kiddie skrev:De gånger jag har det är när jag talar med mig själv, instruerar mig själv vad jag ska göra för att det ska bli rätt, det gör jag gärna högt om ingen är där

Sånn gjør jeg også av og til, mest når jeg er stresset og ikke klarer å gjennomføre ting og bare virrer rundt. Da instruerer jeg meg selv og følger mine egne ordre, fordi hjernen er så full av tanker at jeg må ha enkle instruksjoner for å klare gjennomføringen.

BellaBelle skrev:Har aldrig fattat vad mindfulness är för nåt. Trendig variant av buddism?

Lightversion av zenbuddhism...

BellaBelle skrev:Vaddå berättarröst? Som när man lyssnar på en sådan där talbok, eller vad?

Om du tänker dig syntolkad TV.

BellaBelle skrev:
Vad tänker du i då? Färger?

Abstrakta tankar. Ibland bilder.

kiddie skrev:

BellaBelle skrev:Vaddå berättarröst? Som när man lyssnar på en sådan där talbok, eller vad?

Om du tänker dig syntolkad TV.

BellaBelle skrev:
Vad tänker du i då? Färger?

Abstrakta tankar. Ibland bilder.

Det där med abstrakta tankar blev alldeles för abstrakt för mig!
Vad menar du mer konkret med det?
Äsch, tack för svar i alla fall! Vet inte alls hur jag tänker, är inte medveten om nåt speciellt sätt.
Är kanske tanklös... tom på tankar...

BellaBelle skrev:Det där med abstrakta tankar blev alldeles för abstrakt för mig!
Vad menar du mer konkret med det?
Äsch, tack för svar i alla fall! Vet inte alls hur jag tänker, är inte medveten om nåt speciellt sätt.
Är kanske tanklös... tom på tankar...

Om du inte kan sätta ord på hur du tänker så kanske du tänker som jag. Det finns ingen motsvarighet i verkligheten på hur mina tankar är. Du måste väl iallafall vara medveten om att du tänker? Eftersom man tänker olika mycket olika stunder.

Fretshi skrev:Får man fråga vilken bok du läste?

Förändringskoden - fyra nycklar till ett bättre liv av Titti Holmer var den som var mest mindfulnessinriktad av de två.

Sen bläddrade jag i ytterligare en. bok som hette Lugn - 50 mindfulness- och avslappningsövningar för att komma ner i varv. Jag skulle verkligen behöva lära mig fler sätt att komma ner i varv men såna där övningar får jag nippran på.

Kan dock bjuda på övning 1 som jag prövade. Man skulle ligga i sängen så snart man vaknat och tänka sig att det flödade ett "strålande solljus" ur munnen som sedan gradvis fyllde hela rummet. Innan jag kom så långt så somnade jag faktiskt om och sov lite till så den hade ändå en viss effekt även om det inte alls var det som var meningen.

Okej.

Jag ser mindfulness som ett sätt att hitta utrymme och få perspektiv på saker.

Varje gång jag sitter upplever jag heller inte harmoni.
Men det brukar hjälpa att få perspektiv på saker och gå ur tankarna för en stund.

Har läst peace is a simple step av ajahn sumedho.
Den är väldigt bra!

Jag vet fortfarande inte vad det handlar om. Zenmeditation och kommentera inne i huvudet vad man gör, ligger förbaskat långt ifrån varandra. Jag undrar om de som lär ut mindfulness vet vad de gör eller om de bara hittar på. Ofta får man bara svaret att man ska testa det, men när man frågar hur man gör får man inget eller olika svar.

Jag är inte säker på att kommentera inne i huvudet vad man gör hör till mindfulness men jag har fått för mig att man ska träna på att låta känslor och tankar bara passera. Visualisering trodde jag inte heller hörde till Mindfulness eftersom det är raka motsatsen till närvaro men det var ju en sån där övning i den där mindfulnessboken.

Är det någon som tycker sig "kunna" mindfulness som kan hjälpa till lite med definitionen kanske?

Om jag får rätt definition kanske jag slipper fortsätta vara allergisk varje gång jag hör ordet. Som det nu är förknippar jag med det mesta som får det att krypa i kroppen.

Vaddå bara passera? Låter helt bisarrt mystiskt. Och jag vet fortfarande inte om man ska typ ta 30 minuter mindfulness eller om man ska försöka bli mer sådan överlag. För man måste ju tänka tankar, leva sitt liv, planera. Man kan väl inte bara gå runt och låta tankarna flöda och aldrig koncentrera sig? Låter som någon sinnessjukdom om man går omkring och gör så.

Från Wiki:

Medveten närvaro innebär enligt en definition att avsiktligt vara medveten om det som händer i nuet. Därutöver försöker man att inte värdera och döma det man upplever i nuet, utan bara observera och beskriva sin upplevelse.

Träning i medveten närvaro tränar koncentration och uppmärksamhet och tanken är att det ger oss större möjlighet att påverka det enda som vi faktiskt kan påverka -nuet. Medveten närvaro skiljer sig från att automatiskt reagera på det som händer oss och styras av tankar och känslor, benämnt som att gå på "autopilot".

Så man ska vara som ett djur och se allt runt sig, alla detaljer, hela tiden. Som om inte många med aspergers har PROBLEM för att det är så de upplever världen. Men då ska man alltså inte döma sin ökade stress som detta leder till.

Och om man har någon form av autopilot så ska man ta bort den så att det blir skitjobbigt att leva för då blir precis allt istället för en stor del, något man måste detaljtänka för att utföra.

HUR ska detta hjälpa?

kiddie skrev:Man kan väl inte bara gå runt och låta tankarna flöda och aldrig koncentrera sig? Låter som någon sinnessjukdom om man går omkring och gör så.

Nja jag tror att det är till för människor som har väldigt svårt att låta bli att oroa sig eller stressa upp sig till exempel. Att vara närvarande i nuet kan då bli en paus från detta. Men det är nog inte meningen att man ska göra det hela tiden utan lite då och då. Kanske som en träning i att växla mellan olika sinnesstämningar?

Det kanske är så. Men om man stressar upp sig, kan man inte träna på att lugna ner sig istället då?

kiddie skrev:Det kanske är så. Men om man stressar upp sig, kan man inte träna på att lugna ner sig istället då?

Jo fast jag har fått uppfattningen att Mindfulness ska kunna användas till detta.

Låter ungefär som man ska fylla hjärnan med rappakalja så inte något annat får plats.

Om man gör saker som mindful, blir man inte väldigt långsam då om man måste se varenda sak och koppla ur autopiloten?

Jag tror inte man ska göra det mer än en liten stund i taget. Håller med dig om att det känns som lite rappakalja. Man antar att folk faktiskt kan finna avkoppling i att känna efter i hur diskvattnet känns mot huden också sådant. Finns också något som kallas "mindful eating" har jag hört. Antar att det ska hindra en att äta för fort.

Då ska jag inte testa det. Äter ungefär på fem gånger normal ättid.

kiddie skrev:Jag vet fortfarande inte vad det handlar om. Zenmeditation och kommentera inne i huvudet vad man gör, ligger förbaskat långt ifrån varandra. Jag undrar om de som lär ut mindfulness vet vad de gör eller om de bara hittar på. Ofta får man bara svaret att man ska testa det, men när man frågar hur man gör får man inget eller olika svar.

Då har du mött inkompetenta lärare!

Tycker iof alla lärare som typ inte är munkorg eller nunnor är inkompetenta.

Sen tar mindfulness tid att lära sig inget man kan lära sig på en pisskvart utan något man fördjupar under hela livet.

Dock dras inte alla till meditation och de blir det nog svårt att övertyga kanske just för att det inte passar de.

Bjäbbmonstret skrev:Jag är inte säker på att kommentera inne i huvudet vad man gör hör till mindfulness men jag har fått för mig att man ska träna på att låta känslor och tankar bara passera. Visualisering trodde jag inte heller hörde till Mindfulness eftersom det är raka motsatsen till närvaro men det var ju en sån där övning i den där mindfulnessboken.

Är det någon som tycker sig "kunna" mindfulness som kan hjälpa till lite med definitionen kanske?

Om jag får rätt definition kanske jag slipper fortsätta vara allergisk varje gång jag hör ordet. Som det nu är förknippar jag med det mesta som får det att krypa i kroppen.

Det kan krypa i kroppen när man mediterar.
Jag har åtskilliga problem med rastlöshet och ångest och ibland är det inte så kul att meditera då brukar jag ge upp.

Man ska försöka betrakta det som händer i sinnet på ett objektivt sätt utan att lägga för stor vikt vid det som upplevs.

En känsla av sinnesjämvikt (equanimity).

En lärare jag haft sa att man ska försöka se om man kan lära sig något från upplevelsen man har.

kiddie skrev:Från Wiki:

Medveten närvaro innebär enligt en definition att avsiktligt vara medveten om det som händer i nuet. Därutöver försöker man att inte värdera och döma det man upplever i nuet, utan bara observera och beskriva sin upplevelse.

Träning i medveten närvaro tränar koncentration och uppmärksamhet och tanken är att det ger oss större möjlighet att påverka det enda som vi faktiskt kan påverka -nuet. Medveten närvaro skiljer sig från att automatiskt reagera på det som händer oss och styras av tankar och känslor, benämnt som att gå på "autopilot".

Så man ska vara som ett djur och se allt runt sig, alla detaljer, hela tiden. Som om inte många med aspergers har PROBLEM för att det är så de upplever världen. Men då ska man alltså inte döma sin ökade stress som detta leder till.

Och om man har någon form av autopilot så ska man ta bort den så att det blir skitjobbigt att leva för då blir precis allt istället för en stor del, något man måste detaljtänka för att utföra.

HUR ska detta hjälpa?

Stress kan man få hjälp med.
Mindfulness råkar bara vara en mycket värdefull träning när det gäller att hantera stress i tillvaron. Så har det varit för mig även om jag haft tuffare perioder där jag behövt bli inlagd och tvingats ta lugnande för att unga ner mig.

kiddie skrev:Låter ungefär som man ska fylla hjärnan med rappakalja så inte något annat får plats.

Om man gör saker som mindful, blir man inte väldigt långsam då om man måste se varenda sak och koppla ur autopiloten?

Vad är det för problem att göra saker långsamma egentligen?

Måste allt i livet gå fort jämt?

Man ska nog inte snöa in sig för mycket på att mindfulness är enda vägen ur stress och oro.
Då fokuserar man på fel mål.

Bara för att man mediterar så behöver det inte betyda att man aldrig kan bli deprimerad igen eller känna ångest.

Att försöka skapa perfekta ideal av mindful mess är inte riktigt poängen med träningen i alla fall som jag förstått det.

Sen är mindfulness bara en del av Buddhas lära som västerlänningar och psykologer tagit men skirt i resten.
Tror det blir fel då.

Varför kallar de inte det för meditation? Så att man fattar. Medveten närvaro låter väldigt underligt.

Och jag gör saker långsamt som det är. Hinner ingenting pga det. Borde t ex diskat mer idag. Men hann inte allt för att jag var för långsam. Skulle jag bli ännu långsammare skulle en sköldpadda springa om mig.

Där jag har en autopilot använder jag den. Det är energisparande.

Skulle säga att det ändrar personligheten. Som andra studier. Man lär sig mer och agerar annorlunda utifrån sina nya lärdomar.