Jag vet visserligen att om man vill ha något gjort som verkligen hjälper en själv att komma någonvart, så får man göra det själv. Men jag bara tänkte att det lönar sig kanske att ännu nån gång till försöka fråga folk på forumet. Alltså:

Jag efterlyser det jag skrev om på trådens första sida, nämligen aspergerforskning som

1. utgår från att många aspergare är helt utan vare sig genetiska eller andra skador (men däremot mer eller mindre genetiskt extrema)

2. grundar sig på modeller för signalbehandling, minne och association.

Även om ingen här känner till det efterlysta och även om det inte skulle råka finnas, så vore det ändå roligt och bra om någon berättade att den liksom jag är intresserad av sådan forskning.

Proffe Slimp skrev:Hur ofta händer det att odiagnostiserade personer får den hjälp jag talar om? Aldrig.

Hur ofta händer det att diagnostiserade personer får den hjälp jag talar om? Ganska ofta, faktiskt.

Kanske jag gör mig aningen dum här, men vad för sorts hjälp är det egentligen du syftar på?

Och jo, jag är ärligt nyfiken. Själv kan jag omöjligt finna något som skulle vara till någon sorts hjälp för mig eller för min dotter. Som jag ser det så är fördelen med en diagnos att man har svart på vitt att vissa saker inte fungerar och att man har oerhört svårt för andra, vilket kan underlätta i skolan eller när/om man behöver bli sjukskriven.
Ökad förståelse alltså (beroende på vad för sorts människor man möter), vilket iofs med lite god vilja kan klassas som hjälp.


[Zombie Ber om ursäkt för min tillfälliga utflykt i OT-land]

jonsch skrev:
Jag efterlyser det jag skrev om på trådens första sida, nämligen aspergerforskning som

1. utgår från att många aspergare är helt utan vare sig genetiska eller andra skador (men däremot mer eller mindre genetiskt extrema)

Vad menar du exakt med genetisk skada?

Flawed, jag menar att jag tror att min sort har ovanliga gener men dock gener som funnits i det mänskliga genomet ända sedan vi blev människor. Visst, alla gener skapas ursprungligen som mutationer d.v.s. som skador men jag tror alltså att aspighet är en egenskap som alla människor har, att det hör till det som gör oss till människor men att exempelvis jag har "extra mycket" av det. Andra har "extra mycket" av sånt som ger kroppslängd.

"Extra mycket" är nog en rätt felaktig beskrivning av vad som kan utmärka generna hos dem som är extrema. Rätta mig gärna!

Jag fick förresten just tanken att det kanske krävs en viss inavel för att sådana extrema saker som aspighet ska dyka upp frekvent i en population. Alltså förekommer aspighet kanske oftare bland folk som härstammar från ett litet gäng vandrare. Det gör vi nog visserligen allesammans, det är nog en stor orsak till att vi bröt oss ut som egen art men det har ju hänt senare också. Inte så att det har givit upphov till raser men någon genetisk effekt kan det kanske ändå ha haft.

jonsch skrev:Jag fick förresten just tanken att det kanske krävs en viss inavel för att sådana extrema saker som aspighet ska dyka upp frekvent i en population.

Möjligt. Men mtp att AS inbegriper en hel massa olika delar så kan det lika gärna vara ett flertal, oberoende, mutationer som givit upphov till syndromet. Dvs det kan ha uppstått lite varsom i befolkningen.

Jag vet faktiskt inte om någon sådan forskning du efterlyser finns.

(roilg meningsbyggnad...)

weasley skrev:

jonsch skrev:Jag fick förresten just tanken att det kanske krävs en viss inavel för att sådana extrema saker som aspighet ska dyka upp frekvent i en population.

Möjligt. Men mtp att AS inbegriper en hel massa olika delar så kan det lika gärna vara ett flertal, oberoende, mutationer som givit upphov till syndromet. Dvs det kan ha uppstått lite varsom i befolkningen.

Möjligt. Hur många menar du? 10? 100? 1000? Och om man nu väljer t.ex. 100, hur kan det komma sig att dessa är länkade till varandra? Kan nog knappast inavel förklara. Den höga förekomsten kan dock bara förklaras på ett enda sätt: dessa mutationer måste vara värdefulla i något sammanhang.

jonsch skrev:Flawed, jag menar att jag tror att min sort har ovanliga gener men dock gener som funnits i det mänskliga genomet ända sedan vi blev människor. Visst, alla gener skapas ursprungligen som mutationer d.v.s. som skador men jag tror alltså att aspighet är en egenskap som alla människor har, att det hör till det som gör oss till människor men att exempelvis jag har "extra mycket" av det. Andra har "extra mycket" av sånt som ger kroppslängd.

"Extra mycket" är nog en rätt felaktig beskrivning av vad som kan utmärka generna hos dem som är extrema. Rätta mig gärna!

Jag fick förresten just tanken att det kanske krävs en viss inavel för att sådana extrema saker som aspighet ska dyka upp frekvent i en population. Alltså förekommer aspighet kanske oftare bland folk som härstammar från ett litet gäng vandrare. Det gör vi nog visserligen allesammans, det är nog en stor orsak till att vi bröt oss ut som egen art men det har ju hänt senare också. Inte så att det har givit upphov till raser men någon genetisk effekt kan det kanske ändå ha haft.

Mion teori är att om man avlar på geeks och introverta människorså får du aspergare tillslut.
Men det hindrar inte att aspergare kan ha fysiska skillnader i hjärnan som är observerbara.
Jag tror att vissa strukturer inne i de centrala hjärnan inte fungerar så bra.
Men om jag blir överbevisad av forskning så byter jag åsikt.

Flawed skrev:Jag tror att vissa strukturer inne i de centrala hjärnan inte fungerar så bra.
Men om jag blir överbevisad av forskning så byter jag åsikt.

Problemet är, Flawed, att enda sättet att motbevisa din tes är att utgå från att min är sann och sen upptäcka att antagandet stämde. Man måste nämligen utgå från att en sak är oskadad för att komma fram till om den verkligen är skadad. Om man utgår från att den är skadad så kan man visserligen komma fram till att den inte var skadad på det sätt som man trodde men fortfarande kan den mycket väl vara skadad på något annat sätt.


Ny sida, då ska jag klippa in min efterlysning igen.

jonsch skrev:Jag efterlyser det jag skrev om på trådens första sida, nämligen aspergerforskning som

1. utgår från att många aspergare är helt utan vare sig genetiska eller andra skador (men däremot mer eller mindre genetiskt extrema)

2. grundar sig på modeller för signalbehandling, minne och association.

Även om ingen här känner till det efterlysta och även om det inte skulle råka finnas, så vore det ändå roligt och bra om någon berättade att den liksom jag är intresserad av sådan forskning.

Jag avbryter alla försök att tränga in i jonsch föreställningsvärld.

pass

Flawed skrev:Jag avbryter alla försök att tränga in i jonsch föreställningsvärld.

Nu är jag rädd att du misstar vanlig vetenskaplig procedur för min föreställningsvärld. Den förra kan du väl inte rimligen ha något emot att tränga in i? Då har jag börjat tro för gott om dig.

Flawed skrev:Mion teori är att om man avlar på geeks och introverta människorså får du aspergare tillslut.

När exakt skedde denna avel, och varför?

Flawed skrev:Jag tror att vissa strukturer inne i de centrala hjärnan inte fungerar så bra.

Nyss påstod du att det var avel på geeks (modernt uttryck) eller introverta. Hur menar du att avel på introversion skulle skapa skadade inre strukturer? Jag fattar nada av ditt resonemang.

Jag har inte använt ordet skadad än?

Flawed skrev:Jag har inte använt ordet skadad än?

Innebörden av att vara skadad är att fungera sämre. Visste du inte det?

Svara nu på frågan istället Flawed, och slingra dig inte som en orm

rdos skrev:

Flawed skrev:Mion teori är att om man avlar på geeks och introverta människorså får du aspergare tillslut.

När exakt skedde denna avel, och varför?
Det kanske sker kontinuerligt?

Flawed skrev:Jag tror att vissa strukturer inne i de centrala hjärnan inte fungerar så bra.

Nyss påstod du att det var avel på geeks (modernt uttryck) eller introverta. Hur menar du att avel på introversion skulle skapa skadade inre strukturer? Jag fattar nada av ditt resonemang.

Hjärnan är en ny konstruktion och inte särskilt stabil.
Du kanske har lagt märke till att människor är väldigt olika på massor av områden?
Alla mentala egenskaper existerar fysiskt som signalsubstanser och axoner nervtrådar och strukturer o massa annat grejs i våra hjärnor.
Så varför skulle inte asperger vara observerbart på andra sätt än ett saftigare cortex utan även på mindre tilltalande sätt som tex en halvskrumpen thalamus?

jonsch skrev:

Flawed skrev:Jag har inte använt ordet skadad än?

Innebörden av att vara skadad är att fungera sämre. Visste du inte det?

Det tror jag inte.
En saab kör inte lika fort som en ferrari men den behöver inte vara skadad för det?

Flawed skrev:Hjärnan är en ny konstruktion och inte särskilt stabil.

Vaa? Skulle hjärnan vara en ny konstruktion? Skulle väl snarare säga att hjärnan måste vara hundratals miljoner år gammal. Vartenda djur har i princip en hjärna. Det är t.o.m. så att vi har nervceller även i magen, som fungerar likartat som i huvet. Skulle det inte vara så hade vi behövt utföra tarmrörelser och sånt oxå på samma sätt som vi andas.

Hundratals miljoner år av evolution innebär nog inte bara att hjärnan är väldigt stabil, utan att Homo sapiens hjärnfunktioner i det närmaste är identiska med andra primaters.

Flawed skrev:Alla mentala egenskaper existerar fysiskt som signalsubstanser och axoner nervtrådar och strukturer o massa annat grejs i våra hjärnor.

Tror jag inte ett dugg på. Mentala egenskaper är vår mjukvara. De finns knappast som "hårdvara" som t.ex. signalsubstanser.

Flawed skrev:

jonsch skrev:

Flawed skrev:Jag har inte använt ordet skadad än?

Innebörden av att vara skadad är att fungera sämre. Visste du inte det?

Det tror jag inte.
En saab kör inte lika fort som en ferrari men den behöver inte vara skadad för det?

På vad sätt fungerar en långsam bil sämre än en snabb? Jag menar, varför använder du uttrycket "sämre" = skadad, om du som du antyder menar "mer familjebil än sportbil men lika bra"?

rdos skrev:
Hundratals miljoner år av evolution innebär nog inte bara att hjärnan är väldigt stabil, utan att Homo sapiens hjärnfunktioner i det närmaste är identiska med andra primaters.

Njaaa?
Inte riktigt va?

Som jag ser det så verkar hjärnan ha utvecklats väldigt snabbt om man jämför med hur långt tid en haj har haft på sig att bli haj tex.

Flawed

Jag ser på långt håll hur rdos inte alls begriper vad du försöker skriva och hur han tolkar in diverse dumheter i dina ord. Bara en liten informationspil.

Kan inte se asperger som en skada utan som en specialisering.
Man märker ju saker som andra inte klarar som som man själv klarar galant.
Har tänkt på en del personer jag mött som varit värdigt socialt kompetenta som inte kan föreställa sig saker riktigt, sedan är det olika hur de hanterar saken.
Finns ju de som inte kan hitta rätt väg tex, men de brukar iaf inte ännu anses ha något syndrom såvitt jag vet.
Eller har de det?
Skulle vara kul o rada upp olika syndrom.

nano skrev:Kan inte se asperger som en skada utan som en specialisering.
Man märker ju saker som andra inte klarar som som man själv klarar galant.
Har tänkt på en del personer jag mött som varit värdigt socialt kompetenta som inte kan föreställa sig saker riktigt, sedan är det olika hur de hanterar saken.
Finns ju de som inte kan hitta rätt väg tex, men de brukar iaf inte ännu anses ha något syndrom såvitt jag vet.
Eller har de det?

Dysorienteri?

nano skrev:Skulle vara kul o rada upp olika syndrom.

Dysnavigi (om man inte hittar på sjön)
Dysmåleri (om man inte kan måla)
Dystelefoni (svårigheter att ringa)
Dystvätteri (dålig på att tvätta)
Dyskockeri (dålig på att laga mat)
Dysgastronomi (dåligt smak)
Dyshälseri (om man inte kan hälsa ordentligt)
Dyskallprateri (räkna ut det själv!)

Finns de där syndromen på riktigt?

Dysnavigi (om man inte hittar på sjön), har inte det för det kan jag
Dysmåleri (om man inte kan måla), det har jag om inte målning av hus i en enda färg räknas som målning, måla något snyggt kräver att jag ber någon göra det eller en printer och ett foto att printa.
Dystelefoni (svårigheter att ringa), inga större problem, älskar att svara i telefon.
Dystvätteri (dålig på att tvätta), jag kan det men drar mig för o göra det.
Dyskockeri (dålig på att laga mat), kan det men låter görna bli, datorn är roligare
Dysgastronomi (dåligt smak), har inte det, tycker mat smakar gott
Dyshälseri (om man inte kan hälsa ordentligt), inte det, kan hälsa och göra gott första intryck, sedan är det knepigare
Dyskallprateri (räkna ut det själv!) ja det har jag, om man inte får kallprata teknik.