Jag samlar på grundämnen, vissa går naturligtvis inte att få tag i, men jag har i ren form:

Ag
Al
As
Au
B
Be
C
Ce
Co
Cs
Cu
Fe
Ge
Hg
I
Ir
La
Md
Mn
Mo
Na
Nd
P
Pb
Pd
Pr
Pt
S
Se
Sb
Sc
Si
Sn
Sr
Ta
Ti
Tl
Y
V
W
Zn
Zr

Samt kanske man kan säga N, O o Ar eftersom de finns i luften.

Hade tidigare Am, Ra, Th o U också, men de togs ifrån mig.

F.ö. så har jag en dubblett av boken som geocache länkar till, helt ny som jag säljer för 160 kr.

Bi glömde jag. Sen kan det tyckas lustigt att jag fick behålla en del grundämnen, vissa är ju extremt giftiga, t.ex. Arsenik, Tallium o Selen. Samt Cesium som jag har i en förseglad glasampull. Väldigt explosivt i kontakt med luft o vatten. Är det som förekommer i Beck - Pensionat Pärlan...

Kalium och Natrium skulle döpas. Prästen mässade "Jag döper er till Kalium och Natrium!" och nedsänkte dem i dopfunten.....

Richard skrev:Md

Ska det möjligen vara Mg? Mendelevium tror jag inte att du har.

Richard skrev:

kiddie skrev:Kalium och Natrium skulle döpas. Prästen mässade "Jag döper er till Kalium och Natrium!" och nedsänkte dem i dopfunten.....

Jaaa! Precis så!

Geastrum skrev:

Richard skrev:Md

Ska det möjligen vara Mg? Mendelevium tror jag inte att du har.

Ja, givetvis menar jag magnesium.

Tom Lehrer, känd amerikansk musikalisk satiriker och universitetslärare i matematik och musik
gjorde 1959 en lista över grundämnena man kände till då. Här snyggt animerad:


Tom Lehrer's “The Elements“ animated

Ta, tantal - efter den mytologiska gestalten Tantalos. Används i kemisk apparatur och i elektrolytkondensatorer (fråga mig inte vad det är...).
Citat från Wikipedia: "Den snabba ökningen av efterfrågan på tantalmineral (coltan) under 1990-talet har lett till omfattande illegal utvinning i bland annat Demokratiska Republiken Kongo, vilket resulterat i miljöförstöring och utgjort en drivkraft till militära konflikter."

Tb, terbium - efter Ytterby gruva, som så många andra ämnen. Används inom laserteknik, i lysrör och lågenergilampor, samt i bildrör i TV-apparater.

Tc, teknetium - efter grekiskans technet, konstgjord. Radioaktivt. Används inom nuklearmedicinsk diagnostik.

Te, tellur - efter Tellus. Vackert och glänsande. Används främst i legeringar, men även i t.ex. likriktare, solceller, vid färgning av porslin och inom vulkanisering av gummi.

Th, torium - efter fornnordiske åskguden Tor. Radioaktivt, används inom kärnkraftsindustrin.

Ti, titan - efter titanerna i grekisk mytologi. Används i implantat i människokroppen, eftersom det inte stöts bort. Eftersom det inte orsakar allergi används det också i smycken och glasögonbågar (jag har själv titanbågar eftersom jag är allergisk mot nickel). Dessutom finns det i turbinblad, en del kokkärl, klockor och legeringar. Bra till mycket, men brandfarligt.

Tl, tallium - har en grön linje i sitt spektrum och fick därför namn efter grekiskans thallos, "grönt skott." Starkt giftigt och cancerframkallande. Används inte mycket, men finns i en del specialglas, legeringar och bekämpningsmedel.

Tm, tulium - Efter Thule, det gamla latinska namnet på Norden. Dyrt och sällsynt, används inom röntgen och laser.

U, uran - efter Uranus. Används inom kärnkraftsindustrin - och i kärnvapen. Används även som ballast.

V, vanadin - uppkallad efter Vanadis, ett annat namn på Freja. Används som katalysator, inom stålindustrin, samt i kärnreaktorer.

W, volfram - wolfram betyder faktiskt "vargfradga" på tyska och skall syfta på grundämnets "varglika" reaktion på smält tenn (Wolfram är f.ö. även ett mansnamn, men där syftar elementet ram på en korp). Tidigare kallades ämnet tungsten, vilket det fortfarande heter på engelska, men för att krångla till det hela är tungsten på svenska i dag ett annat namn på scheelit. Wolfram används främst vid metallbearbetning och gruvdrift, i byggnadsmaskiner, samt i glödlampor och legeringar.

Xe, xenon - efter grekiskans xenos, främmande. Ädelgas. Används i speciella lampor, lasrar, anestesi (bedövningsmedel), för behandling av hjärnskador, inom atomenergi, samt tyvärr även i dopningsmedel.

Y, yttrium - även detta ämne har fått sitt namn från Ytterby gruva. Används i specialglas, i rör till färg-TV, i supraledare och lampor.

Yb, ytterbium - efter Ytterby gruva. En sällsynt jordartsmetall. Används inom röntgen, i atomur, m.m.

Zn, zink - har varit känt sedan forntiden. Namnet kommer förmodligen från tyskans zinke, "spetsig, avlång, huggtandsliknande". Zink är nödvändigt för allt liv och hjälper bl.a. till i sårläkning. I övrigt används det bl.a. i ytbehandling och elektrokemi, samt - faktiskt - i kistor!

Zr, zirkonium - från arabiskans zargun, guldfärgad. Eftersom det inte är giftigt används det i en del proteser och implantat. Det används även inom kärnkraftsindustrin.

Ununoktium, ununpentium, ununseptium och ununtrium är tillfälliga namn på ämnen vars existens ännu inte har kunnat bevisas. Namnen syftar på deras nummer i det periodiska systemet.

Det är ändå ganska många som namnen härstammar från Sverige. Erbium, Holmium, Skandium, Yttrium, Ytterbium.

Kahlokatt skrev:Ununoktium, ununpentium, ununseptium och ununtrium är tillfälliga namn på ämnen vars existens ännu inte har kunnat bevisas. Namnen syftar på deras nummer i det periodiska systemet.

Alltså, "ett-ett-åttium", "ett-ett-femium", "ett-ett-sjuium" och "ett-ett-treium" för atomnumren 118, 115, 117 och 113.

Nyligen lånade jag den roliga och rätt intressanta boken Tänk om... av Randall Munroe. Hans kommenterande teckningar är väldigt bra! Riktigt intressant tyckte jag dock bara att en fråga var: Vad skulle egentligen hända om någon (förslagsvis en snubbe i Ängelholm ) faktiskt KUNDE samla ihop alla grundämnen och lägga dem bredvid varandra som i det periodiska systemet?
Pja, rad ett skulle inte vara någon större fara. Vätet och heliumet skulle bara förångas, tror jag.
Rad två skulle inte heller vara någon större fara (fast se upp för berylliumet, det är giftigt) - tills man kom nummer nio, fluor. Det är nämnligen J-LIGT lättantändligt, om jag inte minns fel från boken.
Sedan skulle det snabbt gå utför. Bränder, giftig gas, explosioner. Redan vid rad fyra skulle du förmodligen vara död.
Nummer 85, astat, får radon att verka rätt gulligt i jämförelse. Skulle man skriva någon varningstext för det, skriver Munroe, skulle det vara ordet UNDVIK! i förkolnat blod.
Vid rad sex är den totala katastrofen ett faktum.
Sedan har vi rad sju.
Sedan skulle det vara klippt med hela jorden.

Kahlokatt skrev:Nyligen lånade jag den roliga och rätt intressanta boken Tänk om... av Randall Munroe.

Randall Munroe är alltså mannen bakom http://www.xkcd.com och http://whatif.xkcd.com

Nu har grundämnena med atomnummer 113, 115, 117 och 118 fått namn.

113 Nh, Nihonium - efter japanska Nihon, ett av namnen på Japan, "Soluppgångens land".

115 Mc, Moscovium - efter Moskva (Moscow) där forskningsinstitutet Dubna ligger.

117 Ts, Tennessine - efter delstaten Tennessee.

118 Og, Oganesson - efter den ryske kärnfysikern Jurij Oganessian.

Tennessine bör bli Tennessin på svenska. Oganesson ser nästan ut som ett svenskt efternamn.

http://iupac.org/iupac-is-naming-the-fo ... oganesson/

Tennessine är en halogen och sådana har som regel namn som slutar med -ine på engelska - Fluorine, Chlorine, Bromine, Iodine, Astatine... De svenska namnen har ingen sådan ändelse - Fluor, Klor, Brom, Jod, Astat... så frågan är om inte Tennessine borde heta Tenness på svenska.

Och Oganesson är en ädelgas, därav ändelsen -on, samma som i Neon, Argon, Krypton, Xenon och Radon.

Geastrum skrev:Nu har grundämnena med atomnummer 113, 115, 117 och 118 fått namn.

113 Nh, Nihonium - efter japanska Nihon, ett av namnen på Japan, "Soluppgångens land".

115 Mc, Moscovium - efter Moskva (Moscow) där forskningsinstitutet Dubna ligger.

117 Ts, Tennessine - efter delstaten Tennessee.

118 Og, Oganesson - efter den ryske kärnfysikern Jurij Oganessian.

Tennessine bör bli Tennessin på svenska. Oganesson ser nästan ut som ett svenskt efternamn.

http://iupac.org/iupac-is-naming-the-fo ... oganesson/

Och nu är namnen officiella.

In the news The International Union of Pure and Applied Chemistry announces official names for recently discovered superheavy elements nihonium (113), moscovium (115), tennessine (117), and oganesson (118).

(Från ENGWPs förstasida.)

Periodiska systemet fyller 150 år. Hurra!
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/J1 ... ler-150-ar
När jag får mera fritid ska jag lära mig det igen.