Nä, de finns inte på riktigt - än! - det var bara jag som larvade mig lite i väntan på att 06-sömntåget ska komma nångång. Det tycks vara försenat idag.

Inger har du också förlängt dygn?
Har fått för mig att mitt är 26.5 timmar.
Tror mitt sömtåg kommer kring 11:00 ungefär idag.

nano skrev:Inger har du också förlängt dygn?
Har fått för mig att mitt är 26.5 timmar.
Tror mitt sömtåg kommer kring 11:00 ungefär idag.

Hur vet man om man har förlängt dygn? Och hur får man reda på hur långt dygn man har?

man går och lägger sig när man är så trött man tycker man bör vara för o gå o sova och går upp när man är lagom vaken.
Tycker jag mått bra av det men på sistone så har jag brutit mot mig själv en hel del för att fixa saker.
Det gör det ungefär lika illa som att förja 24 timmars dygnet.

Visst, jag kan hantera 24 timmars dygnet men jag är rätt virrig då.
Blir mer rätt från början när jag följer mitt eget dygn.

nano skrev:Finns de där syndromen på riktigt?

Dysnavigi (om man inte hittar på sjön), har inte det för det kan jag
Dysmåleri (om man inte kan måla), det har jag om inte målning av hus i en enda färg räknas som målning, måla något snyggt kräver att jag ber någon göra det eller en printer och ett foto att printa.
Dystelefoni (svårigheter att ringa), inga större problem, älskar att svara i telefon.
Dystvätteri (dålig på att tvätta), jag kan det men drar mig för o göra det.
Dyskockeri (dålig på att laga mat), kan det men låter görna bli, datorn är roligare
Dysgastronomi (dåligt smak), har inte det, tycker mat smakar gott
Dyshälseri (om man inte kan hälsa ordentligt), inte det, kan hälsa och göra gott första intryck, sedan är det knepigare
Dyskallprateri (räkna ut det själv!) ja det har jag, om man inte får kallprata teknik.

Näh! Alltför många diagnoser gör det bara lättare för latmaskarna - vilket i längden bara skadar de som verkligen har problem.

nano skrev:Kan inte se asperger som en skada utan som en specialisering.
Man märker ju saker som andra inte klarar som som man själv klarar galant.
Har tänkt på en del personer jag mött som varit värdigt socialt kompetenta som inte kan föreställa sig saker riktigt, sedan är det olika hur de hanterar saken.
Finns ju de som inte kan hitta rätt väg tex, men de brukar iaf inte ännu anses ha något syndrom såvitt jag vet.
Eller har de det?
Skulle vara kul o rada upp olika syndrom.

Jag tror alla har både NT och AS i sig, med doser varierande från person till person.

Men hur lätt är det att föreställa sig riktigt?

Tycker allvarligt talat jag kan se drag i stort sett var o varannan människa jag möter, oftast rätt milda drag, men det hela blir väldigt svårbedömt. Men alla dem har ju inte så stora problem som vi så klart. Men det kan ju ta sig andra uttryck.

Inte ens vi själva vet ju vad AS egentligen är.

/Barracuber

Jag trodde jag var lat och gick inte till läkaren för att jag inte kunde tänka mig att det kunde vara något som kunde göras något åt.
Visade sig vara något som 3% av tjejerna råkar ut för och 1% av killarna.
Sköldkörtelrubbning eller vad det kallas.
Finns helt naturidentiska piller för det, Levaxin heter det, fast det är inte bra att överdosera.
Rent ut sagt farligt.

Hur som helst vaknade jag utsövd istället för att vakna stentrött varje morgon och tvinga sig själv upp med megaproblem som följd.
Efter två dagar var det inga problem att gå upp öht, plötsligt insåg man att man förmodligen varit den som ansträngt sig mest men ändå alltid haft problem med att komma upp och komma i tid till jobbet.
Plötsligt var jag snudd på alltid i tid.

Barracuber, att föreställa sig saker är enligt mig plättlätt, kanske just för att jag tycker det är roligt