Abbreviation skrev:Kahlokatt, hoppas du läst om fredspriset!

Länkat redan

Kahlokatt skrev:Och Nobelpriset i kemi gick....också till en vit man....

hur många icke vita män har haft möjligheten till en hög spetsutbildning och bedriva forskning i 30 år? Nästan inga! det är fanimig inte konstigt att i princip bara vita får sådana här pris! Knappast något man bör vara förvånad, irriterad eller upprörd över.

Rimbaudelaire skrev:men upptäckten att expansionen accelererar gjordes för ganska länge sedan,

Nej, den är en väldigt ny upptäckt, de kom ju på det i slutet av 90-talet.

senast någon kom på något så revolutionerande var i början av 1900-talet...

Fenren skrev:Nej, den är en väldigt ny upptäckt, de kom ju på det i slutet av 90-talet.

senast någon kom på något så revolutionerande var i början av 1900-talet...

Ganska länge sedan i den bemärkelsen att det inte skedde förra året varpå han läste stora löpsedlar om den. Jag själv var 7 år när upptäckten gjordes, så för mig är det i synnerhet ganska länge sedan. Självklart brukar prisutdelning i vissa av kategorierna dröja sig betydligt längre än 13 år efter att resultatet publicerat. Men särskilt om man jämför med Geim och Novoselovs forskning om grafen (som jag ju nämnde i inlägget du citerar) - för vilket de tilldelades sitt pris bara 6 år efter att deras forskning påbörjats, och ännu kortare efter att dess innebörd förstods/spreds - så är "ganska länge sedan" ett hyfsat lämpligt ordval, i min mening...

Ang. Fredspriset vet jag inte vad jag tycker om det. Jag har inget emot vad just dessa pristagare kämpat för eller åstadkommit, är inte tillräckligt insatt för att ha någon åsikt alls. Men rent allmänt känns det som att priset sträckt sig ganska långt utanför Alfred Nobels (förmodat) avsedda ramar, och är ett sorts ställningstagande som alltid kommer uppröra kontrovers i mycket högre grad än något annat pris (följt av ekonomi och litteratur i det avseendet, förmodar jag).

Ekonomipriset skulle jag för övrigt rösta för att slopa helt. Fredspriset är nog möjligt att rädda om man ändrar formen lite, annars är jag för total slopning av det också. När Agnes Bojaxhiu, Kissinger & Thọ, Arafat & co, Jimmy Carter, m.fl. sätts på samma piedestal som Wilson, Noel-Baker, Mandela, Gorbatjov, m.fl. och indirekt över sådana som Gandhi och Eleanor Roosevelt är ju lite beklagligt.

Visst ska man inte jämföra insatser år och årtionden emellan, men om inte annat borde man sluta ge priser till alltför aktuella insatser (det har sällan önskad effekt i alla fall) och inte ger ut priset de år då det inte finns någon "värdig" kandidat (det finns det dock med stor sannolikhet alltid, de behöver bara vidga sina vyer) så blir nog valen lite lämpligare (imho) än vad de många gånger har varit. Men vad vet jag.

Fenren skrev:[...]senast någon kom på något så revolutionerande var i början av 1900-talet...

Glömde behandla detta. Påståendet bär inte så mycket tyngd, då det vägs upp av de weasel words (kommer för tillfället inte på den svenska fras jag brukar använda) som du använder. Vad gör något revolutionerande? Hur mäter man influens? Menar du inom astronomi, inom astrofysik, all fysik, all vetenskap eller över huvud taget? Vad menas med "kom på"?

Jag kan tycka att t.ex. uppfinnandet av penicillin, insulin, DNA, atomfysik, osv. varit mer revolutionerande. Kanske inte nödvändigtvis vad de omfattar, eller deras totala potential, men deras direkta effekt på mänskligheten.

Rimbaudelaire skrev:Ekonomipriset skulle jag för övrigt rösta för att slopa helt.

Det var inte heller med i Alfred Nobels testamente, det är instiftat efteråt av Riksbanken och de "stal" Nobels namn till det med...

Ja, Fredspriset gjorde mig riktigt glad! Men självklart är alla pristagarna värda sina pris, det är inte det jag menar...

Ekonomipriset borde de slopa, tycker jag, det är ju inget riktigt Nobelpris. Dessutom verkar ju mer än hälften ha fel. Varför kunde ingen av dessa världsberömda ekonomer förutse att Grekland skulle falla samman, t.ex.?

Kahlokatt skrev:Varför kunde ingen av dessa världsberömda ekonomer förutse att Grekland skulle falla samman, t.ex.?

Det kunde dom, det har varit känt länge att flera länder i EU levt långt över sina tillgångar och haft okontrollerade växande skulder. Det har varnats för det och varnats för att konsekvenserna blir värre ju längre man väntar att göra nåt. Men alla ansvariga har blundat och kört på och hoppats på att inte åka på svarte petter själv.

Liksom man blundar och slätar över USAs och hela västvärldens ohållbara situation med växande skuldberg. Men hittar på diverse innovativa trix och trollkonster för att dölja det hela.

Svd innan de rättade artikeln.

Miche skrev:

Rimbaudelaire skrev:Ekonomipriset skulle jag för övrigt rösta för att slopa helt.

Det var inte heller med i Alfred Nobels testamente, det är instiftat efteråt av Riksbanken och de "stal" Nobels namn till det med...

Jag vet, borde ändå skrotas.

Rimbaudelaire skrev:Menar du inom astronomi, inom astrofysik, all fysik, all vetenskap eller över huvud taget? Vad menas med "kom på"?

jag syftar till grundforskning, och då främst inom fysik. det är grundforskning inom fysik som detta nobelpris handlar om.

jag ger blanka fan i forskning som ej är grundforskning.

Fenren skrev:jag syftar till grundforskning, och då främst inom fysik. det är grundforskning inom fysik som detta nobelpris handlar om.

jag ger blanka fan i forskning som ej är grundforskning.

"senast någon kom på något så revolutionerande var i början av 1900-talet..."

Där framgår inte att det är "detta nobelpris" du åsyftar. Tack för att du besvarade min fråga. Uppenbarligen ger nobeljuryn, och världens befolkning, inte blanka fan i forskning som inte är grundforskning, varför "revolutionerande" fortfarande är väldigt ambiguöst; men tack återigen för att du klargjorde hur du definierade och värderade begreppen och insatserna.

Alla "riktiga" nobelpris gick i år bara till män. Olga Tokarczuk fick ju litteraturpriset för år 2018.

Men så dök äntligen en kvinna upp, just som pristagare av det förkättrade ekonomipriset till Nobels minne.

Visserligen som en av tre och de andra två var män.

Den franska fattigdomsforskaren Esther Duflo delar Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne tillsammans med Abhijit Banarjee och Michael Kremer.

https://www.dn.se/ekonomi/live-riksbank ... els-minne/

Endast en av pristagarna var amerikan, Michael Kremer. Abhijit Banarje kommer från Indien och Esther Duflo från Frankrike. Däremot verkar de alla forska vid amerikanska universitet. Men det är inte att undra på, det är där resurserna finns.

Fysikpriset är mycket intressantare!

I år gick det till en trio som gjort "en kamera med en slutartid" på några attosekunder, en attosekund är en miljarddels miljarddel av en sekund, så att man kan i princip ta kort på elektronerna som susar runt atomkärnan.


Moderator Alien: Diskussionen har flyttats från 2023-ars-nobelpristagare-i-litteratur-blev-jan-fosse-t61766.html

Richard skrev:Fysikpriset är mycket intressantare!

I år gick det till en trio som gjort "en kamera med en slutartid" på några attosekunder, en attosekund är en miljarddels miljarddel av en sekund, så att man kan i princip ta kort på elektronerna som susar runt atomkärnan.

Låter väldigt intressant.

Trodde inte det gick fota elektroner, dom är ganska
utsmetade och reagerar inte så bra på ljus.

RSD555 skrev:

Richard skrev:Fysikpriset är mycket intressantare!

I år gick det till en trio som gjort "en kamera med en slutartid" på några attosekunder, en attosekund är en miljarddels miljarddel av en sekund, så att man kan i princip ta kort på elektronerna som susar runt atomkärnan.

Låter väldigt intressant.

Trodde inte det gick fota elektroner, dom är ganska
utsmetade och reagerar inte så bra på ljus.

Kamera kanske var fel uttryck, men det var nått sått man kunde kontrollera pulser med laserljus i attosekunder, o därmed kunna "se" elektronerna.

Richard skrev:

RSD555 skrev:

Richard skrev:Fysikpriset är mycket intressantare!

I år gick det till en trio som gjort "en kamera med en slutartid" på några attosekunder, en attosekund är en miljarddels miljarddel av en sekund, så att man kan i princip ta kort på elektronerna som susar runt atomkärnan.

Låter väldigt intressant.

Trodde inte det gick fota elektroner, dom är ganska
utsmetade och reagerar inte så bra på ljus.

Kamera kanske var fel uttryck, men det var nått sått man kunde kontrollera pulser med laserljus i attosekunder, o därmed kunna "se" elektronerna.

Det är intressant titta in i atomer och se elektronerna röra sig även om det är inom citationstecken.

Elektroner är väldigt speciella, dom liknar inget man har sett.

I år gick medicinpriset till Victor Ambros och Gary Ruvkun. Det är Karolinska Institutet som utser nobelprisen i "Fysiologi och medicin".

DN idag skrev:Två amerikanska forskare delar på medicinpriset i år, Victor Ambros och Gary Ruvkun. De tilldelas priset för upptäckten av mikro-RNA, meddelar Nobelförsamlingen på måndagen.
---
Victor Ambros är amerikan, född 1953 och är nu ansluten till University of Massachusetts Medical School.

Gary Ruvkun är amerikan, född 1952. Han är ansluten till Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School.

De publicerade sina upptäckter 1993.

https://www.dn.se/sverige/nobelpriset-i ... t-av-mrna/

Upptäcken gjordes redan år 1993 men de får nobelpriset först nu?

Ingen överraskning att det är män el att det är amerikanare. Det brukar nästan alltid vara forskare vid amerikanska unversitet.

Richard skrev:Fysikpriset är mycket intressantare!

I år gick det till en trio som gjort "en kamera med en slutartid" på några attosekunder, en attosekund är en miljarddels miljarddel av en sekund, så att man kan i princip ta kort på elektronerna som susar runt atomkärnan.

Det var alltså 2023 års fysikpris:

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2023 till
Pierre Agostini, The Ohio State University, Columbus, USA,
Ferenc Krausz, Max-Planck-Institut für Quantenoptik, Garching och Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland samt Anne L’Huillier, Lunds universitet, Sverige.

Årets tre Nobelpristagare i fysik belönas för sina experiment som gett mänskligheten nya verktyg för att utforska elektronernas värld inuti atomer och molekyler. Pierre Agostini, Ferenc Krausz och Anne L’Huillier har demonstrerat ett sätt att skapa extremt korta ljusblixtar, som kan användas för att urskilja de snabba förlopp där elektroner förflyttar sig eller ändrar sin energi.

https://www.kva.se/nyheter/nobelpriset-i-fysik-2023/

Det är alltså inte alltid amerikaner vid amerikanska unversitet som får priset.

Alien skrev:I år gick medicinpriset till Victor Ambros och Gary Ruvkun. Det är Karolinska Institutet som utser nobelprisen i "Fysiologi och medicin".

DN idag skrev:Två amerikanska forskare delar på medicinpriset i år, Victor Ambros och Gary Ruvkun. De tilldelas priset för upptäckten av mikro-RNA, meddelar Nobelförsamlingen på måndagen.
---
Victor Ambros är amerikan, född 1953 och är nu ansluten till University of Massachusetts Medical School.

Gary Ruvkun är amerikan, född 1952. Han är ansluten till Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School.

De publicerade sina upptäckter 1993.

https://www.dn.se/sverige/nobelpriset-i ... t-av-mrna/

Upptäcken gjordes redan år 1993 men de får nobelpriset först nu?

Ingen överraskning att det är män el att det är amerikanare. Det brukar nästan alltid vara forskare vid amerikanska unversitet.

Det är ofta det gått lång tid från upptäckt till Nobelpris. Upptäckter ska hinnas med att verifieras o dokumenteras, m.m. o oftast behövs väsentlig förbättring innan de kan bevisa att upptäckten verkligen var det man kommit fram till.

Peter Higgs, Robert Brout och François Englert utvecklade ju sin teori om Higgs-mekanismen (gissar dock att de kallade det nått annat då, än uppkallade den direkt av sig själv) redan på 60-talet, men de fick inte Nobelpriset förrän 2013, då man först året innan kunnat bevisa Higgspartikeln experimentellt.

https://en.wikipedia.org/wiki/Higgs_mechanism


T.ex. har ungerska forskare upptäckt en trolig 5:e naturkraft, som nog skulle belönas med Nobelpris, men det har inte helt bevisats, eller ens förklarats ännu.

https://en.wikipedia.org/wiki/X17_particle

Även när det gäller litteratur har inställningen varit att man belönas sent. Inte för enstaka verk utan för sitt livsverk. Risken är att en del hinner dö innan de får det nobelpris de varit förtjänta av.

Richard skrev:

Alien skrev:I år gick medicinpriset till Victor Ambros och Gary Ruvkun. Det är Karolinska Institutet som utser nobelprisen i "Fysiologi och medicin".

DN idag skrev:Två amerikanska forskare delar på medicinpriset i år, Victor Ambros och Gary Ruvkun. De tilldelas priset för upptäckten av mikro-RNA, meddelar Nobelförsamlingen på måndagen.
---
Victor Ambros är amerikan, född 1953 och är nu ansluten till University of Massachusetts Medical School.

Gary Ruvkun är amerikan, född 1952. Han är ansluten till Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School.

De publicerade sina upptäckter 1993.

https://www.dn.se/sverige/nobelpriset-i ... t-av-mrna/

Upptäcken gjordes redan år 1993 men de får nobelpriset först nu?

Ingen överraskning att det är män el att det är amerikanare. Det brukar nästan alltid vara forskare vid amerikanska unversitet.

Det är ofta det gått lång tid från upptäckt till Nobelpris. Upptäckter ska hinnas med att verifieras o dokumenteras, m.m. o oftast behövs väsentlig förbättring innan de kan bevisa att upptäckten verkligen var det man kommit fram till.

Peter Higgs, Robert Brout och François Englert utvecklade ju sin teori om Higgs-mekanismen (gissar dock att de kallade det nått annat då, än uppkallade den direkt av sig själv) redan på 60-talet, men de fick inte Nobelpriset förrän 2013, då man först året innan kunnat bevisa Higgspartikeln experimentellt.

https://en.wikipedia.org/wiki/Higgs_mechanism


T.ex. har ungerska forskare upptäckt en trolig 5:e naturkraft, som nog skulle belönas med Nobelpris, men det har inte helt bevisats, eller ens förklarats ännu.

https://en.wikipedia.org/wiki/X17_particle

Det fysikpris som i nuläget ger mig mest gåshud är ändå upptäckten av gravitationsvågor. Förutsades av Einstein men experimentet där man faktiskt kunde mäta dem är så otroligt häftigt.

Higgspartikeln kallas ibland för Gudspartikeln inom vissa fysikkretsar. Borde ge en fingervisning om hur otrolig viktig och central roll den har.

Ja visst!
Jag hade en kompis (som tyvärr gick bort alltför tidigt) som också var väldigt intresserad av vetenskap. Men han var även Jehovas Vittne o visst kunde vi ha diskussioner med olika åsikter om t.ex. hur jorden blev till. Men när de upptäckte Higgspartikeln satte han upp tidningsartikeln på sitt kylskåp; "Guds partikel hittad".

thebluewizard skrev:Det fysikpris som i nuläget ger mig mest gåshud är ändå upptäckten av gravitationsvågor. Förutsades av Einstein men experimentet där man faktiskt kunde mäta dem är så otroligt häftigt.

Har för mig att Einstein själv inte trodde att de skulle kunna gå att detektera någonsin. Men det fanns väl inte ens laser på den tiden?

Men om de skulle ge ett Nobelpris, skulle det väl främst tillfalla Einstein (om man ger väl aldrig priset postumt?). Eller kan de på t.ex. LIGO (tror jag det hette) där de upptäckte dem, kunna tilldelas det istället? Typ de som utvecklade tekniken?

EDIT: Jo, nu såg jag att de faktiskt fick det, 2017. Hade jag missat eller glömt bort.
https://www.nobelprize.org/prizes/physi ... s-release/