Hej!

Jag känner att jag har/har haft väldigt dålig självinsikt och har tagit alltför snabba beslut när jag valt utbildning. Är inne på min andra utbildning just nu, den första gick jag i nästan ett år och nu har jag gått 1,5 år på den andra. Börjar tveka igen och känns riktigt hopplöst...


Tror ni att dålig självinsikt är något typiskt aspigt?

Hur många av er har börjat en utbildning ni inte slutfört?

Vad var anledningen till att ni hoppade av? Hur lång var utbildningen och hur länge gick ni kvar?

Jag har hoppat på 3 utbildningar som jag inte slutfört. Men för mig handlar det nog mest att jag blir utbränd..

Hoppat av efter typ 1-1.5 år max.

Snabba beslut känner jag igen men inte att hoppa av.
Gick mina 3,5 år på högskola, fyra åringt gymnasium mm och slutförde allt.
Fick goda kommentarer av lärare men ändå blir det inte alltid som man tänkt sig..
Finns inga garantier för något i livet och valde du att hoppa av var det inte rätt, även om man passar för utbildningen behöver det inte bli rätt i praktiken alla gånger.
Det motsägelsefulla i livet är både ett hopp och en förbannelse och det är svårt att se något i förväg alla gånger.
Är det den som hoppar av som är klok eller den som slutför? En bra fråga.

sussi83 skrev:Snabba beslut känner jag igen men inte att hoppa av.
Gick mina 3,5 år på högskola, fyra åringt gymnasium mm och slutförde allt.
Fick goda kommentarer av lärare men ändå blir det inte alltid som man tänkt sig..
Finns inga garantier för något i livet och valde du att hoppa av var det inte rätt, även om man passar för utbildningen behöver det inte bli rätt i praktiken alla gånger.
Det motsägelsefulla i livet är både ett hopp och en förbannelse och det är svårt att se något i förväg alla gånger.
Är det den som hoppar av som är klok eller den som slutför? En bra fråga.

Ohh så du blev sockärring till slut?

Stort jävla grattis.

popruta skrev:Jag har hoppat på 3 utbildningar som jag inte slutfört. Men för mig handlar det nog mest att jag blir utbränd..

Okej. Har du fått nån användning för utbildningarna? Var det fristående kurser eller program som leder till en examen som du pluggat?

sussi83 skrev:Snabba beslut känner jag igen men inte att hoppa av.
Gick mina 3,5 år på högskola, fyra åringt gymnasium mm och slutförde allt.
Fick goda kommentarer av lärare men ändå blir det inte alltid som man tänkt sig..
Finns inga garantier för något i livet och valde du att hoppa av var det inte rätt, även om man passar för utbildningen behöver det inte bli rätt i praktiken alla gånger.
Det motsägelsefulla i livet är både ett hopp och en förbannelse och det är svårt att se något i förväg alla gånger.
Är det den som hoppar av som är klok eller den som slutför? En bra fråga.

Ja, det är en bra fråga om man ska hoppa av eller slutföra när det känns tungt.

Du skriver att du presterade bra under din utbildning, men att det inte alltid blir som man tänkt sig. Så vad var det som "gick fel" för dig, om det nu var nåt? Om du vill får du dela med dig av det men du måste såklart inte.

Det var program. Så jag har egentligen ingen nytta av det. Det är dessutom inom områden där jag inte vill jobba så det är ännu mer onödigt....

Csn-skuld för inget liksom.

popruta skrev:Det var program. Så jag har egentligen ingen nytta av det. Det är dessutom inom områden där jag inte vill jobba så det är ännu mer onödigt....

Csn-skuld för inget liksom.

Åh okej, vad tråkigt. Det är inte roligt att hoppa mellan utbildningar, men vad ska man göra. Man får försöka att hålla hoppet uppe iaf. Har du nåt jobb idag som du trivs med?

Två gymnasieutbildningar har jag hoppat av. Jag var alldeles för skoltrött och vantrivdes oerhört.

Jag fullföljde gymnasiet, men precis som många andra här så gav orken upp efter 1½ år ungefär. Betygen den första perioden var väldigt bra, men sista tiden sjönk dom. Stannade mest kvar för att jag gick i en klass som jag trivdes i. Gick en eftergymnasial utbildning 6 år efter gymnasiet. Den var på 2 terminer och det var perfekt, för då hade jag ork hela tiden ut.

Jag har nog hoppat av högskolan tre gånger och en KY-utbildning en gång. Jag har inte fullföljt någonting sedan gymnasiet men jag är lika glad för det

Huggorm skrev:Jag har nog hoppat av högskolan tre gånger och en KY-utbildning en gång. Jag har inte fullföljt någonting sedan gymnasiet men jag är lika glad för det

Har din plånbok besparingar varit lika glada?

slackern skrev:

Huggorm skrev:Jag har nog hoppat av högskolan tre gånger och en KY-utbildning en gång. Jag har inte fullföljt någonting sedan gymnasiet men jag är lika glad för det

Har din plånbok besparingar varit lika glada?

Plånboken är rund och trind. Det lilla jag hade i studielån har jag betalat tillbaka.

Huggorm skrev:Jag har nog hoppat av högskolan tre gånger och en KY-utbildning en gång. Jag har inte fullföljt någonting sedan gymnasiet men jag är lika glad för det

Rätt inställning. Det viktigaste är inte i längden att ha gjort allt ”det man ska göra” utan vad man gör av det man har, och det finns många exempel på ”lyckade” personer som tänkt så. Den som är klok väger in var man kan lyckas som bäst med de färdigheter man har.
Stämmer inte det?
Vad spelar det för roll hur många högskolepoäng man har?

Blev nästan poesi.

Jag har hoppat av min utbildning till agronom 3 ggr pga psykisk ohälsa så jag har definitivt upplevt att inte slutföra en utbildning.

Nu vill jag börja plugga igen men inte på den utbildningen jag hoppat av.

sussi83 skrev:

Huggorm skrev:Jag har nog hoppat av högskolan tre gånger och en KY-utbildning en gång. Jag har inte fullföljt någonting sedan gymnasiet men jag är lika glad för det

Rätt inställning. Det viktigaste är inte i längden att ha gjort allt ”det man ska göra” utan vad man gör av det man har, och det finns många exempel på ”lyckade” personer som tänkt så. Den som är klok väger in var man kan lyckas som bäst med de färdigheter man har.
Stämmer inte det?
Vad spelar det för roll hur många högskolepoäng man har?

Klart det inte gör så mycket hur mycket högskolepoäng man har, men jag tror många aspergare är duktiga och har talanger för många akademiska yrken.

Många skulle nog bli bra och framgångsrika forskare. Men man måste lära sig att plugga på universitetet för det kräver viss disciplin. Men lyckas man kan det vara en rejäl självförtroende boost!

Jag vill mest bara kunna jobba någonstans....

Funderade på att läsa till medicinsk sekreterare mest för att det verkar vara ett jobb som passar mig bättre än det jag har.

popruta skrev:Jag vill mest bara kunna jobba någonstans....

Funderade på att läsa till medicinsk sekreterare mest för att det verkar vara ett jobb som passar mig bättre än det jag har.

Hålla på med meningslösa papper.
Sånt gillar jag.

sussi83 skrev:

popruta skrev:Jag vill mest bara kunna jobba någonstans....

Funderade på att läsa till medicinsk sekreterare mest för att det verkar vara ett jobb som passar mig bättre än det jag har.

Hålla på med meningslösa papper.
Sånt gillar jag.

Ja eller hur och pricken över i är att få stämpla på dom.

Haha ja Jag hade ett extrajobb för länge länge sen när jag skulle skriva adresser på kuvert (i högstadiet). Vet att mina "kollegor" tyckte det var jättetråkigt men jag trivdes hur bra som helst. Blev irriterad när jag tvingades ta rast...