Ja, du vet ju om du känner dig deprimerad. Finns vissa som inte vet att de har depression när de har, men de flesta känner nog på sig det själva.

OT men jag stör mig på definition av depression. När min kompis har det blir hon arg, lättstressad och sur. Många män blir oxo så. Då kan man lätt missa att det är en depression. Man undrar lite varför det talas så lite om den typen av depression.

kiddie skrev:OT men jag stör mig på definition av depression. När min kompis har det blir hon arg, lättstressad och sur. Många män blir oxo så. Då kan man lätt missa att det är en depression. Man undrar lite varför det talas så lite om den typen av depression.

Det där är väl inte OT, bra du nämner det för många döljer sin depression, förmodligen ofta omedvetet, med arrogans och nonchalans, iaf gjorde jag det och var definitivt ingen trevlig typ i perioder, och ångrar idag hur jag betet mig. Det är likväl sådana här saker som också kan ligga till grund för hur man kan ta sig ur depressioner, att försöka ändra på mindre bra beteenden, innan man proppar sig full med antidepressiva...

En annan sak är att det blir så laddat när man använder ordet depression. Har mått rätt dåligt ett tag utan att det varit direkt en depression. Och när folk säger depression menar de olika saker.

Kanske vore det oxo bra med en tråd som handlar om att ta hand om att må dåligt psykiskt vare sig det är depp, ångest, livsrelaterat eller aspergerrelaterat. Och oberoende längd och djup. Vi har en avreageringstråd iofs.

Men vad jag menar är att man kan må dåligt utan att det passar i en diagnos. Ibland kan det hjälpa att formulera specifika problem med egna ord.

Tror jag har en livskris för att andra tycker man ska vara väldigt vuxen i min ålder och det är inte jag. Jag tror att folk kräver massor av mig. Men att det är jag som förtrycker mig med deras ord som de kanske inte ens sagt. Och att de nog inte bryr sig om vad jag gör.

Öhh, snurrigt. Något fel bakom pannbenet är det fast inte depression. Livet är konstigt.

Jag har träffat många över 50 som beter sig som barn. Så du är inte direkt ensam om det.

Värre tycker jag är om man skulle bli en surgubbe som sitter hemma och bara deppar.

Fretshi skrev:Värre tycker jag är om man skulle bli en surgubbe som sitter hemma och bara deppar.

Precis, sådana som mig...

Fretshi skrev:Jag har träffat många över 50 som beter sig som barn. Så du är inte direkt ensam om det.

Värre tycker jag är om man skulle bli en surgubbe som sitter hemma och bara deppar.

Finns en viss typ av människor som klagar på allt fast det beror på att de själva inte har det så roligt. Inte alltid så kul tror jag.

Men jag är inte över 50. Har inte träffat någon över 50 som beter sig som barn, på vilket sätt gör de det?

kiddie skrev:

Fretshi skrev:Allt missuppfattas jämt...

Jag tror ni bara tänker att enda lösningen mot svår depression är medicin och elchocker.

Jag tror starkt på tankens kraft och att hitta stillheten när man är djupt nere.

Är man djupt deprimerad behöver man ofta hitta ett inre lugn igen så att energin kan komma tillbaka.

Funderar man på att ta sitt liv ska man söka hjälp akut (beror iof på hur starka de tankarna är).

Nej, "vi" vill inte ge folk medicin eller elchocker. Jag trodde personligen att en depression måste gå över av sig själv, att de flesta depressioner varar 6-8 månader för det sa det på psykologin. Så det jag provade med först var att faktiskt vänta ut depressionen. Men eftersom den aldrig tog slut fick jag mot min vilja testa medicin. Det var då tre år av mitt liv som bara försvunnit för mig, och ur depressionen kom en skadad person som jag inte längre kände.

Inre lugn och energi fanns inte på kartan. På kartan fanns att överleva och att härda ut.

Jag tror att total passivisering ibland kan vara livräddande i depressioner, för har man glömt hur man knyter skorna är det inte så stor risk att man ska komma på hur man ska ta livet av sig.

Exakt kiddie du tog precis upp en av de argument som kritiserar medicinering vid depression.
När man är tillräckligt nere så funkar man inte kognitivt iht, och det är lite motsägelsefullt men sjukdomen i sig kan hindra en person från att begå självmord exempelvis. Behöver såklart inte vara så men inom forskningen finns belägg för just det argumentet. Prosac exempelvis har lett till att flera fall av självmord blivit dokumenterade som vissa menar har med medicinen att göra. Man kan nämligen vara lika nere av medicin men tillräckligt handlingskraftig för att ta sitt eget liv. Det var bara en parantes egentligen på en åsikt emot medicinering, det finns såklart lika många åsikter för att man ska medicinera.
Det är olika från person till person.

kiddie skrev:Ja, du vet ju om du känner dig deprimerad. Finns vissa som inte vet att de har depression när de har, men de flesta känner nog på sig det själva.

OT men jag stör mig på definition av depression. När min kompis har det blir hon arg, lättstressad och sur. Många män blir oxo så. Då kan man lätt missa att det är en depression. Man undrar lite varför det talas så lite om den typen av depression.

Det är väl känt att sjukdomen kan bli agiterad, dvs att personen blir utåtagerande, tyvärr finns en stereotyp bild av att man måste vara totalt kataton och apatisk för att ha en depression.
Man kan vara handlingskraftig och samtidigt vara sjuk men man fungerar inte psykiskt normalt.
Finns olika förklaringar till det som blandepisoder av bipoläritet eller att depressionen yttrar sig olika hos olika personer. Finns många som glömmer att ställa följdfrågor om detta vid behandling.

Jag anser mig handlingskraftig då jag oftast orkar diska själv.
Men tycker det är svårt att veta vara gränsen mellan sjukt och friskt går.
När jag känner mig extra frisk så säger andra att jag är grovt deprimerad.
Jag fick typ en depression efter att jag gick på universitetet 2013 och har fortfarande inte lyckats lösa den. Och ja jag har testat flera olika antidepressiva med olika styrka.

Dock har jag inte kommit igång med träningen vilket kanske är varför jag är så deprimerad fortfarande.

kiddie skrev:

Fretshi skrev:Jag har träffat många över 50 som beter sig som barn. Så du är inte direkt ensam om det.

Värre tycker jag är om man skulle bli en surgubbe som sitter hemma och bara deppar.

Finns en viss typ av människor som klagar på allt fast det beror på att de själva inte har det så roligt. Inte alltid så kul tror jag.

Men jag är inte över 50. Har inte träffat någon över 50 som beter sig som barn, på vilket sätt gör de det?

Ja det stämmer att jag upplever mycket tristess i tillvaron. Kanske därför jag sitter på forum och tjatar.

Men det lättar upp mitt liv att klaga på andra för då känner jag mig inte lika värdelös.

Ja okej det kanske inte stämmer att 50+are beter sig som barn. Kanske var en aning överdrift där.

Dagens surf gav mig (igen), motivation att öva tacksamhet!

http://battrehalsa.nu/sa-paverkar-tacksamhet-ditt-liv/

notwoodstock skrev:Dagens surf gav mig (igen), motivation att öva tacksamhet!

http://battrehalsa.nu/sa-paverkar-tacksamhet-ditt-liv/

Ja tacksamhet är sjukt viktigt.

Även att le och skratta.

Jag ska snart göra en video om tips mot depression känns spännande.

Tänka positivt har faktiskt hjälpt mig en del inte ta saker för givna ge allt i det man gör.

Maggi skrev:Before you diagnose yourself with depression or low self-esteem, first make sure that you are not, in fact, just surrounded by assholes.

Sigmund Freud

Hur känner du till koppling mellan Freud och det citatet? Minst två andra "kända personer" trodde jag kunde kopplas till det citatet.

Flinta skrev:

Maggi skrev:Before you diagnose yourself with depression or low self-esteem, first make sure that you are not, in fact, just surrounded by assholes.

Sigmund Freud

Hur känner du till koppling mellan Freud och det citatet? Minst två andra "kända personer" trodde jag kunde kopplas till det citatet.

Ja det verkar ju omtvistat. Har bara läst Freuds namn under citatet. Vet du mer?

Maggi skrev:

Flinta skrev:

Maggi skrev:Before you diagnose yourself with depression or low self-esteem, first make sure that you are not, in fact, just surrounded by assholes.

Sigmund Freud

Hur känner du till koppling mellan Freud och det citatet? Minst två andra "kända personer" trodde jag kunde kopplas till det citatet.

Ja det verkar ju omtvistat. Har bara läst Freuds namn under citatet. Vet du mer?

Nej jag har enbart läst olika namn under citatet på forumet. Steven Winterburn, William Gibson utöver Freud.