Som rubriken lyder Hur många av er har fått personlighetsstörning som diagnos?

Antingen innan autism/Asperger-diagnos eller efter.

Och ni som fått innan autism-diagnos, togs personlighetsstörningen bort då?

Det står bara i utredningen att jag uppfyller kriterierna för två olika personlighetsstörningar. Fobisk och den andra minns jag ej, kanske schizoid

Vad är personlighetsstörning?

Den togs bort. Jag har lite dåligt minne vilka personlighetsstörningar de ansåg att jag hade. Men jag tror det var så här (grupperna är ungefär under samma tid jag hade diagnoserna, i tidsordning):

Borderline

Depressiv (fast den utgått ur manualen)
En till som utgått men som jag inte minns

Schizoid
Schizotyp
Paranoid
Narcissistisk

UNS

Jag hade bara UNS kvar och den togs bort. Jag tror på allvar att jag inte har en personlighetsstörning. Däremot undrar jag varför jag har så labil identitet, det skulle kunna passa är borderline där det är ett symptom, men det är för lite annat inom borderline som stämmer. En del av mina meltdowns har varit lika borderlineattacker. Men samtidigt så fattas typ precis resten. Jag skulle vilja ha detta förklarat, om det ÄNDÅ är ett symptom på aspergers eller om det är något annat. Många med borderline har haft en instabil barndom och min barndom var trygg och stabil.

Flinta skrev:Det står bara i utredningen att jag uppfyller kriterierna för två olika personlighetsstörningar. Fobisk och den andra minns jag ej, kanske schizoid

Scizoid är väl den mer socialt fobiska störningen så om du tänker att du undvikit människor kan det säkert stämma

kiddie skrev:Den togs bort. Jag har lite dåligt minne vilka personlighetsstörningar de ansåg att jag hade. Men jag tror det var så här (grupperna är ungefär under samma tid jag hade diagnoserna, i tidsordning):

Borderline

Depressiv (fast den utgått ur manualen)
En till som utgått men som jag inte minns

Schizoid
Schizotyp
Paranoid
Narcissistisk

UNS

Jag hade bara UNS kvar och den togs bort. Jag tror på allvar att jag inte har en personlighetsstörning. Däremot undrar jag varför jag har så labil identitet, det skulle kunna passa är borderline där det är ett symptom, men det är för lite annat inom borderline som stämmer. En del av mina meltdowns har varit lika borderlineattacker. Men samtidigt så fattas typ precis resten. Jag skulle vilja ha detta förklarat, om det ÄNDÅ är ett symptom på aspergers eller om det är något annat. Många med borderline har haft en instabil barndom och min barndom var trygg och stabil.

Borde du inte kunna fråga en psykolog på typ hab om det?

Jag tycker jag är lite av varje när jag läser symptomen...

Det är väldigt komplicerat med just personlighetsstörningar, de är ofta något som är förvärvat i kombination med gener och arv. Ibland används de rätt för att man kanske kan behandla dem, ibland bara för att stämpla folk utan att det leder till något. Om man sätter en stämpel kan man tycka att det bör finnas någon hjälp om störningen innebär problem för individen och i vissa fall andra.
Visseligen är vissa saker medfödda men många gånger är det väl utlösande faktorer som spelar in också, antingen kan man se det att individen är avvikande på olika sätt eller att man varit utsatt för fel omständigheter i miljön. I bästa fall en kombination av båda.

sussi83 skrev:Det är väldigt komplicerat med just personlighetsstörningar, de är ofta något som är förvärvat i kombination med gener och arv. Ibland används de rätt för att man kanske kan behandla dem, ibland bara för att stämpla folk utan att det leder till något. Om man sätter en stämpel kan man tycka att det bör finnas någon hjälp om störningen innebär problem för individen och i vissa fall andra.
Visseligen är vissa saker medfödda men många gånger är det väl utlösande faktorer som spelar in också, antingen kan man se det att individen är avvikande på olika sätt eller att man varit utsatt för fel omständigheter i miljön. I bästa fall en kombination av båda.

Jag dissar dig inte, men är du typ expert? Jobbar du med sånt?

kiddie har läst lite om borderline och vissa forskare på Karolinska hävdar att det är så närbesläktat med NPF att man på håll börjar lämna tanken om att det enbart handlar om trauman mm. Tydligen ska avvikelsen sitta i samma område i hjärnan som ADHD vilket enligt forskningen då kan tyda på varför symtom med humörsvängningar, svart/vitt tänkande mm är närbesläktat med neuropsykiatri.
Men det är såklart en hypotes bland många.
Om du skulle vilja kan jag skicka en länk.

LordNelson skrev:

sussi83 skrev:Det är väldigt komplicerat med just personlighetsstörningar, de är ofta något som är förvärvat i kombination med gener och arv. Ibland används de rätt för att man kanske kan behandla dem, ibland bara för att stämpla folk utan att det leder till något. Om man sätter en stämpel kan man tycka att det bör finnas någon hjälp om störningen innebär problem för individen och i vissa fall andra.
Visseligen är vissa saker medfödda men många gånger är det väl utlösande faktorer som spelar in också, antingen kan man se det att individen är avvikande på olika sätt eller att man varit utsatt för fel omständigheter i miljön. I bästa fall en kombination av båda.

Jag dissar dig inte, men är du typ expert? Jobbar du med sånt?

Jag bara uttrycker en åsikt och jag tycker om att vända och vrida på saker.
En expert är jag inte men jag har mött personer med personlighetsstörningar i jobb och under utbildning och i familjen har det jobbat folk inom psykiatrin.

sussi83 skrev:kiddie har läst lite om borderline och vissa forskare på Karolinska hävdar att det är så närbesläktat med NPF att man på håll börjar lämna tanken om att det enbart handlar om trauman mm. Tydligen ska avvikelsen sitta i samma område i hjärnan som ADHD vilket enligt forskningen då kan tyda på varför symtom med humörsvängningar, svart/vitt tänkande mm är närbesläktat med neuropsykiatri.
Men det är såklart en hypotes bland många.
Om du skulle vilja kan jag skicka en länk.

Ja jag har hört att några börjat kalla det för "emotionell adhd".

popruta skrev:Borde du inte kunna fråga en psykolog på typ hab om det?

De vet bara det mest grundläggande. Jag har tyvärr kommit med för svåra frågor förr. Eller fakta som jag jag ville dela med mig av och de tyckte var bara jobbiga, fast jag tyckte det var helt relevant.

Så jag tror att svaret kanske ligger hos människor med samma problematik, att man på så vis kan lista ut något.

sussi83 skrev:kiddie har läst lite om borderline och vissa forskare på Karolinska hävdar att det är så närbesläktat med NPF att man på håll börjar lämna tanken om att det enbart handlar om trauman mm. Tydligen ska avvikelsen sitta i samma område i hjärnan som ADHD vilket enligt forskningen då kan tyda på varför symtom med humörsvängningar, svart/vitt tänkande mm är närbesläktat med neuropsykiatri.
Men det är såklart en hypotes bland många.
Om du skulle vilja kan jag skicka en länk.

Skicka på.

Jag har mer tänkt att det är en grupp som inte är erkänd, c-PTSD, som verkar extremt vettig, och en grupp som skulle kunna vara mer medfödd som ADHD, hade en kompis som verkade helt borderline men hon var ADHD kom det fram sedan. Sedan skulle det kunna finnas blandformer iom att alla reagerar olika på trauman i den mån de finns, alla blir inte automatiskt borderline.

Har känt att borderline är för heterogen, men att DSM och ICD bara utgår från symptom, då kan två grupper slås samman om orsaken är olika men symtomen liknande.

T ex ADHD, då kan man ha sämre fungerande frontallober och ofta impulsiv. Vad gäller extremt stressiga hemmamiljöer t ex som barn, så utvecklas denna del av hjärnan sist och man kan med ren stress få den att inte utvecklas normalt, och man blir då impulsiv pga det.

Konstigt nog led både den som verkade borderline och hade ADHD och en jag kände som har klar "barndoms"borderline, BÅDA dissociation men av olika sort.

Sådant är jag nyfiken på.

sussi83 skrev:Det är väldigt komplicerat med just personlighetsstörningar, de är ofta något som är förvärvat i kombination med gener och arv.

ABSOLUT!

Det är det jag ogillar med gruppen personlighetsstörning, att man på DSM-vis bara utgår från vad man ser.

När någon frågar, vad ÄR en personlighetsstörning, så kan man svara att det är ett kluster av beteenden som är dåliga för patienten, en stor form av beteenden som hör ihop, som inte är produktiv.

Vilket är sant på sitt vis, men kommer med sina egna problem. Fast jag skulle ändå vilja att man döpte om personlighetsstörning till det, "problemklustergrupper" eller något. För det är oftast inte fel på folks personlighet... Att höra att det är just din kärna det är fel på, aj lixom.

Sedan är det helt klart så att de beror på medfött eller uppväxt, eller uppväxt baserat på vissa sorts gener.

Om man tar dyssocial personligetsstörning som exempel (antisocial), så tittar man på beteenden som är sekundära till en viss personlighetstyp eller som är sekundära till en viss uppväxt. Båda kläms in.

Primär psykopati verkar ju vara en slags NPF. Sekundär, eller sociopati som man gärna kallar den, ger liknande symptom och har förmodligen en viss genetisk/neurologisk grund som primär, men mycket svagare, och istället är det uppväxt som gett beteendena, t ex att man är uppvuxen fattig i Detroit i en gängkultur.

Då har vi medfött och förvärvat i samma grupp. Jobbigt lixom!!! Skillnaden på psykopati och sociopati brukar anses att sociopaten har mer än bara primala känslor, har ångest, mår dåligt som vilket "psykfall" som helst och är i riskzon för självmord, medan psykopaterna saknar dessa negativa mot sig själv symptom.

Så jag tror det är en grupp som kommer skrotas i framtiden. Men det krävs att psykiatrin ska börja vävas in i neurologin. Det har ju redan börjat med oss där det kallas neuropsykiatri.

Absolut kan man skada barns hjärna med för mycket stress och trauma, anknytning bland annat är jätte viktigt. Hjärnan är väldigt dåligt utvecklad på människor vid födseln jämfört med andra däggdjur och därför väldigt känslig. Finns observationer från barnhem som tydligt visar att det kan uppstå skador, vissa barn dog pga för lite värme och kontakt. Detta är dock ganska extrema förhållanden.
Dock utvecklar inte alla som blivit stressade eller utsatta för trauman som barn personlighetsstörningar, då är ju frågan vad det är som gör att vissa gör det och andra inte.

Sociopater vad jag känner till, som sagt jag ÄR ingen expert, är väl som du säger mer skapade än en psykopat som dessutom tycks ha förändringar i hjärnan. Kortfattat då.
Så frågan är väl lite vad som är hönan och ägget med borderline, enligt forskare då.

Jag känner mig osäker på om psykopati skulle vara sekundär till NPF, kanske, men de är mycket skickliga i sociala situationer och tycks inta ha samma behov som aspergare.
Men finns kanske för lite forskning på området.

Nu hittade jag bara denna artikeln men här är lite om borderline.
https://www.specialnest.se/forskning/fo ... -tillstand

Dock så finns ju förändringar i frantalloberna för både borderline och psykopati men det betyder inte att personer med borderline skulle ha samma symtombild. Man behöver väl se tydligt med magnetkamera för att se exakt vilka områden som blir aktiverade. Tror de såg på asperger att även tinningar var aktiverade på nåt sätt.

Håller med om att i det stora hela rör det mesta neuropsykiatri med tex all forskning på hjärnvolym i vissa delar av skallen som reglerar känslor mm.

https://ki.se/nyheter/hjarnans-struktur ... ra-kanslor

Det jag menar att det blir komplicerat för om allt anses bero på deffekter i hjärnan så krävs hjälpinsatser så forskningen behöver ju gå lite i linje med utökning av psykiatri och vård. Var ska man dra gränsen?

Kanske ”barndomsborderline” helt enkelt är PTSD?

Min personlighetsstörning är ospecificerad".

Om en får utgå från resultatet jag fick på mitt SCID-test jag gjorde på psyk uppfyller jag tydligen alla personlighetsstörningar utom antisocial. Men dom satte borderline på mig.

popruta skrev:

Flinta skrev:Det står bara i utredningen att jag uppfyller kriterierna för två olika personlighetsstörningar. Fobisk och den andra minns jag ej, kanske schizoid

Scizoid är väl den mer socialt fobiska störningen så om du tänker att du undvikit människor kan det säkert stämma

Japp

Att psykopati skulle vara NPF, med det menar jag egentligen bara att det är medfött, bara efter några ynka år som människa kan andra se att det är något annorlunda med en. Att det är neurologiskt, inte psykologiskt eller förvärvat.

Om psykopati är ett hinder, ja, det måste man nog ändå säga eftersom trots att psykopaten ofta inte ens lider av sina straff så orsakar psykopatens beteende saker som ställer till problem både för personen själv och för andra.

Jag frågade min psykolog angående personlighetsstörningar (eftersom jag t.ex inte alls tyckte jag var särskilt narcissistisk... snarare tvärtom. Hade så långt ifrån grandiosa tankar om mig själv du bara kan komma).

Han menade på att du t.ex kunde känna dig så speciellt uselt att du upplevde dig vara extraordinär (fast extraordinärt usel då). Och att det ocksp skulle kunna ses som en grandios tanke.

Och t.ex mina tankar på att andra skulle se mig som "konstig" om jag slutade kompensera mina brister skulle anses att jag var misstänksam mot andra och på så vis vara paranoid.

Men det låter lite underligt nu när jag fått tänka på det i 15 år. Men kan en säga så?

sussi83 skrev:Dock så finns ju förändringar i frantalloberna för både borderline och psykopati men det betyder inte att personer med borderline skulle ha samma symtombild. Man behöver väl se tydligt med magnetkamera för att se exakt vilka områden som blir aktiverade. Tror de såg på asperger att även tinningar var aktiverade på nåt sätt.

Det är rätt intressant hur det spekuleras att samma upplevelser som barn kan ge antingen antisocial eller borderline, och att vilket man får beror på vilken "tavla" ens gener ger att livet får måla på.

Att det är 2 olika reaktionsmönster som beror på ngt som redan finns hos oss. Då rör det sig inte om primär psykopati utan om sociopati och på samma sätt skulle då ens borderline vara sekundär. Jag antar att det är i dessa fall som faktiskt folk lyckats bli bättre.

Om det då som man nästan säkert tror, finns en primär psykopati kanske även en primär borderline finns som är oberoende av komplexa trauman i barndomen som då inte behövs för att man ska få borderline. Och dessa då skulle likna mer ADHD.

Tycker det är intressant och har även varit nära vän med en person av endera sorten. Har lixom inte tänkt vad skillnader och likheter de hade i sin borderline, men kanske borde det...