Lissås skrev:Har inte ekonomi som intresse, men har du några enkla råd om man har en vilja?

Simpla råd är att månadsspara. Investera om du inte lever på ekonomisk bistånd (för då får man inte).

Sedan beror det på hur långt du vill ta det? Ät hemlagad, och billigare produkter. Cykla istället för att ta bussen. Köpa inga nya produkter, eller kläder.

Dom flesta har en balans på det. Liksom dom unnar sig lite grann, men samtidigt sparar lite grann. Dom som tar det åt det extrema mår oftast sämre.

Testa med att spara 500kr i månaden, och sedan kan du ändra saker var månad för att uppnå dina mål.

Det jag har märkt är att äta ute (restauranger etc) drar pengar väldigt mycket. Den faktorn kommer nog påverka oss mest.

Trefjorton, tack för tipsen!

Ni som får aktivitetsersättning. Man får tjäna en liten summa, och inte bli av med den har jag för mig. Hur mycket är det?

Med tanke på nerskärningar hos FK, och att dom inte vill ge ut så mycket, så kanske dom säger att jag kan tjäna egna pengar, och så hjälper dom inte?

Har ni andra investeringskonto? Jag ville skaffa ett isk på avanza, och kanske investera ett par hundra till tusen om månaden. Får jag det?

Trefjorton skrev:Ni som får aktivitetsersättning. Man får tjäna en liten summa, och inte bli av med den har jag för mig. Hur mycket är det?

Med tanke på nerskärningar hos FK, och att dom inte vill ge ut så mycket, så kanske dom säger att jag kan tjäna egna pengar, och så hjälper dom inte?

Har ni andra investeringskonto? Jag ville skaffa ett isk på avanza, och kanske investera ett par hundra till tusen om månaden. Får jag det?

Det beror ju på om dom räknar det som att du har det som jobb, om du lyckas skaka fram ett par hundratusen tror jag knappast att det går under hobbyverksamhet.

Men ett tipps googla aktivitetsersättning och FK så kommer du att hitta dokument där alla regler kring det hela står.

Huggorm skrev:

Tallen91 skrev:

Huggorm skrev:Jag håller mest ett oroligt öga på Swedbank och funderar på hur lång tid det skulle ta för statens bankgaranti att betala ut mina sparpengar om det blir konkurs

Jag tror inte du behöver vara orolig, jag skulle blir otroligt förvånad om Swedbank gick i konkurs trots problem som råder för tillfället. Aktien har sjunkit väldigt mycket dom senaste dagarna, dock så lär det nog vända snart om inte ännu mer fuffens uppdagas framöver. Personligen så tror jag att Swedbank aktien börjar bli undervärderad, den lär studsa upp ganska hyfsat när dessa problemen lugnar ner sig.

Jag tror egentligen inte heller de kommer kursa, de är "too big to fail". Staten kan inte tillåta det, det skulle ha för stora konsekvenser.

Kommuner och myndigheter kör sina utbetalningar via swedbank och ungefär halva befolkningen har sitt konto där, så ja, för stora konsekvenser.


Jag har en mindre summa pengar på ett ISK. kör med 4st aktiefonder jag är nöjd med.
Det gick på minus i höstas, men sedan årsskiftet har det återhämtat sig helt från den kraftiga nedgången, och mer därtill.

Braincandy skrev:Jag har en mindre summa pengar på ett ISK. kör med 4st aktiefonder jag är nöjd med.

Får du bidrag?

Hur är det med er andra på aktivitets/sjukersättning? Har ni ett isk konto med?

slackern skrev:Men ett tipps googla aktivitetsersättning och FK så kommer du att hitta dokument där alla regler kring det hela står.

Har svårt att hitta svaret. Ska ringa FK imorgon.

Min psykolog ringer var x-månader, för att kolla upp, och det kostar inget. För någon anledning sa jag att det är lättare att prata i person. Alltså framför varann.

För att jag är så himla dum och inte tänker på saker, så gick jag på mötet.

Mötet kosta 200kr. Så himla onödigt. Mötena ger mig inget.

Man ska ha läkarmöte var 6 månader med? På ekonomisk bistånd får man pengarna tillbaks, men det får man inte på aktivitetsersättning.

Läkarmötena måste man ha dessutom. Tror jag?

Trefjorton skrev:Min psykolog ringer var x-månader, för att kolla upp, och det kostar inget. För någon anledning sa jag att det är lättare att prata i person. Alltså framför varann.

För att jag är så himla dum och inte tänker på saker, så gick jag på mötet.

Mötet kosta 200kr. Så himla onödigt. Mötena ger mig inget.

Man ska ha läkarmöte var 6 månader med? På ekonomisk bistånd får man pengarna tillbaks, men det får man inte på aktivitetsersättning.

Läkarmötena måste man ha dessutom. Tror jag?

Fast du betalar ju aldrig mer än 1100 skr/år tror jag att det är, så det är ju peanuts i jämförelse det är superbilligt så finns absolut inget att klaga på utan du skall vara tacksamma att vi har så pass generös sjukvård i Sverige. Tycker då jag eller det är min personliga uppfattning.

slackern skrev:

Trefjorton skrev:Min psykolog ringer var x-månader, för att kolla upp, och det kostar inget. För någon anledning sa jag att det är lättare att prata i person. Alltså framför varann.

För att jag är så himla dum och inte tänker på saker, så gick jag på mötet.

Mötet kosta 200kr. Så himla onödigt. Mötena ger mig inget.

Man ska ha läkarmöte var 6 månader med? På ekonomisk bistånd får man pengarna tillbaks, men det får man inte på aktivitetsersättning.

Läkarmötena måste man ha dessutom. Tror jag?

Fast du betalar ju aldrig mer än 1100 skr/år tror jag att det är, så det är ju peanuts i jämförelse det är superbilligt så finns absolut inget att klaga på utan du skall vara tacksamma att vi har så pass generös sjukvård i Sverige. Tycker då jag eller det är min personliga uppfattning.

Avd. inte så bra svar: Jag håller med slackern och du kan även gå och samla burkar till psykologavgiften, vilket kommer att ge dig ett bättre mående på köpet, fall du nu är en snålis.

Fast jag kommer inte upp till 1100/år längre, då jag inte behöver träffa folk inom vården lika ofta. Alltså förlorar jag på det. Typ denna möte behövdes inte.

Sedan kanske 1-2 läkarmöte.

Jag hade tänkt panta burkar, men det verkar för svårt för mig att hitta. Och att plocka upp 3-5 kladdiga burkar om dagen verkar inte så bra att spendera sina dagar, även fast jag inte gör något speciellt ändå.

5kr/timme på DV är ju mycket bättre, fast orkar inte vara där länge heller.

Trefjorton skrev:Fast jag kommer inte upp till 1100/år längre, då jag inte behöver träffa folk inom vården lika ofta. Alltså förlorar jag på det. Typ denna möte behövdes inte.

Sedan kanske 1-2 läkarmöte.

Jag hade tänkt panta burkar, men det verkar för svårt för mig att hitta. Och att plocka upp 3-5 kladdiga burkar om dagen verkar inte så bra att spendera sina dagar, även fast jag inte gör något speciellt ändå.

5kr/timme på DV är ju mycket bättre, fast orkar inte vara där länge heller.

Alltså du kan ju boka av mötet, här i STHLM där jag bor tror jag att som patient så kan man avboka mötet och gör du det 48 timmar i förväg slipper du att betala avgiften. Så om det är mer än 48 timmar så skulle jag avboka mötet om det inte ger dig något och du tycker att 200 kr är mycket pengar.

slackern skrev:Alltså du kan ju boka av mötet, här i STHLM där jag bor tror jag att som patient så kan man avboka mötet och gör du det 48 timmar i förväg slipper du att betala avgiften. Så om det är mer än 48 timmar så skulle jag avboka mötet om det inte ger dig något och du tycker att 200 kr är mycket pengar.

Mm, fast nu är det försent, fast kommer nog aldrig träffa någon psykolog, eller kurator mer.

Läkarmötena vet jag inte. Egentligen ska man träffa en läkare minst 1 gång om året, för att jag är inskriven där? Är det så?

200kr är VÄLDIGT mycket pengar. Om 1 år så blir jag av med aktivitetsersättning, och då är jag körd.
Har läst att få sjukersättningen är svårt, och det ger dom sällan.

Har fått svälta förut, och det vill jag inte mer.

Hatar att vara för handikappad att tjäna egna pengar. Däremot kan jag spara så mycket jag kan. Spenderar en del med såklart, fast onödiga utgifter kan man slippa.

Måste leva som en snål kapitalist, för att bli en!

Trefjorton skrev:
Mm, fast nu är det försent, fast kommer nog aldrig träffa någon psykolog, eller kurator mer.

Läkarmötena vet jag inte. Egentligen ska man träffa en läkare minst 1 gång om året, för att jag är inskriven där? Är det så?

200kr är VÄLDIGT mycket pengar. Om 1 år så blir jag av med aktivitetsersättning, och då är jag körd.

Det beror väl på om du medicineras med psykofarmaka eller inte, då är det ju klart att du måste gå på årskontroll och om du skulle ha AD/HD och medicineras för det kan du behöva träffa någon på psykiatrin varje halvår för att ta lite olika tester och följa upp medicinen.

När du träffar en psykiatriker eller någon annan specialistläkare så tror jag att avgiften är 350kr.

slackern skrev:Det beror väl på om du medicineras med psykofarmaka eller inte, då är det ju klart att du måste gå på årskontroll och om du skulle ha AD/HD och medicineras för det kan du behöva träffa någon på psykiatrin varje halvår för att ta lite olika tester och följa upp medicinen.

När du träffar en psykiatriker eller någon annan specialistläkare så tror jag att avgiften är 350kr.

Fan vad mycket!

Jag sa till psykologen att för att jag inte vill ha medicin längre, så behöver jag inte träffa honom. Psykologen sa att det är dags att träffa honom ändå, för mitt årliga läkarträff.

Men om det är som du säger, så avbokar jag. Psykologen kommer ringa mig lite då och då, fast det är gratis.

Är det bättre att bli utskriven från psykiatrin, och bara vara inskriven på en vårdcentral? Fast för läkarutlåtandet och sånt kanske en psykläkare behövs? Svårt att avgöra sånt här.

Trefjorton skrev:

Braincandy skrev:Jag har en mindre summa pengar på ett ISK. kör med 4st aktiefonder jag är nöjd med.

Får du bidrag?

Hur är det med er andra på aktivitets/sjukersättning? Har ni ett isk konto med?

slackern skrev:Men ett tipps googla aktivitetsersättning och FK så kommer du att hitta dokument där alla regler kring det hela står.

Har svårt att hitta svaret. Ska ringa FK imorgon.

Nej det har jag inte, det där var ett allmänt svar för tråden.

Men det gick bra å ha det när jag gick på a-kassa/aktivitetsstöd, vet ej hur det är med aktivitetsersättning.

Känns nästan som att om man inte är uppvuxen i en bra/välbärgad familj så är man körd.

Undrar om ens CoMpLiCaTeD_X har autism?

Hur ska man agera som säljare medans man blir lurad av alla?

Man blir inte rik på att spara bidragspengar.. Kommer fortsätta spara såklart, fast känns jobbigt.

Ska man chansa på spel och bingolotto? Statistiskt så förlorar man på det, fast så fort man får upp drar man sig ur. Eller så kan man spela och leva för drömmen om rikedom

Trefjorton om du har aktivitetsersättning i dagsläget, går du inte "automatiskt" över till sjukersättning när din aktivitetsersättning är slut? Jag kanske är naiv och själv aldrig haft varken sjukersättning eller aktivitetersättning men jag tror/trodde det fungerade så? Måste inte läkaren/psykologen eller försäkringskassan annars bedömt att du är märkbart bättre psykiskt nu än vad du var förut när dom beviljade dig aktivitetsersättning första gången?

Trefjorton skrev:Min psykolog ringer var x-månader, för att kolla upp, och det kostar inget. För någon anledning sa jag att det är lättare att prata i person. Alltså framför varann.

För att jag är så himla dum och inte tänker på saker, så gick jag på mötet.

Mötet kosta 200kr. Så himla onödigt. Mötena ger mig inget.

Man ska ha läkarmöte var 6 månader med? På ekonomisk bistånd får man pengarna tillbaks, men det får man inte på aktivitetsersättning.

Läkarmötena måste man ha dessutom. Tror jag?

Går du till läkaren av någon speciell anledning? Har du ingen medicin så ska det inte vara något tvång att gå, såvida det inte är någon annan okänd anledning. Jag tänker att man väljer ju själv. Man behöver inte heller besöka läkare även om man har medicin, men då riskerar man att förlora medicinen och kanske inte må så bra.

Tallen91 skrev:Trefjorton om du har aktivitetsersättning i dagsläget, går du inte "automatiskt" över till sjukersättning när din aktivitetsersättning är slut? Jag kanske är naiv och själv aldrig haft varken sjukersättning eller aktivitetersättning men jag tror/trodde det fungerade så? Måste inte läkaren/psykologen eller försäkringskassan annars bedömt att du är märkbart bättre psykiskt nu än vad du var förut när dom beviljade dig aktivitetsersättning första gången?

Jag fick den för första gången nu, och om 1 år är jag över 29, och då kan man inte få aktivitetsersättningen längre. Aktivitetsersättningen har blivit svårare att få pga mindre budget, och sjukersättningen har min psykolog sagt att den har blivit ännu svårare. Hon sa att jag kanske måste gå tillbaks till ekonomisk bistånd (social bidrag).

Man går inte automatiskt över. Även på aktivitetsersättningen beror det på hur ditt kontrakt är. Många måste förnya den var år. Jag får helt enkelt se hur det blir om 1 år, och ansöka om sjukersättningen, och hoppas på det bästa.

Lissås skrev:Går du till läkaren av någon speciell anledning? Har du ingen medicin så ska det inte vara något tvång att gå, såvida det inte är någon annan okänd anledning. Jag tänker att man väljer ju själv. Man behöver inte heller besöka läkare även om man har medicin, men då riskerar man att förlora medicinen och kanske inte må så bra.

Jag ringde ett par gånger förut för att jag hade väldigt mycket ångest, men nu så vill jag inte ha medicin längre. Finns ingen anledning för det. Min psykolog sa att läkaren ville träffa mig (rutinmässigt).

Kanske är fult av mig att inte träffa han känns det som.

Det känns ju lite som att du skjuter dig själv i foten om du skulle behöva söka sjukersättning om ett år, jag tror att det är lättare att få igenom det om din psykiatriker känner dig och vilka problem du har att skriva ett bra sjukintyg så att det går igenom.

slackern skrev:Det känns ju lite som att du skjuter dig själv i foten om du skulle behöva söka sjukersättning om ett år, jag tror att det är lättare att få igenom det om din psykiatriker känner dig och vilka problem du har att skriva ett bra sjukintyg så att det går igenom.

Jag har haft kontakt med dom väldigt länge. Blev nekad aktivitetsersättning förut pga att det inte var tillräcklig dokumenterad om min arbetsförmåga. Jag tror inte deras läkarutlåtande räcker längre. Andra gången jag sökte hade jag gjort en utredning genom arbetsförmedlingen, och dom ansåg att jag var för handikappad för att dom ska kunna hjälpa mig, och då hade jag en specialist handläggare hos dom.

Därför fick jag aktivitetsersättningen nu. Jag antar att min arbetsförmåga inte blir något bättre, då jag är så pass gammal, och jag blir inte bättre. Jag får helt enkelt acceptera att jag är såhär.

Men samtidigt vet jag inte vad som krävs för att få sjukersättningen. Liksom jag kommer inte få hjälp av arbetsförmedlingen, för att dom säger att min arbetsförmåga är för låg. Det är en handläggare hos kommunen som hjälper mig med arbetsplatser, och nu är på DV.

Med allt det sagt, så hjälper inte psykiatrin. Gjorde KBT väldigt länge, med 0 resultat.

Man måste ha ett läkarutlåtande för att ansöka, men det finns ingen mer information om mig som dom behöver.

Kan man få läkarutlåtande från en läkare från vårdcentralen? Eller så kan jag vara inskriven hos psykiatrin, fast inte gå på några möten. Undrar om dom kastar ut en då?

Trefjorton skrev:

Tallen91 skrev:Trefjorton om du har aktivitetsersättning i dagsläget, går du inte "automatiskt" över till sjukersättning när din aktivitetsersättning är slut? Jag kanske är naiv och själv aldrig haft varken sjukersättning eller aktivitetersättning men jag tror/trodde det fungerade så? Måste inte läkaren/psykologen eller försäkringskassan annars bedömt att du är märkbart bättre psykiskt nu än vad du var förut när dom beviljade dig aktivitetsersättning första gången?

Jag fick den för första gången nu, och om 1 år är jag över 29, och då kan man inte få aktivitetsersättningen längre. Aktivitetsersättningen har blivit svårare att få pga mindre budget, och sjukersättningen har min psykolog sagt att den har blivit ännu svårare. Hon sa att jag kanske måste gå tillbaks till ekonomisk bistånd (social bidrag).

Man går inte automatiskt över. Även på aktivitetsersättningen beror det på hur ditt kontrakt är. Många måste förnya den var år. Jag får helt enkelt se hur det blir om 1 år, och ansöka om sjukersättningen, och hoppas på det bästa.

Lissås skrev:Går du till läkaren av någon speciell anledning? Har du ingen medicin så ska det inte vara något tvång att gå, såvida det inte är någon annan okänd anledning. Jag tänker att man väljer ju själv. Man behöver inte heller besöka läkare även om man har medicin, men då riskerar man att förlora medicinen och kanske inte må så bra.

Jag ringde ett par gånger förut för att jag hade väldigt mycket ångest, men nu så vill jag inte ha medicin längre. Finns ingen anledning för det. Min psykolog sa att läkaren ville träffa mig (rutinmässigt).

Kanske är fult av mig att inte träffa han känns det som.

Tycker inte det är fult av dig att inte träffa honom. Känner du att du inte har något behov och det inte finns något krav från vårdens sida att dem måste träffa dig av någon anledning så tycker jag att du ska göra som du själv vill.

Har fått lite info från nätet om att investera medans man får ersättningar. Det påverkar inte aktivitetsersättningen, men däremot kan den påverkas bostadstillägget.

Hur kalkylerar dom detta? Vart går gräsen för när dom börjar minska på bostadstillägget?

Den handläggare jag har sa att jag ska få en ny. Hade bara henne i processen om att bli beviljad. Så får vänta tills jag får den nya för att fråga om detta.

Trefjorton skrev:Har fått lite info från nätet om att investera medans man får ersättningar. Det påverkar inte aktivitetsersättningen, men däremot kan den påverkas bostadstillägget.

Hur kalkylerar dom detta? Vart går gräsen för när dom börjar minska på bostadstillägget?

Den handläggare jag har sa att jag ska få en ny. Hade bara henne i processen om att bli beviljad. Så får vänta tills jag får den nya för att fråga om detta.

"Hur mycket pengar på banken kan jag ha och ändå vara berättigad till bostadstillägg?

Det finns inga fastställda gränser för detta, men tillgångar som överstiger 100 000 kronor för ensamstående eller 200 000 för makar eller motsvarande påverkar beräkningen."

https://www.pensionsmyndigheten.se/om-p ... adstillagg