Släktforskning.
Släktforskning.
slackern skrev:Man hyr en gravplats under 25 år, vill släktingarna betala för ytterligare 25 så kan det gå bra, efter det så plockas gravstenen bort och jag antar att dom kremerar resterna och lägger i en minneslund..
Nej, många gravar är upplåtna "för evärdlig tid". Hittat gamla släktgravar som är upplåtna till efter 2070 och där det inte finns några efterlevande som skulle kunna ha förlängt gravrätten. De som vilar i såna garvar har säkert betalat för kommande 100+ år för länge sedan.
Om det inte finns någon som förlänger gravrätten blir platsen ledig igen. Tror inte man kremerar några benrester, har hört om tillfälliga benhögar som sedan grävts ner. Idag finns säkert någon slags kvarn som mal sönder benresterna. Skelettet innehåller inte enbart kompakt ben, blir liten volym om benen mals eller krossas.
Släktforskning.
Huggorm skrev:ArkivDigital, det är en förstahandskälla. Ancestry har bara andrahandsinformation, nedskriven av någon oengagerad arbetare i icke svensktalande land. Dessutom har de där amerikanska släktforskarsidorna en tendens att blanda ihop folk med samma namn, fast de bor i olika bygder. Elin Andersdotter född 1750 i Skåne och död i samma socken kan de få för sig är samma Elin Andersdotter född 1750 som får barn i Norrbotten på 1770-talet.
Hm. Trodde Ancestry hade inskannade böcker.
Är det fortfarande ArkivDigital som gäller om man söker emigranter?
Släktforskning.
De har nog en del inscannade böcker men det är bättre du använder Riksarkivet i såna fall, det är gratis. Inte lika bra bildkvalitet som ArkivDigital dock.Selma skrev:Huggorm skrev:ArkivDigital, det är en förstahandskälla. Ancestry har bara andrahandsinformation, nedskriven av någon oengagerad arbetare i icke svensktalande land. Dessutom har de där amerikanska släktforskarsidorna en tendens att blanda ihop folk med samma namn, fast de bor i olika bygder. Elin Andersdotter född 1750 i Skåne och död i samma socken kan de få för sig är samma Elin Andersdotter född 1750 som får barn i Norrbotten på 1770-talet.
Hm. Trodde Ancestry hade inskannade böcker.
Är det fortfarande ArkivDigital som gäller om man söker emigranter?
Emigranter har jag ingen koll på, jag har inte forskat så mycket på sånt.
https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen
Släktforskning.
Selma skrev:slackern skrev:Man hyr en gravplats under 25 år, vill släktingarna betala för ytterligare 25 så kan det gå bra, efter det så plockas gravstenen bort och jag antar att dom kremerar resterna och lägger i en minneslund..
Nej, många gravar är upplåtna "för evärdlig tid". Hittat gamla släktgravar som är upplåtna till efter 2070 och där det inte finns några efterlevande som skulle kunna ha förlängt gravrätten. De som vilar i såna garvar har säkert betalat för kommande 100+ år för länge sedan.
Om det inte finns någon som förlänger gravrätten blir platsen ledig igen. Tror inte man kremerar några benrester, har hört om tillfälliga benhögar som sedan grävts ner. Idag finns säkert någon slags kvarn som mal sönder benresterna. Skelettet innehåller inte enbart kompakt ben, blir liten volym om benen mals eller krossas.
Jo du har rätt om gravarna är så pass gamla då går dom säkert under fornminne och är fredade.
Kors i taket jag trodde verkligen att gravrätten bara gällde under en begränsad tid i dagsläget men hade fel i det.
Upplåtelse av gravrätt
4 § En gravrätt får upplåtas till en juridisk person bara om det finns särskilda skäl för det.
5 § En gravrätt får upplåtas för viss tid, minst 15 och högst 50 år, eller för alltid.
Upplåtelse för alltid gäller bara så länge gravplatsen utgör en del av en allmän begravningsplats.
6 § Om någon upplåtelsetid inte har bestämts, varar upplåtelsen i 25 år.
https://lagen.nu/1990:1144
Släktforskning.
slackern skrev:Jo du har rätt om gravarna är så pass gamla då går dom säkert under fornminne och är fredade.
Inte fornminnen direkt men där jag bor (inte på kyrkogården) finns sparade stenar som är av "särskilt intresse". Det kan vara utformning eller material när det gäller gravstenen, eller familjegravar med kända personer. Gamla prästers stenar finns kvar men radats upp utan någon präst under gräset.
Om gravens ålder skulle göra den till fornminne skulle kyrkogårdarna svämma över. En avlägsen släkting har graven kvar. Han dog på 50-talet, det finns ingen sten men gravarna är numrerade och det finns ofta kartor över kyrkogården. Via en sådan karta hittade jag den där släktingen och har varit där och tittat på gräsplätten under vilken han vilar (och kommer att fortsätta vila länge till, vet inte vem som betalat, kyrkan vet - har inte frågat).
Släktforskning.
Ancestry köpte upp den allra första svenska kommersiella aktören med kyrkoböcker online, Genline, så de har även svenska kyrkoböcker i någon form där. Men just det här gissandet på folk med samma vanliga namn och åtminstone rätt födelseår är irriterande.
Jag har lagt ut en del på geni.com som tyvärr blev uppköpta av MyHeritage som är samma andas barn som Ancestry. Så jag får hurtiga mail om "du har fått matchningar!" och så kan det vara just an helt annan Anders Andersson i en annan landsände som åtminstone är född samma år. Eller så är det matchningar i släktträd på MyHeritage.
Man kan bygga släktträd där (MyHeritage, alltså) och när många MyHeritage-kunder har kommit in på samma släkter med samma klassiska felaktigheter kan jag se alla fel i alla deras olika träd vid googling, men kan inte ens komma in på familjeträdets förstasida för en länk att kontakta den ansvarige för att säga till om felen. Om jag inte går med som betalande kund, vill säga. Det är ju inte som att det skulle ligga i MyHeritages intresse att träd de upplåter plats för gärna är korrekta.
MyHeritage tjänar pengar på alla som lägger upp sina träd där, i alla led. Och de erbjuder bara pris för helår eller mer, så man kan inte lösa en månads medlemskap eller så för något lite överkomligt pris någon gång med jämna mellanrum och göra något åt det man sett sedan sist. Ancestry tog betalt per månad tills man sade upp sig när jag var kund där senast för bortåt tio år sedan.
Jag har lagt ut en del på geni.com som tyvärr blev uppköpta av MyHeritage som är samma andas barn som Ancestry. Så jag får hurtiga mail om "du har fått matchningar!" och så kan det vara just an helt annan Anders Andersson i en annan landsände som åtminstone är född samma år. Eller så är det matchningar i släktträd på MyHeritage.
Man kan bygga släktträd där (MyHeritage, alltså) och när många MyHeritage-kunder har kommit in på samma släkter med samma klassiska felaktigheter kan jag se alla fel i alla deras olika träd vid googling, men kan inte ens komma in på familjeträdets förstasida för en länk att kontakta den ansvarige för att säga till om felen. Om jag inte går med som betalande kund, vill säga. Det är ju inte som att det skulle ligga i MyHeritages intresse att träd de upplåter plats för gärna är korrekta.
MyHeritage tjänar pengar på alla som lägger upp sina träd där, i alla led. Och de erbjuder bara pris för helår eller mer, så man kan inte lösa en månads medlemskap eller så för något lite överkomligt pris någon gång med jämna mellanrum och göra något åt det man sett sedan sist. Ancestry tog betalt per månad tills man sade upp sig när jag var kund där senast för bortåt tio år sedan.
Släktforskning.
Är det någon av er släktforskare som vet hur mycket det kan kosta för att få hjälp med släktforskningen?
Tänkte om det kan finnas pris per timme eller något sådant?
(gnäll gnäll) Jag förstår hur tidskrävande det är och var dum nog att lägga upp det jag forskat själv på ancestry och kommer inte åt det när jag inte betalar. Jag hittade så mycket via min egen forskning och hjälp från andra och hittar inte mina papper
Tänkte om det kan finnas pris per timme eller något sådant?
(gnäll gnäll) Jag förstår hur tidskrävande det är och var dum nog att lägga upp det jag forskat själv på ancestry och kommer inte åt det när jag inte betalar. Jag hittade så mycket via min egen forskning och hjälp från andra och hittar inte mina papper
Släktforskning.
Men är ditt släktträd på ancestry dolt eller offentligt? Jag funderar på om jag kunde se det, då jag har ett aktivt konto därThurizas skrev:Är det någon av er släktforskare som vet hur mycket det kan kosta för att få hjälp med släktforskningen?
Tänkte om det kan finnas pris per timme eller något sådant?
(gnäll gnäll) Jag förstår hur tidskrävande det är och var dum nog att lägga upp det jag forskat själv på ancestry och kommer inte åt det när jag inte betalar. Jag hittade så mycket via min egen forskning och hjälp från andra och hittar inte mina papper
Släktforskning.
Thurizas skrev:Är det någon av er släktforskare som vet hur mycket det kan kosta för att få hjälp med släktforskningen?Tänkte om det kan finnas pris per timme eller något sådant?
Jag hittade den här sidan: https://slaktforskaren.se/tjanster/
Vet dock inte hur representativa priserna är.
Släktforskning.
Ericus skrev:Thurizas skrev:Är det någon av er släktforskare som vet hur mycket det kan kosta för att få hjälp med släktforskningen?Tänkte om det kan finnas pris per timme eller något sådant?
Jag hittade den här sidan: https://slaktforskaren.se/tjanster/
Vet dock inte hur representativa priserna är.
Tack
Släktforskning.
Jag tyckte det var ganska dyrt. 1200kr för att ta reda på vem som är din mamma, pappa, farmor, farfar, mormor och morfar. Vet man inte det redan? En generation till så kostar det 2350kr.
Men det är superlätt att ta reda på i Arkiv digitals register som sträcker sig tillbaka till 1860. Tar max en timme. Sedan tar det lite längre tid för personer under resten av 1800-talet men då finns det ganska bra täckande husförhörsböcker så det är fortfarande enkelt. Sedan tar det längre tid under 1700-talet eftersom de börjar bli mycket folk då, och man nästan enbart får gå efter kyrkoböcker och bouppteckningar. Enstaka personer kan vara riktigt svåra att spåra. Sedan under 1600-talet tappar man de flesta linjer, men någon brukar gå att spåra ännu längre tillbaka. Men hur som helst, vill man betala för ett ordentligt träd blir det dyrt. Mitt träd av runt 1400 personer, alla i rakt nedstigande led, har säkert tagit över 1000 timmar att forska fram.
Men det är superlätt att ta reda på i Arkiv digitals register som sträcker sig tillbaka till 1860. Tar max en timme. Sedan tar det lite längre tid för personer under resten av 1800-talet men då finns det ganska bra täckande husförhörsböcker så det är fortfarande enkelt. Sedan tar det längre tid under 1700-talet eftersom de börjar bli mycket folk då, och man nästan enbart får gå efter kyrkoböcker och bouppteckningar. Enstaka personer kan vara riktigt svåra att spåra. Sedan under 1600-talet tappar man de flesta linjer, men någon brukar gå att spåra ännu längre tillbaka. Men hur som helst, vill man betala för ett ordentligt träd blir det dyrt. Mitt träd av runt 1400 personer, alla i rakt nedstigande led, har säkert tagit över 1000 timmar att forska fram.
Släktforskning.
slackern skrev:Har ätten någon rangkrona på sitt vapen eller en öppenhjälm? Det är nämligen adliga värdigheter, borgerliga släkter får inte ha en öppenhjälm eller en krona. I dom tysktalande länderna är det jättevanligt att borgerligasläkter och bondsläkter för släktvapen.
https://en.wikipedia.org/wiki/Burgher_arms
Här en artikel om adelskronor.
https://en.wikipedia.org/wiki/Coronet
Riddarätter med eget slott med vallgrav var tydligen ändå låg adel, och avbildningarna av deras vapen är med sluten hjälm och utan rangkronor, så de är tydligen inte så jädra märkvärdiga...
Jag har ännu inte sett något bevis för att vår Nicolaus Pemer definitivt var son till Wolf von Mörle, genannt Behm, heller, men jag är fullt böjd att hålla med Björn Rosendal om att alla indicier pekar tydligt åt just det hållet, och att Nicolaus inte skulle ha haft någon anledning att anta ett nytt eget borgerligt vapen i stället för det som fanns i hans släkt sedan förut om han hade varit av någon helt annan släkt med ett efternamn liknande Pemer. Det fanns en Pömer-släkt i Nürnberg där förnamnet Wolf i varje fall också förekom.
Men Wolf von Mörle fanns vid rätt tid, och det har alltså framkommit i någon form av handling i Augsburg att Nicolaus far hette så i förnamn. Och ett nytt vapen med ett uppryckt träd är en symbolik som heter duga, och är helt rimlig just om Nicolaus bröt upp med von Mörle-ätten.
Men jag försöker söka efter fler lösa trådar som skulle kunna bevisa än bättre att han fanns som barn i Wolf von Mörles familj. Det finns födelseår 1528 på Wolf, och hans egen äldste son Nicolaus Pemer II skrevs in vid universitetet i Basel 1572, vid troligen ca 14 års ålder. 1542 finns en Nicolaus de Molliere inskriven där, utan ett ord mer om varifrån han kommer. Jag misstänker att "Molliere" inte är någon rimlig "frankifiering" av "Mörle" men det var onekligen lite kittlande att se när jag upptäckte det.
Volf von Mörles mor var av en ätt som hette von Hutten, och även hans farfars far var gift med en von Hutten, men det är troligen bådas andra gifte på ålderns höst, så att hon inte är någon anmoder. Men jag har hittat många fina brottstycken om von Mörle, genannt Böhm, i en avhandling om ätten von Hutten som gick att hitta online. Samme författare (en Georg-Wilhelm Hanna) har även skrivit en artikel om just Wolf von Mörle, genannt Böhm, i ett nummer av en annan tidskrift. Jag får nog ta och beställa den också via KB, som jag har gjort med artikeln från 1912, som jag nämnde i tidigare inlägg och nu har läst. Det verkar vara det som finns utgivet i tryck. Stamtavlan tryckt 1707, och artikeln 1912.
Det är dessutom belagt att Wolf von Mörle hade mycket att göra med den "tidigmoderna" humanisten, publicisten mm Ulrich von Hutten, och att de båda vid samma tid och plats hade att göra med folk med samma efternamn som en kompanjon Nicolaus Pemer kom att ha i Augsburg. Ja, jag tvivlar nog nästan inte alls egentligen, bara lite. Nästan.
Släktforskning.
Huggorm skrev:Jag tyckte det var ganska dyrt. 1200kr för att ta reda på vem som är din mamma, pappa, farmor, farfar, mormor och morfar. Vet man inte det redan? En generation till så kostar det 2350kr. Men det är superlätt att ta reda på i Arkiv digitals register som sträcker sig tillbaka till 1860. Tar max en timme. Sedan tar det lite längre tid för personer under resten av 1800-talet men då finns det ganska bra täckande husförhörsböcker så det är fortfarande enkelt. Sedan tar det längre tid under 1700-talet eftersom de börjar bli mycket folk då, och man nästan enbart får gå efter kyrkoböcker och bouppteckningar. Enstaka personer kan vara riktigt svåra att spåra. Sedan under 1600-talet tappar man de flesta linjer, men någon brukar gå att spåra ännu längre tillbaka. Men hur som helst, vill man betala för ett ordentligt träd blir det dyrt. Mitt träd av runt 1400 personer, alla i rakt nedstigande led, har säkert tagit över 1000 timmar att forska fram.
Poängen är ändå lite att den som gör det här åt andra som inte räknar med att de kan själva ska tjäna något på det. Jag kan komma åt något som kan likna uppdragsforskning någon enstaka gång per tvåårsperiod, så det är ändå aldrig så att jag kan finansiera mina egna abonnemangskostnader hos Arkiv Digital och allt liknande som jag skulle vilja kunna ha genom att kunna dra in något på uppdragsforskning. Och ska man ligga i vitt och ordentligt med firma och F-skatt så måste man ta i lite. Så det där är nog välberäknat. Får den forskaren riktigt många uppdrag kan det vissla in rätt mycket pengar, men frågan är ju om det gör det.
(Vänder man sig direkt till arkiven och ber om att personal på arkivet ska leta upp allt åt en så är kostnaden 125 kr per kvart sist jag kollade.)
Samtidigt är folk som inte har en aning om hur något av släktforskning går till experter på att hitta in på ställen som Anbytarforum och uttrycka sig så att alla naiva med AD-abonnemang genast ska vara världens snällaste och hjälper till med allt frågeställaren bett om och ofta lite till på en gång helt gratis. "Jag har kört fast på min mormor och hittar henne ingenstans" betyder dessa gånger att frågeställaren förstås trodde att det skulle räcka med att googla på mormors namn och i det här fallet ger det inga sökträffar rakt in i något öppet tillgängligt publicerat släktträd online.
Den som kommer från ingenstans och börjar närma sig ämnet släktforskning brukar verka ha den inställningen, att de har hört att "allt numera finns på nätet", i motsats till förr när vi faktiskt behövde åka till arkiven rent fysiskt, och tolkar detta "allt på nätet" som att det inte är konstigare än en googling. Och ofta kan man ju nästan genast eller ett par generationer bak i tid ramla in i just en offentligt publicerad släktutredning på nätet. Och är det på Ancestry kan det vara eviga rader av förslag och yada yada, och nästan allt man faktiskt hittar kan således precis lika gärna vara felaktigt. Ska man hitta och hitta rätt så ska man ju lära sig forska själv.
Det finns en anledning att ordet släktforskning har myntats. Det är forskning att klura ut var det är man ska leta efter de uppgifter man söker. I vår eminenta svenska folkbokföring genom tiderna kan det många gånger gå väldigt lätt, men det är alltid olika hur långt tillbaka kyrkböckerna sträcker sig på olika håll i landet, och man kommer att möta svårigheter med "varifrån kom han eller hon nu då?" om man håller på bakåt i tid med någons anor, eller "vart tog han eller hon vägen nu då?" om man håller på framåt i tiden med troligen någon stamfaders ättlingar.
Att min stora gåta är att riktigt säkert pussla ihop Wolf och Nicolaus i början av 1500-talet och att Wolfs anor vidare bak i tid är kända ända ner till tidigt 1200-tal är en fantastisk lyx. Många gånger kan man ha de problemen redan på 1800-talet. Rör det forskning i andra länder än Sverige kan det kärva redan under 1900-talet...
Släktforskning.
Pemer skrev:slackern skrev:Har ätten någon rangkrona på sitt vapen eller en öppenhjälm? Det är nämligen adliga värdigheter, borgerliga släkter får inte ha en öppenhjälm eller en krona. I dom tysktalande länderna är det jättevanligt att borgerligasläkter och bondsläkter för släktvapen.
https://en.wikipedia.org/wiki/Burgher_arms
Här en artikel om adelskronor.
https://en.wikipedia.org/wiki/Coronet
Riddarätter med eget slott med vallgrav var tydligen ändå låg adel, och avbildningarna av deras vapen är med sluten hjälm och utan rangkronor, så de är tydligen inte så jädra märkvärdiga...
Jag har ännu inte sett något bevis för att vår Nicolaus Pemer definitivt var son till Wolf von Mörle, genannt Behm, heller, men jag är fullt böjd att hålla med Björn Rosendal om att alla indicier pekar tydligt åt just det hållet, och att Nicolaus inte skulle ha haft någon anledning att anta ett nytt eget borgerligt vapen i stället för det som fanns i hans släkt sedan förut om han hade varit av någon helt annan släkt med ett efternamn liknande Pemer. Det fanns en Pömer-släkt i Nürnberg där förnamnet Wolf i varje fall också förekom.
Men Wolf von Mörle fanns vid rätt tid, och det har alltså framkommit i någon form av handling i Augsburg att Nicolaus far hette så i förnamn. Och ett nytt vapen med ett uppryckt träd är en symbolik som heter duga, och är helt rimlig just om Nicolaus bröt upp med von Mörle-ätten.
Men jag försöker söka efter fler lösa trådar som skulle kunna bevisa än bättre att han fanns som barn i Wolf von Mörles familj. Det finns födelseår 1528 på Wolf, och hans egen äldste son Nicolaus Pemer II skrevs in vid universitetet i Basel 1572, vid troligen ca 14 års ålder. 1542 finns en Nicolaus de Molliere inskriven där, utan ett ord mer om varifrån han kommer. Jag misstänker att "Molliere" inte är någon rimlig "frankifiering" av "Mörle" men det var onekligen lite kittlande att se när jag upptäckte det.
Volf von Mörles mor var av en ätt som hette von Hutten, och även hans farfars far var gift med en von Hutten, men det är troligen bådas andra gifte på ålderns höst, så att hon inte är någon anmoder. Men jag har hittat många fina brottstycken om von Mörle, genannt Böhm, i en avhandling om ätten von Hutten som gick att hitta online. Samme författare (en Georg-Wilhelm Hanna) har även skrivit en artikel om just Wolf von Mörle, genannt Böhm, i ett nummer av en annan tidskrift. Jag får nog ta och beställa den också via KB, som jag har gjort med artikeln från 1912, som jag nämnde i tidigare inlägg och nu har läst. Det verkar vara det som finns utgivet i tryck. Stamtavlan tryckt 1707, och artikeln 1912.
Det är dessutom belagt att Wolf von Mörle hade mycket att göra med den "tidigmoderna" humanisten, publicisten mm Ulrich von Hutten, och att de båda vid samma tid och plats hade att göra med folk med samma efternamn som en kompanjon Nicolaus Pemer kom att ha i Augsburg. Ja, jag tvivlar nog nästan inte alls egentligen, bara lite. Nästan.
Spännande om jag vore dig skulle jag kolla om KB har e-böcker utav dom böckerna du var intresserad utav, kan ju vara rätt skönt att sitta hemma i lugn ro och låna böckerna över nätet. Men nu känner inte jag till om KB har tjänsten med e-böcker.
Jag glömde att i tysktalande länder har uradel rätt att föra en tunnhjälm som också är en sluten men lite annorlunda än en slutenhjälm.
Dessutom verkar dom flesta tyska riddarna ha varit ofria livegna.
In contrast, the ministerialis, meaning originally "servitors" or "agents", were unfree nobles, however trained knights who made up a large majority of what could be described as the German knighthood during that time. These people were raised up from serfdom to be placed in positions of power and responsibility.
https://en.wikipedia.org/wiki/Uradel
Här har du om dom olika hjälmarna om dom är adliga eller borgerliga.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjälm_(heraldik)
Släktforskning.
Jag gjorde en video om den längsta grenen jag hittat;
Nu är jag på en annan gren om de gamla vikingarna, mest från Norge o Island på 200-talet till 900-talet.
Nu är jag på en annan gren om de gamla vikingarna, mest från Norge o Island på 200-talet till 900-talet.
Släktforskning.
Oj då, att sånt har förekommit i släkten...
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Släktforskning.
Vid den aktningsvärda åldern av 79år också. Måste ha varit en riktig krutgubbe. Men jag måste fråga, det är väl inte det barnet du härstammar från?
Släktforskning.
En irriterande sak är att det förr i kyrkböckerna bara stod vem som var far, inte vem som var mor. Modern bär på barnet, hon föder det med stor smärta (inga bedövningsmetoder den tiden) och hon ammar det. Men hon är så oviktig att hon inte ens nämns. Det står födelsedatum, dopdatum, barnets namn, plats och faderns namn. Men inte moderns namn.
Även vid vigseln står datum, brudgummans namn och byns namn. Men inte brudens namn. Han gifte sig och fick arvingar, skit samma vem bruden var.
I husförhörsböckerna står kvinnan med men bara med sitt förnamn. Husbonden står med både förnamn och farsnamn. Varifrån kommer denna Lisa?
När kvinnan föds står dock namnet med, men alla har ju samma namn. Lisa står som Elisabet när hon är nyfödd, Caisa som Catharina, Stina som Christina och Maja som Maria.
Även vid vigseln står datum, brudgummans namn och byns namn. Men inte brudens namn. Han gifte sig och fick arvingar, skit samma vem bruden var.
I husförhörsböckerna står kvinnan med men bara med sitt förnamn. Husbonden står med både förnamn och farsnamn. Varifrån kommer denna Lisa?
När kvinnan föds står dock namnet med, men alla har ju samma namn. Lisa står som Elisabet när hon är nyfödd, Caisa som Catharina, Stina som Christina och Maja som Maria.
Släktforskning.
Alien skrev:En irriterande sak är att det förr i kyrkböckerna bara stod vem som var far, inte vem som var mor. Modern bär på barnet, hon föder det med stor smärta (inga bedövningsmetoder den tiden) och hon ammar det. Men hon är så oviktig att hon inte ens nämns. Det står födelsedatum, dopdatum, barnets namn, plats och faderns namn. Men inte moderns namn.
Även vid vigseln står datum, brudgummans namn och byns namn. Men inte brudens namn. Han gifte sig och fick arvingar, skit samma vem bruden var.
I husförhörsböckerna står kvinnan med men bara med sitt förnamn. Husbonden står med både förnamn och farsnamn. Varifrån kommer denna Lisa?
När kvinnan föds står dock namnet med, men alla har ju samma namn. Lisa står som Elisabet när hon är nyfödd, Caisa som Catharina, Stina som Christina och Maja som Maria.
Att endast faderns eller brudgummens namn omnämns stämmer inte. Möjligtvis i vissa fall, men många gånger nämn både fadern och modern (när det gäller födda barn) och brud och brudgum (vid vigseln). Likaså står ofta kvinnans hela namn inklusive efternamn ofta med. Om du så önskar så kan jag ge otaliga exempel på detta.
Släktforskning.
Ericus skrev:Alien skrev:En irriterande sak är att det förr i kyrkböckerna bara stod vem som var far, inte vem som var mor. Modern bär på barnet, hon föder det med stor smärta (inga bedövningsmetoder den tiden) och hon ammar det. Men hon är så oviktig att hon inte ens nämns. Det står födelsedatum, dopdatum, barnets namn, plats och faderns namn. Men inte moderns namn.
Även vid vigseln står datum, brudgummans namn och byns namn. Men inte brudens namn. Han gifte sig och fick arvingar, skit samma vem bruden var.
I husförhörsböckerna står kvinnan med men bara med sitt förnamn. Husbonden står med både förnamn och farsnamn. Varifrån kommer denna Lisa?
När kvinnan föds står dock namnet med, men alla har ju samma namn. Lisa står som Elisabet när hon är nyfödd, Caisa som Catharina, Stina som Christina och Maja som Maria.
Att endast faderns eller brudgummens namn omnämns stämmer inte. Möjligtvis i vissa fall, men många gånger nämn både fadern och modern (när det gäller födda barn) och brud och brudgum (vid vigseln). Likaså står ofta kvinnans hela namn inklusive efternamn ofta med. Om du så önskar så kan jag ge otaliga exempel på detta.
Det var ju också min reaktion.
Jag har i alla fall aldrig sett någon kyrkbok, där de lät bli att skriva barnets mors namn.
Släktforskning.
Furienna skrev:Ericus skrev:Alien skrev:En irriterande sak är att det förr i kyrkböckerna bara stod vem som var far, inte vem som var mor. Modern bär på barnet, hon föder det med stor smärta (inga bedövningsmetoder den tiden) och hon ammar det. Men hon är så oviktig att hon inte ens nämns. Det står födelsedatum, dopdatum, barnets namn, plats och faderns namn. Men inte moderns namn.
Även vid vigseln står datum, brudgummans namn och byns namn. Men inte brudens namn. Han gifte sig och fick arvingar, skit samma vem bruden var.
I husförhörsböckerna står kvinnan med men bara med sitt förnamn. Husbonden står med både förnamn och farsnamn. Varifrån kommer denna Lisa?
När kvinnan föds står dock namnet med, men alla har ju samma namn. Lisa står som Elisabet när hon är nyfödd, Caisa som Catharina, Stina som Christina och Maja som Maria.
Att endast faderns eller brudgummens namn omnämns stämmer inte. Möjligtvis i vissa fall, men många gånger nämn både fadern och modern (när det gäller födda barn) och brud och brudgum (vid vigseln). Likaså står ofta kvinnans hela namn inklusive efternamn ofta med. Om du så önskar så kan jag ge otaliga exempel på detta.
Det var ju också min reaktion.
Jag har i alla fall aldrig sett någon kyrkbok, där de lät bli att skriva barnets mors namn.
Jag har för mig att Alien har sagt att hennes släkt kommer från Finland, så efter att det landet knoppades av från Sverige och blev en del utav Ryssland så kanske deras mantalslängder ändrades?
Släktforskning.
Furienna skrev:Jag har för mig att Alien har sagt att hennes släkt kommer från Finland, så efter att det landet knoppades av från Sverige och blev en del utav Ryssland så kanske deras mantalslängder ändrades?
Jag har också rötter i Finland. De finska kyrkböckerna såg i princip ut som de svenska ända till slutet av 1800-talet.
Släktforskning.
Ericus skrev:Furienna skrev:Jag har för mig att Alien har sagt att hennes släkt kommer från Finland, så efter att det landet knoppades av från Sverige och blev en del utav Ryssland så kanske deras mantalslängder ändrades?
Jag har också rötter i Finland. De finska kyrkböckerna såg i princip ut som de svenska ända till slutet av 1800-talet.
Då kan vi bara vänta med spänning på att få veta mer om vilka kyrkböcker det rör sig om.
Återgå till Intressanta intressen