Jag har lagt märke till att extroverta människor ofta dras till mig för dom tror att jag är en bra lyssnare.

Men jag tröttnar ungefär halvvägs in i konversationer och stör mig på att jag aldrig får utrymme att prata. Sen vill dom göra allt dom pratar om större och mer betydelsefullt än vad det är och ibland går konstiga vägar att berätta saker för mig som jag inte förstår. T.ex om inte jag fattar vinken av något dom sagt tvetydligt till mig börjar gå passiv/aggresiva vägar som att prata i dubbla budskap eller göra poster i sociala medier som kan kännas riktade till mig men jag fattar ju inte det om det inte kan tas direkt med mig och bara säga öppet vad som behöver sägas?

Hur förväntar sig folk att jag ska reagera på deras draman och problem? Varför ska alltid folk försöka provocera fram en reaktion i mig? Känns ju dumt att jag alltid ska behöva gissa mig fram och vara sårbar för andras beteenden.

Jag vet inte alls. För det mesta är det rent skådespel för att vara de till lags - få håller av en om man uttrycker att det de säger är oviktigt eller fel.
Sen är det ju i längden utmattande att hålla masken.
Enklast vore att börja umgås med likasinnade istället.
Sök andra typer gemenskap?