på, namnamnam...

katt skäller

Har aldrig fått en katt att gäspa. Däremot händer det omvända rätt ofta, man behöver bara säga gäsp så gäspar jag.

Iofs var kisse (yngsta) lite trött och sömnig, men jag har ändå aldrig fått dem gäspa. Så jag började med en gäspning och han gäspade. Väntade en stund, gäspade och då gäspade han oxo. Fortsatte så ett tag. Sedan slutade jag och då gäspade han inte mer.

Har hört att katter och hundar INTE ska reagera när andra arter gäspar...

kiddie skrev:Har aldrig fått en katt att gäspa. (...)

Ack, nu påmindes jag om en händelse jag skäms över. Fast det var oavsiktligt.

Jag hade en katt med magnifika tänder. En sabeltandad katt!

Och det ville jag fånga på foto, så när han låg och vilade på lämplig plats (bra fotobakgrund) förberedde jag fotot; kamera på tripod med blixt.

Så väckte jag honom med ett glatt tillrop och hoppades på det bästa. Men inte gäspade han.

Så då gjorde jag det, och jodå, det fick honom också att gäspa. Och jag tog fotot i gäspandets höjdpunkt. Och stackarn stängde munnen med ett ljudligt KLONK!

Jag hoppas fortfarande att det i alla fall inte gjorde ont...

ankhh skrev:

kiddie skrev:Har aldrig fått en katt att gäspa. (...)

Ack, nu påmindes jag om en händelse jag skäms över. Fast det var oavsiktligt.

Jag hade en katt med magnifika tänder. En sabeltandad katt!

Och det ville jag fånga på foto, så när han låg och vilade på lämplig plats (bra fotobakgrund) förberedde jag fotot; kamera på tripod med blixt.

Så väckte jag honom med ett glatt tillrop och hoppades på det bästa. Men inte gäspade han.

Så då gjorde jag det, och jodå, det fick honom också att gäspa. Och jag tog fotot i gäspandet höjdpunkt. Och stackarn stängde munnen med ett ljudligt KLONK!

Jag hoppas fortfarande att det i alla fall inte gjorde ont...

Och där har vi historien bakom din visningsbild här på forumet

Huggorm skrev:Och där har vi historien bakom din visningsbild här på forumet

Ja och nej. Den här bilden har jag stulit på nätet, men visst var det associationer bakom bildvalet...

Bara några bilder jag hittat:

De här två är så lika två jag hade förut. Förutom att jag inte hade mixtrat med deras ögonfärg då då (Den översta ska föreställa grå.)

En sista, bara för att den är fin:

Det har tagit min katt 11 år att fatta att om hon ska sova i min säng så ska hon ligga i fotändan närmast väggen! Där får hon ligga i fred.
Hon flyttade hit när hon var 4 år. I 11 år har hon försökt ligga mitt i sängen, med påföljd att jag har måst flytta på henne. Nu har hon fattat.

Edit: Eller så har hon gett upp efter 11 år att jag ska lära mig att hon ska sova i mitten.

Jag tror mer på det senare - stackars katt, som har fått en husse som fattar så trögt!

Fina