Jag vill påstå att oavsett hur välformulerad denna tråd är, så är mitt liv med Asperger- och schizofreniupplevelser en kristen mystikblandning som delvis trotsar beskrivning.

Centralt är dock att Gud är med mig, och i 1:a Johannesbrevet står det om att det gäller att sluta synda.

Men jag lyder Kristi lag, och Anden har mig bett för saker och människor framförallt.

Men vad jag upplever är att mörkrets makter försöker dra ner mig i en blandning av att sinnet blir sjukt - "sinnessjukdom" och även konstiga möten, som faktiskt är en ockult soppa som nutiden ställt till med, i hur folk inte har sunt leverne, utan bejakar också det onda.

Vad jag då vill ställa frågan här, om någon har upplevt att Aspergern får en kontaktlös och -sökande på ett sätt som är skrämmande?

Bibeln säger ju som jag stavar på att "sanningen skall göra er fria" och även jag har fått till mig vad jag kommer ifrån. Asperger och schizofreni har jag väl ärvt, och varför det hände saker redan när jag var 5 år gammal vet jag inte riktigt.

Nu tror jag att i Guds Rike så regerar Gud, som en pastor predikade.

Men i denna kvicksand, så skulle jag behöva söka hjälp, innan sjukhusinläggning kvaddar saker igen.

"låt lien gå" sa ande 2013, men nu skall jag vända om - skörden får andra sköta. Själv borde jag ta det lugnt och hoppas att hjälpen anländer.

Chocken av vad gruppboendet orsakat kvarstår - fick dra ur mina laddprylar i går kväll, dom är rädda för att det kan ta eld. Tände för en stund sedan bara en lampa i natten, det var i alla fall bra.

Sista eländet är att jag nog inte skulle läst vad "Internettroll" är - det berodde på sist anställde här.

Någon som vill delta i utredningen av var jag hittar konkret hjälp?

Som jag ser det så är schizofreni en sannolikhet att beskriva verkligheten ackurat, i allas vårat tänkande. Enligt min uppfattning är svart och vitt egentligen samma (kvanttillstånd) men kontrasterna gör nyansskillnaden. Det vi upplever som positivt är också för vi kan ställa det i kontrast till det sämre mönstren som byggt det positiva. Med andra ord, Gud med sin kärlek är allt och djävulen existerar bara för den som tror det.

Du kanske skulle gå i själavård och prata om de här sakerna med en präst?

Eller söka upp psykiatrin, men de är ju ofta fokuserade på mediciner för att ta bort psykosen.

Jag upplever mig själv som en sökande person och genom det fann jag buddhismen som drog sig till en. Men det tror jag inte har med aspergern att göra.

Angående asperger så känns den diagnosen som ett sätt som psykiatrin har arbetat fram för att sätta människor med liknande problem i samma fack och på så sätt kunna ta fram behandlingar som passar oss.

Man ska nog inte skylla allt på sina diagnoser det är min uppfattning utan man har även en möjlighet att påverka sin situation på flera sätt och med hjälp av personer.

Funkar det inte att sätta dig ner och be under svårigheter?

Tänka tyst på dina problem och vad som kan hjälpa dig?