Kim Peek lever inte längre.

Kahlokatt skrev:Kim Peek lever inte längre.

Och dessutom var han inte renodlad autist förutom att han uppförde sig autistiskt. Han saknade tydligen hjärnbalk, där de olika halvorna av hjärnan utbyter information. Det är vanligt att folk har olika "tjocka" hjärnbalkar och det kan vara olika hur bra hjärnhalvorna kommunicerar med varandra.

En autists hjärna ser förhållandevis normal ut. Detta är ett exempel på hur det kan se ut om man saknar hjärnbalk. Då är det kanske inte så konstigt att det finns vissa saker man inte klarar av!

http://bp3.blogger.com/_oAQI4j4B9Zc/SGo ... losum1.jpg

slackern skrev:Så det här är alltså bara dina egna funderingar och inget som det finns belägg för?

Jag såg det på Kunskapskanalen, men minns inte vad programmet hette. Så nej det är någon annans slutsatser och de förklarade mycket bättre än jag.

Intelligens är ju väldigt svårgreppbart. Man kan ha väldigt stor nytta av intelligens i vissa sammanhang, medan i vissa fjärmar de en från andra mindre intelligenta. Vare sig man har NPF eller inte. Det handlar ofta inte vad jag märkt om att de intelligenta skryter och ser ner på andra utan att de känner sig annorlunda och utanför.

Det är tydligen en hel del aspergare i Mensa, så det säger väl något.

Om man har ojämn begåvning kanske man bor med någon som kompletterar en. Att kunna precis allt själv är det ju ingen som gör, alla förlitar sig på andra vare sig det är bilverkstad eller bokföring eller vad det nu är som man inte grejar själv. Det finns dock en slags informell regel om vad man "får" och "inte får" vara dålig på. Man får inte vara dålig på att sköta om sitt hem om man inte är ungkarl. Man får inte vara dålig på att ha ett normalt jobb. Man får nästan inte vara bra på att ha ett konstigt jobb. Man får inte vara dålig på att hålla koll på kändisar/idrottsmän. Men sedan är det som man nästan inte får kunna reparera saker, ha grymt bra sifferminne eller vara riktigt duktig på datorer heller. Bara exempel, finns naturligtvis massa mer.

Alla tar hjälp med vissa saker. Aspergare kan behöva hjälp med saker NT klarar, men kanske istället kan laga bilen själv, eller känner till alla svampar i skogen.

Sedan är det klart att vissa aspergare behöver mer hjälp än andra, annars vore det konstigt.

WAIS har en rätt bred syn på vad intelligens är, mer än de andra sätten att mäta IQ. Sedan finns det ju de som anser att det finns ett kroppsligt IQ så att de som lirar boll bra inte bara är födda med en bra kropp för detta, men måste ha en bra hjärna för denna uppgift.

IQ verkar dock knytas mest med akademisk förmåga. Det är inte samma men går på något vis hand i hand. Vi tycker utbildning är viktigt, därför är man intelligent om man är bra på det akademiska.

I ett jägarsamhälle är det nog helt andra saker som räknas som intelligenta.

Men för att gå tillbaka till TS, så är det nog inte fel att resonera att de med aspergers har en längre inlärningsperiod. Iallafall på vissa saker. Det behöver inte vara samma saker mellan olika aspergare. Jag lärde mig läsa själv och nästan en dag till en annan. Däremot finns det saker som jag fortfarande lär mig och inte riktigt har fått grepp om.

Vad gäller kroppslig intelligens fick mitt syskon verkligen kämpa. Och jag hade det lättare. Det tog sin lilla tid men nu är syskonet bättre än mig på alla sporter nästan. Så ibland funkar det att kämpa och öva oxo.

Tror inte jag hade grejat högre matte även med gott om tid på mig. Däremot skrev jag aldrig bokstäver och siffror spegelvänt som många barn gör när de lär sig. Annars är nog min sena utveckling mer på andra plan än det akademiska. Det tog jättelänge innan jag lärde mig att sela på en häst (nu har jag nog tyvärr glömt det), fick fråga för varje steg varje gång nästan. Då känner man sig rätt puckad. Däremot gick körningen bättre och kom i håg bättre där. Men skulle jag ha egen ponny och sela den 4 ggr i veckan så skulle även det bli automatiserat, bara senare än det blir automatiserat för andra med hästintresse.

Och sedan tog det tid innan jag ens intresserade mig för det sociala spelet.

Sedan verkar det som andra saker försämras med åldern eller för man inte utsätter sig för det lika mycket längre. Jag hade helt enkelt mycket bättre lokalsinne förr. Var jag ny, använde jag karta men fick snart en inre karta. En anledning till att jag kanske tappat det är att jag cyklade och gick mycket mer. Samtidigt som jag vid ungefär samma tid gick vilse i ett mindre köpcenter...

Jag har märkt att folk faktiskt lär sig vardagssaker fortare än jag. Lär mig t ex språk snabbare, men börjar äntligen få ordning på att betala med kort i affär och att känna igen våra mynt. För varje byte av system vad gäller vardagssaker, busskort, kassor i affärer, biljettautomater, så blir jag alltid rejält förvirrad först.

Kom att tänka på min stackars far som delvis jobbade på kontor när de bytte plats på å,ä,ö på skrivmaskiner, de flesta bara accepterade, han var jätte-jättefrustrerad!

kiddie Precis som du säger så mäter IQ tester mer sånt som man tränar på i skolan och fångar inte in riktig begåvningspotential. Ett konkret bevis på detta är child prodigys som blivit tränad från spädbarns åldern. När man testade dom senare i livet hade en del "bara" ett IQ på 120 trotts att dom uppnått professionell nivå i sin begåvning/tallang. Den röda tråden som testet lyckades identifiera var dock minst 99 percentilen i arbetsminne.


Vill man ha ett fotografiskt minne rekommenderar jag att man läser boken "så får du ett superminne och tränar med dessa tekniker. Ju mer du tränar desto bättre kommer du utveckla denna kapacitet.


Rekommenderar också att förbättra era strategier för kritiskt tänkande. Då kan ni läsa boken. Tänka snabbt och långsamt. Samt How Not to Be Wrong: The Power of Mathematical Thinking.


Hjärnans plasticitet fungerar enligt denna princip.

Use the brain by stretching the mind to expansion. The more you exercise skills, the better your brain will become on those skills. If you don't use it, you lose it!

Föräldrarnas utmaning är att klara av att stimulera barnet på ett kärleksfullt lugnt upplyftande sätt, med fokus på intressen samt att kunna ge barnet en vadderat uppväxt de första kritiska 6 åren. Dagens förskolor är inte tillräckligt vadderade. Att kunna identifiera redan i spädbarnsåldern autism är viktigt. Att bäbisen undviker ögonkontakt kan vara det första tecknet.

Har man själv ett eller flera av dessa tillstånd ADHD/ADD eller Autism så skall man inte chansa utan ta det säkra före det osäkra, då alla barn mår bättre av lugn uppväxt. Undvik TV tittande/mobil/surfplatta under denna fas helt. Hörselskydd och solglasögon vid behov. Undvik stark belysning och färger i inredningen. Inte för plottrig inredning samt se till att alla saker skall stå på samma plats. Tillämpa bara mjuk röst och beröring. Man måste kunna säga nej, men gör det mjukt. Om barnet är upprörd skall du ha själv den känslan som du vill att barnet skall få. Att bli arg eller bestraffa med för hård ton och hastighet eller lyfta barnet för snabbt kan ge trauman. Inga starka dofter eller ljud. Inga plötsliga visuella rörelser, ljud, dofter, beröring. Mjuka mysiga kläder. Milda smaker i mat.

Alltid berätta vad som ska ske här näst. Ha tydliga rutiner varje dag. Introduktion av nya människor skall ske mycket lugnt. Ju bättre föräldern klarar detta desto mindre lidande för barnet. Och ju mer högfungerande kommer barnet bli. Hjärnan behöver denna vadderade puppa för att förbereda hjärnan, gradvis mer och mer stimuli som finns i vårt samhälle.

Moderator: Delade in texten i stycken.

Executive Function Deficits in High-functioning Autistic Individuals: Relationship to Theory of Mind

Abstract-A group of high-functioning autistic individuals was compared to a clinical control group matched on VIQ, age, sex and SES. Significant group differences were found on executive function, theory of mind, emotion perception and verbal memory tests, but not on spatial or other control measures. Second-order theory of mind and and executive function deficits were widespread among the autistic group, while first-order theory of mind deficits were found in only a subset of the sample. The relationship of executive function and theory of mind deficits to each other, and their primacy to autism, are discussed.

Det ser alltså ut som att vi har svårt för det exekutiva, hjärnans vd/chefsegenskaperna. Detta är rimligt då många utav oss inte klarar av studier/jobb och kanske måste ha extra insatser eftersom vi har svårt att tänka och planera självständigt. Det är inget fel med detta utan bara ett konstaterande. Vi har svårt att förstå och tänka (inte gällande allt, men helheten) och man skulle kunna uttrycka det som att vi är som datorer utan någon användare bakom skrivbordet.

Konstigt att aspergare ens har aktiva frontallober när de tydligen inte används alls. Undrar vad för aktvitet som pågår där eftersom inget av det som ska hända i frontalloberna funkar.

Kanske är en annan livsform från yttre rymden som tagit tillfället i akt och bosatt sig i våra vakanta frontallober.

kiddie skrev:Konstigt att aspergare ens har aktiva frontallober när de tydligen inte används alls. Undrar vad för aktvitet som pågår där eftersom inget av det som ska hända i frontalloberna funkar.

Kanske är en annan livsform från yttre rymden som tagit tillfället i akt och bosatt sig i våra vakanta frontallober.

Haha!!!

kiddie skrev:Konstigt att aspergare ens har aktiva frontallober när de tydligen inte används alls. Undrar vad för aktvitet som pågår där eftersom inget av det som ska hända i frontalloberna funkar.

Jag brukar jämföra det med dementa. Dementa personer som intelligenstestas får slita mycket mera ont (hjärnan arbetar på högvarv för att försöka få klarhet) till ett sämre resultat.

Handy skrev:

kiddie skrev:Konstigt att aspergare ens har aktiva frontallober när de tydligen inte används alls. Undrar vad för aktvitet som pågår där eftersom inget av det som ska hända i frontalloberna funkar.

Jag brukar jämföra det med dementa. Dementa personer som intelligenstestas får slita mycket mera ont (hjärnan arbetar på högvarv för att försöka få klarhet) till ett sämre resultat.

En i min släkt hade frontallobsdemens. Kan säga att det inte var ett dugg likt aspergers. Du ska inte komma och dra in demens, det är en otroligt jobbig sjukdom både för den som har demens och de runtomkring. Men du verkar ju inte ha några spärrar alls.

Executive functioning and ASD
. Executive functions are frequently impaired in ASD
. Rigidity and cognitive inflexibility are part of the diagnostic criteria for ASD
. Rigidity and inflexibility may manifest as difficulty with:
-making transitions during the school day
-tolerating changes in schedules or routines
-Generating new ways to approach a problem
-Accepting flexible interpretations of rules
-Accepting differing viewpoints
-Responding to the needs or interests of others

Cannon et al. Unstuck and On Target

Jag håller verkligen med gällande de två nedersta sakerna. Vi tolererar inte att människor har andra åsikter än vad vi har, det har forumvistelsen bekräftat. Och att vi bara har oss själva för ögonen (är så själv). Det jag trott berott på grandiositet, har egentligen bara berott på en svag hjärna/nedsättning. Det känns faktiskt bättre att veta att vi inte beter oss såhär för att vi är förälskade i oss själva utan för att vi har någon skada/funktionsnedsättning.

There is a significant diagnostic overlap between ‘mild’ acquired brain injuries and Asperger’s syndrome, an autism spectrum disorder. While confusion is possible, the dual diagnosis can help recovery from ABI, writes our man at the frontal lobe, Jason Copeland.

http://www.autismsupportnetwork.com/new ... z5eNgphSm1

Intressant att milda hjärnskador och asperger överlappar varandra, och inte heller särskilt förvånande.

Du talade om demens innan. Tycker du ska läsa bloggen vifemtillsammans. Där får man verkligen känna av vad som händer vid en frontallobsdemens. En väldigt bra blogg som berör.

Intellectual capabilities also vary across the entire IQ spectrum with the majority of autistic individuals displaying very low IQs and the high functioning savants coming out on the other extreme high end of the IQ spectrum. The communication handicap, however, confounds the accurate assessment of IQ in autists and numerous anecdotal reports suggest that when the communication deficits are solved in some way (e.g., through communication devices), unusually high IQ's are revealed. Moreover, some individuals exhibit truly high intellectual capabilities and excellent achievements in highly specialized fields of interest (Asperger, 1944 ; Pring, 2005 ).

Autism encompasses a spectrum of disorders ranging from severe mental retardation to high functioning Asperger's and “idiots savants” with many brain regions implicated making it difficult to develop a unified theory of autism. High functioning autism has been viewed as the exception to the mainstream view that autism is a severe form of mental retardation with poor cognitive capabilities (Lord and Spence, 2006 ; Pring, 2005 ). Indeed, of several hundred patents filed on “shot in the dark” treatments for autism, most are aimed at enhancing rather than reducing cognitive processes. However, a quite opposite scenario could be the case, in which the handicap may be resulting from excessive, rather than poor cognitive functioning.

https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/neuro.01.1.1.006.2007/full

Ni som satt er in i intense world theory. Är alla autistiska hjärnors microcircuits lika hyper-reaktiva initialt? Eller vad står det om detta?

Det enda som jag upptäck med teorin som inte stämmer är att jag exempelvis har hyper sinnen. Vissa är hyper och vissa delar hypo. Hypo är om man varit så extremt känslig att den bedövas. Om ni som har rädslor bara tänker ut hur ni ska ta er igenom dom via förståelse så kan ni skapa nya kopplingar till nya neuroner och expandera. Vi alla i spektrumet har geni potential som jag ser det. Sen är det frågan om man hittar sin pasion att tretscha begåvningen i eller inte.

Har funderat på detta ett bra tag nu och det autister som är non verbal, har låst upp störst begåvning. Sen tror jag att om vi fortsätter på talet, att de autistiska med talsvårigheter kommer efter. Ju starkare stress från barndomen desto starkare stress i vuxen ålder (ADHD/ADD)(system 2 dominans). Vår uppgift som autist är att identifiera våra fragment av vårat medvetande som vi inte ser, det gör man genom att analysera sitt egna tänkande (låsa upp genom hjärnans plasticitet).

Jag kan känna mig både dummare och smartare än andra beroende på situation. Kanske är det det som är autism, att man kan vara både och, vilket är förvirrande.

En autistisk man som började prata efter att han fyllt 6 år sa att intelligens är att förstå världen på flera sätt.

Bounce skrev:En autistisk man som började prata efter att han fyllt 6 år sa att intelligens är att förstå världen på flera sätt.

Det är nog perspektivtänkande han syftar på gissar jag, förmågan att se saker och ting ur olika perspektiv. Och det är en högre form utav kognitiv förmåga vad jag förstår, dock är det ju inte så man definierar intelligens. Fast med "intelligens" menade han antagligen "högre intelligens".

Eller inte. Han kanske syftar på högre och lägre intelligens.

Att mäta intelligenser är svårt, att kunna att lösa logiska matriser snabbt är ett dåligt mått på intelligens. Vi har två problem dels måste testtillfället vara så att testtagaren inte blir störd i någon utan personens sensoriska input. Då testtagaren kan prestera bättre själv hemma, om dom blir påverkade under test tillfället. Sen måste man ju definiera vad intelligens är. Det testen man gör hos psykologen visar ju bara hur bra du klarade de denna gången just på detta test hos psykologen.

Jag såg på en dokumentär, där var den en autistisk man som började prata omkring 6 års ålder. Han sa att intelligens är att kunna förstå världen på flera olika sätt.
På vilka olika sätt kan man förstå världen egentligen? Vi kan förstå den ur vårt egna perspektiv och ur andras perspektiv. Vi kan förstå den känslomässigt, via synen, via hörseln, via känseln, via matematik, via färger, etc.


Jag tror att arbetsminnet är den del i dagens IQ test som är det bästa området att bedöma begåvning. Men då gäller det att skräddarsy arbetsminnes testet, så att det är inriktat på test tagarens special intresse och utan sensorisk distraktion.


Läste om ett experiment ett universitet gjorde. Det visade sig att dom individer som blev lättast störd av ett medvetet distraherande ljud under testet, var dom som i lugn och ro presterade bäst. Det fanns alltså en korrelation mellan det bästa poängen i lugn och ro och den värsta poängen vid distraktion (ljud) sensorisk input.

Får jag upp bokstäver i arbetsminnet testet kanske jag blir nervös och upplever då någon form av stress, som sänker min prestanda och som då egentligen bara talar om värdet med sensorisk distraktion. Men tar man något som jag tycker om och intresserar mig av så får du fram ett mer tro värdigt mått förutsatt att du inte distraherades av någon sensorisk input.


Autism är geni spektrumet dom med högst begåvning är försenad med talet eller pratar inte. Jag personligen tror att det är autistiska med tal problematik som kommer efter. Sen är de ju bara frågan om autistiska tar/får chansen att ta till vara på det. Eller om man inte stretchar vidare hjärnan, via hjärnans plasticitet.


Kommer vi behålla denna fördel när vi i framtiden expanerar neocortex via claud access?

Utsätts man för mycket negativ stress funkar man oftast sämre med autism vad jag hört.
Det är ganska utmattande att ha hyperkänsliga ”spröt” som fångar upp allt jämt på alla kanaler, det blir som en radio så man bara hör vissa stunder å andra brus om kanalen är på fel våglängd.
Uppmärksamheten sticker åt ett annat håll ibland, ältande kan också hacka som en repad skiva i bland å det blir ibland omöjligt att ta in vad andra säger då. Som man bara kan vara svart-vit, ha ett spår pågående åt gången.
Svårt att förklara, kanske finns någon som gör det bättre.