jungmanjanson skrev:Hej, ska snart påbörja min utredning och blev lite nyfiken nu när jag läste den här tråden. Får man själv vara med under anhörigintervjun, eller att man får ta del av vad som sägs?
Tror att jag och mina anhörigas uppfattning om min uppväxt skiljer sig en del nämligen..

Så skulle det vara om mina föräldrar hade intervjuats. Jag tror det är vanligt att versionerna skiljer sig åt. Jag tror även de märker om föräldrarna mörkar och är ovilliga till att deras barn alls skulle vara något ovanligt med.

Jag tror också att de går rätt mycket på vad man själv säger om sin barndom. Vissa minns ju inte så mycket men jag minns massor. Så de verkade väldigt nöjda med min berättelse trots att jag inte ville blanda in mina föräldrar. Tror även de hade lyssnat mycket på mig även om mina föräldrar hade intervjuats. Eftersom min version helt enkelt skulle verkat sannare.

Jag vet ju även varför jag gjorde vissa saker. Mina föräldrar trodde t ex på min lärare som skyllde min oförmåga att lära mig multiplikationstabellen på blyghet, trots att jag inte var blyg i andra ämnen. Jag hade bara väldigt svårt med siffrorna.

Fick göra intelligenstest & uppmärksamhetstest på dator. I övrigt samtal om problem och barndom först utan föräldrar sedan med. De vill i princip pricka av de olika kriterierna så att de hittar något du har problem med i varje.

Tack alla för svar! Det låter helt rimligt att man inte är med under anhörigintervjun så att de anhöriga kan känna sig bekväma med att säga obekväma saker Sen har ni säkert helt rätt i att utredarna kan se bakom och igenom historier som går isär. Jag har alltid haft svårt för när folk pratar om mig när jag inte är närvarande, det blir väl en kontrollförlust för mig antar jag. Men får förhoppningsvis ta del av det i utlåtandet sen.