Hur är det med att vara religiös när du är i kontakt med vården? Har det betydelse för hur de behandlar dig i samband med dina psykoser?

Bjäbbmonstret skrev:Hur är det med att vara religiös när du är i kontakt med vården? Har det betydelse för hur de behandlar dig i samband med dina psykoser?

Jag brukar inte diskutera tro och andliga upplevelser, nämner dock ibland att inre röster är lite som spiritism.

Jag är akademiker, så jag upplever att jag möts med respekt, lite.

Jag håller på att hamna på psykosavdelning igen.

Jag har varit inlagd för några månader sedan, men nu är psykosproblemen överhängande. Själv har jag en kristen tro, och är rädd för andevärlden. "Du är ju frisk" sade dom i baptistförsamlingen som jag blev troendedöpt i, för 12 år sedan.

Men läkaren på avdelningen säger att jag inte har schizofreni, fast jag har praktiskt taget alla schizofrenisymtomen. Och han är övertygad om att det är AS, fast jag har ganska lite Asperger. Datatesten jag gjorde innan jag fick diagnosen sade "borderline Asperger" (kommer med 60-80% sannolikhet få en Aspergerdiagnos). Och en enklare test nyligen placerade mig exakt på siffran för gränsen till Asperger.

Däremot hittade jag en väldigt intressant sak nyligen, mina föräldrar borde ha fått veta om diagnosen.

T.ex: http://blogs.psychcentral.com/childhood-neglect/2017/07/7-signs-you-grew-up-with-childhood-emotional-neglect/

Är förtvivlad över hur pressad jag är här hemma. Och söker inte hjälp gärna, vet efter mer än 30 år med psykosproblematik inte vart jag skall vända mig längre.

Och mina föräldrar: https://blogs.psychcentral.com/childhood-neglect/2018/09/which-type-of-emotionally-neglectful-parents-raised-you-17-signs-to-look-for/

Jaa du, vet inte vad jag ska säga @notwoodstock, vi får hoppas det ordnar sig på ngt sätt, även om det är mörkt just nu. Så krya på dig...

antonius skrev:Jaa du, vet inte vad jag ska säga @notwoodstock, vi får hoppas det ordnar sig på ngt sätt, även om det är mörkt just nu. Så krya på dig...

Tack, jag använde ordningstalet 2, och kom in på schizofreniservern Viska.

Jag är vaken på natten av okänd orsak. Tack, Gud och Anden, om ni väckte mig!

Det är ju också så att jag har en tänd lampa, men jag sov ju sött ett antal timmar innan jag behövde gå upp på toaletten.

Nu har jag haft det bra en stund, men vill meddela mig med omvärlden. Mina pengar jag skall betala räkningar med, befinner sig i cyberrymden, för första gången. Ser inte var dom är.

Jag inser att jag upplever frestelser som anden strider med köttet om, som jag inte direkt klarar. För jag förstår efteråt att jag kände något litet i samvetet, det att jag borde ha låtit bli. Så jag skall inte skriva så mycket noggrannt här på AF, när jag inte känner den nogranna Anden ta befälet.

För då blir det istället, t.ex som nu, en massa detaljer. Men utan en riktigt vettig sammanhållande linje.

Men summa summarum, jag är inte inlagd än.

Nu är jag inlagd igen.

Det jobbiga är andemakterna. Och inre rösterna.

Det är fint här,

notwoodstock skrev:Jag har varit inlagd för några månader sedan, men nu är psykosproblemen överhängande. Själv har jag en kristen tro, och är rädd för andevärlden. "Du är ju frisk" sade dom i baptistförsamlingen som jag blev troendedöpt

till mig sade den utländska läkaren, efter att jag frågade när/ifall/om de skulle släppa ut mig - dvs 2013 då jag låg inlagd medelst LPT första gången, hans svar: "vi ska inte ha såna som dig - som pratar om Gud, lösa på Sveriges gator!"..

sen år 2017 så hade jag polisen på besök hemma och jag passade på att visa för dem vart jag sett Djävulen, och då dröjde det inte många sekunder innan en av dem säger: "vi är på uppdrag av Gud" och körde mig till psyket där jag låstes in igen.

man kan ju undra hur överläkaren tänkte då, eftersom han några år tidigare hade förbjudit "Gudspratande människor på gatorna i Sverige" och så kommer polisen med ett vittne till Djävulen som berättar att polisen pratat om Gud".... Jesus Kristus, tack för freden i min själ!

Parvlon skrev:...
man kan ju undra hur överläkaren tänkte då, eftersom han några år tidigare hade förbjudit "Gudspratande människor på gatorna i Sverige" och så kommer polisen med ett vittne till Djävulen som berättar att polisen pratat om Gud".... Jesus Kristus, tack för freden i min själ!

Jag har varit med om så mycket, att jag inte vet vad jag skall säga längre.

När man får som nu, undra över varför ingen brytt sig om vad allt berodde på. Dom är som bilmekaniker här, fixar sömnen, så klarar det sig ett tag till.

Jag är nyfiken på vad i mitt kognitiva som inte fungerar.

Nu är jag hemma igen!

Hur är det att vara hemma igen? Vad fick du för hjälp under veckan du var inlagd och hjälpte den eller väntar du på ev effekt?

Flinta skrev:Hur är det att vara hemma igen? Vad fick du för hjälp under veckan du var inlagd och hjälpte den eller väntar du på ev effekt?

Jotack! Chocken från sjukhuset har lagt sig. Det är i intressant att se hur jag mår nu, hemma.

notwoodstock skrev:Nu är jag hemma igen!

Hoppas det går bra att komma hem! Det är alltid en omställning när man har varit inlagd.
Ta hand om dig!

notwoodstock skrev:Nu är jag hemma igen!

Bra där!

Jag mår bättre igen nu hemma.

Men senaste två veckorna eller vad det kan vara, har demoner ställt till med några saker. Kan inte låta bli schizofreniservern Viska. Och det fungerar kanske ändå.

Men jag skäms över min bristande empati. ”Älska din nästa så som dig själv”, Vill ju jobba för det goda, men som det är så kommer jag bara på fattigdomen i Afrika, som jag borde ”åtgärda”.

vill inte säga vad du skall göra och inte , men jag lider med dig och har varit i samma sits , försök att meditera , släpp allt , det ordnar sig

snurrikolan skrev:vill inte säga vad du skall göra och inte , men jag lider med dig och har varit i samma sits , försök att meditera , släpp allt , det ordnar sig

Tack!

Det är även ok att gråta har jag märkt , prova 432hz på youtube varva ner och släpp ut det

notwoodstock skrev:Men jag skäms över min bristande empati. ”Älska din nästa så som dig själv”, Vill ju jobba för det goda, men som det är så kommer jag bara på fattigdomen i Afrika, som jag borde ”åtgärda”.

Inget fel förstås med att verka för att minska fattigdomen i Afrika, men med "din nästa" så tror jag att det åsyftas de personer man har närmast sig (relationsmässigt men även andra som man på olika vis kommer i kontakt med). Lite som att "gräva där man står".

Och rent praktiskt räcker det nog ofta bra om man är vänlig och bryr sig om "sin nästa", och eventuellt hjälper denne med något om det behövs och känns rätt. Alltså att man i viss mån är en "konstruktiv kraft" för sin omgivning fast utan inre krav på att vara ett helgon. Men vill man göra mer så finns ju hjälporganisationer och liknande som man kanske kan engagera sig i.

Micke skrev:

notwoodstock skrev:Men jag skäms över min bristande empati. ”Älska din nästa så som dig själv”, Vill ju jobba för det goda, men som det är så kommer jag bara på fattigdomen i Afrika, som jag borde ”åtgärda”.

Inget fel förstås med att verka för att minska fattigdomen i Afrika, men med "din nästa" så tror jag att det åsyftas de personer man har närmast sig (relationsmässigt men även andra som man på olika vis kommer i kontakt med). Lite som att "gräva där man står".

Och rent praktiskt räcker det nog ofta bra om man är vänlig och bryr sig om "sin nästa", och eventuellt hjälper denne med något om det behövs och känns rätt. Alltså att man i viss mån är en "konstruktiv kraft" för sin omgivning fast utan inre krav på att vara ett helgon. Men vill man göra mer så finns ju hjälporganisationer och liknande som man kanske kan engagera sig i.

word , en gör så gott man kan helt enkelt , och tror på sig själv och sin inre styrka

Micke skrev:Och rent praktiskt räcker det nog

Hur kom du fram till det? Att det räcker rent praktiskt menar jag. Och vad händer om det inte räcker?

RapeRegs skrev:

Micke skrev:Och rent praktiskt räcker det nog

Hur kom du fram till det? Att det räcker rent praktiskt menar jag. Och vad händer om det inte räcker?

Nu skrev jag ju "Och rent praktiskt räcker det nog ofta bra", och syftar då till om man vill "jobba för det goda". Jag kunde likaväl ha skrivit "Jag tror att det räcker långt...".

Och detta är en uppfattning/tro jag har som baserar sig på kunskap och erfarenhet. Och det som händer "om det inte räcker" är ju då att man inte "jobbar för det goda".

Men man får ju börja någonstans i ett sådant arbete, och då tänker jag att det åtminstone inledningsvis kan räcka bra enbart med att ha en strävan efter att bli en bättre medmänniska. Och särskilt om man har hälsoproblem som trådskaparen så tycker jag inte att man i det läget bör ställa några höga krav på sig själv. Då gör man ju gott bara genom att ta hand om sig själv (vilket iofs även gäller om man är frisk, fast då har man ju i regel större möjligheter att även göra något för andra också).

För att ens kunna "älska din nästa" måste man ju först kunna älska sig själv . och min jobbigaste lärdom är att allt inte är logiskt , lite som en sofist/sufist som sokrates hade förmedlat det