För dig som är intresserade av detta intressanta ämne har vi nu en tråd att fylla på med frågor, tankar samt forskning. Studier påvisar att autism korrelerar med högre intelligens. Min egna illustrerade modell av autistiska spektrumet som är av spekulativ karaktär kan ni se här http://www.buboaktieanalys.se/wp-content/uploads/2015/08/Autism-spectrum.jpg


Enligt forskning framgår det att personer med autism utvecklar kognitiva funktioner i en saktare takt än icke autistiska människor. Ledande forskaren Tony Attwood säger att vi ligger minst 3 år efter våra jämnåriga. En fråga till panelen! Skulle då inte begåvningstest som testar autistiska individer behöva jämföras med en population som då är exempelvis 3 år yngre, för att få ett mer ackurat värde på individens begåvning? Man bör som jag ser det jämföras med kognitiv utveckling ekvivalent till population snarare än ekvivalent ålder, eftersom det autistiska kognitionen utvecklas genom livet men i en saktare takt. En icke autistisk individ jämförs mot en kognitiv utveckling ekvivalent med dom själva där åldern snarare bara är en kvantifiering för att mätas mot en population med liknande kognitiv utvecklings.

Förslag till frågeställning. Är alla kognitiva delar påverkade av en saktare utvecklingstakt?

Källor:

http://newsroom.ucla.edu/releases/autistic-brains-develop-more-slowly-215407
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnins.2016.00300/full
https://www.ed.ac.uk/clinical-brain-sciences/news/news-archive/jan-jun-2015/autism-intelligence-link

Vilket av följande 2 alternativ är effektivast i att få lyssnaren att förstå ens verbala tankegångar i en diskussion och öka sannolikheten att få den andres tankar beaktad? Samt vilket av det två alternativen är det mest intelligenta?

1. Att prata fort och riskera att den andre inte hänger med pga att det antingen går för fort och eller att personen har svårt att höra alla ord och eller att hastigheten gör motparten känslomässigt blockerad exempelvis i nervositet för att ta in all information.

2. Prata lugnare och tydligare för att undvika 1 och på så vis lättare nå ut med sitt budskap och effektivare upprätthålla diskussion och därmed vilja beakta den andres tankar och ord från den andre parten.

Recursion skrev:Vilket av följande 2 alternativ är effektivast i att få lyssnaren att förstå ens verbala tankegångar i en diskussion och öka sannolikheten att få den andres tankar beaktad?

2

Recursion skrev:Samt vilket av det två alternativen är det mest intelligenta?

Beroende på situationen och vad man har för baktankar kan både alternativ 1 och 2 vara intelligenta.

*mest intelligent.

tänker att det finns två "klurigheter" i det här med att bedöma autisters "intelligens" (förutom då att vad som är intelligens är något som kan diskuteras, tänker mer att man kan prata om olika typer av begåvningar)

1) autister har ofta en "ojämn begåvningsprofil" (nt mer "jämn begåvningsprofil" vilket innebär att de är ungefär lika bra eller dåliga på alla områden, autister har tydligt "starkare" och "svagare" förmågor, så då är fråga vilket utvecklingsområde eller ska man bedöma alla? kan ju vara så att man i ett område är "tidig för sin ålder" medan på andra är man "sen för sin ålder" - eller kanske "aldrig" kommer att "utvecklas tillräckligt")

2) utveckling mäts utifrån ideer om nt:s utveckling. Så för att kunna bedöma "utveckling" måste man rimligen först ha en ide om hur "autister utvecklas" (inkl vad det innebär att befinna sig i icke-stimulerande sammanhang som kanske snarare stoppar upp ens utveckling eller motsvarande vad för sammanhang behöver autister vara i för att utvecklas optimalt utifrån just sina egna förutsättningar)

För det första så anser jag inte IQ test som giltiga mått på intelligens.

Sedan tror jag att det är så att NTs valt ut en del neurodiversa drag som indikationer på hög intelligens (speciellt då i de första icke-verbala testerna typ Raven). Det är ju också detta förfarande som gör att man kan länka intelligens och autism.

När det gäller den långsammare utvecklingen så handlar artikeln om språk och sociala förmågor. Att dessa utvecklas långsammare beror ju på att autister måste lära sig dessa med trial-and-error. Det betyder inte att andra förmågor nödvändigtvis utvecklas långsammare.

Intelligens i sig är ju bara en siffra, ett medelvärde för att mäta genomsnittet för en människas begåvning. Intelligens är i det sammanhanget inget bra mätbart resultat för att mäta en autists begåvning. Jag utförde ett intelligenstest för ett halvår sedan där jag fick fram medelvärdet 126. Begåvningarna man mätte var "Språk" (132), "Logiskt tänkande och minne" (128) och "Matematiska uppgifter på tid" (117). Om jag hade varit NT så hade samtliga dessa legat runt 126, mer eller mindre. Men skillnaden mellan "Matematiska uppgifter på tid" och "Språk" är så stora att det definitivt bekräftade min aspergerdiagnos och ger en förhand på de övriga svårigheter man kan mötas av.


Det stora problemet som jag ser det är när man räknar in social begåvning, där alla autister har problem, mer eller mindre. Problemet i sig visar definitivt inte den genomsnittsliga begåvningen hos autisten, men social begåvning är oftast den första bedömning människor gör på varandra, och misslyckas man där kan det påverka en i sådan grad att människors bemötande, i kombination med andra kognitiva svårigheter, tar bort lusten att prestera inom de områden man faktiskt besitter enorma styrkor. Det påverkar en redan från låg ålder och är definitivt den enskilt största (enligt min mening) boven för att sänka en autists självkänsla. Har man ingen självkänsla får man svårt att prestera även där man har ett enormt potential.

Om skolor, arbetsplatser, psykiatri och människor i allmänhet har haft mer kunskap om autism så skulle många av de fördomar och svårigheter man möts av, med förutfattade meningar, otillräcklig hjälp och framför allt identitetsstörningar kunna förhindras. Det är inget annat än tragiskt när människor som vill och kan, hindras av okunskap som dessutom åtminstone den del av befolkningen med normal IQ och uppåt lätt kan bryta genom väldigt enkla metoder.

Vad få övervakade tester eller delmoment du fick göra. Dom delmomenten du räknar upp fick jag också höga värden på förutom minne om det är arbetsminnet psykologen mätte?

Det var inte ett test utfört av en psykolog utan ett test jag laddade ner och utförde hemma. Det viktigaste var inte hur högt resultat jag gjorde, jag var mest intresserad utav att se skillnaden i begåvning. Jag har gjort Mensas snabbtest och där fick jag 122, som jag även använt som en variabel. När jag gjorde min utredning så visade resultatet samma variation, men med lägre resultat. Då var jag betydligt mer stressad, med för många intryck, dålig sömn och jag mådde inte heller så himla bra rent allmänt. Psykologen kändes stressad, utredningen snabbgjordes på 4 timmar och jag hade dessutom en tågresa och ett navigerande genom Stockholms lokaltrafik i bagaget. Inga bra förutsättningar för mig. Jag gjorde misstag jag vanligtvis inte gör och kunde ibland inte ens svara på ett sätt som jag brukar göra.


Vad jag vill komma fram till med det jag skrev här och där uppe är att det är så mycket som spelar in på hur autister presterar, speciellt när något är nytt och/eller omständigheterna förändras.

Jag tror generellt att aspergare inte är intelligentare än NT:s. Aspergare är cream of the crop i IQ hänseende bland autister. Lite som att ta alla NT med en IQ över 120 och därigenom säga något om NT generellt, detta blir fel. Det blir svårt att utreda hur aspergares IQ skiljer sig från NT:s. Det tycks även vara fallet att tjejer/kvinnor med asperger står sig bättre mot NT kvinnor än vad aspergermän gör mot NT män (män har i vuxen ålder ca 3-8 poäng högre på test bland NT, så även om aspergerkvinnor är smartare än NT kvinnor är det fel att anta att de även är smartare än aspergermän). För att undersöka hur denna högst selektiva grupp (aspergare) står sig gentemot NT generellt får man alltså trixa lite. Ett sätt att göra detta på är att titta i ytterlägena. Om aspergare som grupp är mer intelligent och inte bara en artefakt av att gruppen är speciellt selekterad efter de mest högfungerande (de med högst IQ), så skulle aspergergruppen också producera fler individer i de högsta IQ kategorierna. Detta är axiomatiskt, om vi har en annan normalfördelning där vår kurva är längre ut åt höger (högre medel IQ) så skulle vi också ha fler genier. Så är inte fallet, tvärtom. Vilket indikerar på att asperger är en mental nedsättning som gör att vi klarar oss lite sämre i livet.

Jag citerar high range test experten Paul Cooijmans som undersökt fenomenet (förutom att konstruera high range tester och testat åtskilliga tusen högpresterande testtagare): "My own work with high-range intelligence tests has shown even more; that in the high range of intelligence there is a negative correlation between I.Q. and Asperger. In other words, those with Asperger are less intelligent. More recently I have also begun to suspect this may be different for females; in females, Asperger may not have this limiting (reducing) effect on intelligence, and it may even be that females with Asperger are more intelligent than other females. But that is still a hypothesis. In any case, the matter with females does not change the overall picture much, as females are a minority both among individuals with Asperger and among the highly intelligent."
https://paulcooijmans.com/asperger/stra ... erger.html

Egentligen tycker jag att detta är sunt förnuft. Man kan om man vill intala sig att aspergare är en form av människor med högre förstånd osv, men om man tittar till funktionalitet så är saken rätt klar. Det går alltid att trixa med benämningar som förtar fokus från att många har svårt att klara sig i livet, men varför medför en aspergerdiagnos automatisk rätt till LSS?

Ja du dom flesta människor brukar ju vara stressade och inte må så bra när dom gör tester hos psykologen, eller jag känner igen mig i det. Men det är trotts allt där dom mest rättvisa resultaten visas, dessutom ska du räkna av ungefär 10 poäng från nättester från psykologtester just det stämde faktiskt exakt in på mina resultat från ett nättest jämfört med psykologtestet.

Dessutom har ju psykologerna ett tillägg till WAIS som ska ta med våra svårigheter som har NPF för att få ett mer rättvist resultat.

Fast dom tester jag gjorde var tester som används av psykologer för att räkna ut just begåvning. Det var inga s.k. nättester, sådana har jag gjort och brukar få 130-140 i snitt, men dom tar jag inte på allvar. Jag presterar alltid enormt bra på språktest och liknande, dock påstår jag inte att min sammanlagda IQ är just 122 eller 126, det är för mig oviktigt i sammanhanget.

Det jag mest kan relatera till i verkliga livet är när jag studerade något inför ett prov och sedan kom till dagen då jag skulle skriva provet. Då var det som om informationen bara försvann ur huvudet inne i klassrummet trots att jag vet att jag hade full koll på det innan. Att jag sen när jag klev ur klassrummet kom på allt jag missat att skriva gjorde inte det saken bättre, man fick ju inte gå tillbaka och fortsätta tyvärr. Sen har jag aldrig lärt mig i klassrummet heller, jag tog alltid igen allting på biblioteket eller hemma.

Vad är nivå 1 till 3? vad är det för skillnad mellan dom?

Handy

Oavsett diagnos så är rätten till LSS ställt efter en persons behov. Diagnosen Asperger ger dig inte automatisk rätt till LSS då den ska utredas utav socialtjänsten, läkare m.m. Däremot tillhör man LSS:s persongrupp och man har rätt att söka LSS-stöd, det är skillnaden.

Sen har du lagt fram din hypotes med stöd av en hypotes. Inte hållbart på något sätt.

Sedan måste det även tilläggas att folk som gör en NPF-utredning ofta testas med "snällare" tester, dvs att man får snällhetspoäng. När vanliga människor gjort samma tester presterar de ungefär 10-15% bättre på NPF IQ-test.

Recursion man har ju standardiserade test för att kunna göra bedömningar och kunna se skillnader så man behöver ju utgå ifrån ett snitt av hur de flesta fungerar, så anpassade test för vissa personlighetstyper skulle ju inte uppfylla syftet, dvs att se vad som fungerar mindre bra (detta blir ju underlaget för diagnosen). Men enbart test säger ju inget om en individ, man behöver utgå från ADL bedömningar och samtal för att kunna dra slutsatser.

Arbetsminnet kan ju tex vara påverkat vid ADHD/ADD men också vid begåvningshandikapp och då ser man ju på helheten, hur personen resonerar, fungerar i tex skolmiljöer (är problemet koncentrationen eller att personen inte hänger med?), hanterar sin vardag och ekonomi. Man kommer fram till resultatet genom kvalificerade gissningar, så länge det inte går att mäta med blodprov blir det ju så.

Jag tror inte att personer med AS skulle vara mer intelligenta, snarare att begåvningen är starkare inom vissa områden och mindre fungerande på andra. Forskningen har väl kommit fram till att flickor med AS har ett större intresse (generaliseringar) för social kommunikation mycket tidigare än vad det brukar vara för pojkar och det gör kanske att vissa tjejer har ett litet försprång sas, men det behöver ju inte vara kopplat till IQ utan snarare till övning.

RainyDay skrev:Handy

Oavsett diagnos så är rätten till LSS ställt efter en persons behov. Diagnosen Asperger ger dig inte automatisk rätt till LSS då den ska utredas utav socialtjänsten, läkare m.m. Däremot tillhör man LSS:s persongrupp och man har rätt att söka LSS-stöd, det är skillnaden.

Sen har du lagt fram din hypotes med stöd av en hypotes. Inte hållbart på något sätt.

LSS Riktlinjer
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade skrev:1, 1§ LSS Personkretsar
”Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt
personer
1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen
ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt
åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och
därmed ett omfattande behov av stöd och service.” ( Lagen (1993:387) om stöd och service
till vissa funktionshindrade)
Lagen omfattar tre olika personkretsar. Personkrets 1 och 2 är diagnosstyrda. Personkrets 3
utgår ifrån behovet hos den enskilde oavsett vilket skada, sjukdom eller funktionsnedsättning
som orsakat behovet.

https://assistanskoll.se/Nya-Riktlinjer ... kommun.pdf

Nej, Cooijmans baserar uttalandet på data från tusentals testdeltagare. Dessa tester är ofta den typ som vi autister ofta finner lätta (matristester). Och ja, jag tar mig friheten att tro att en befolkning med en högre genomsnittslängd också statistiskt producerar fler jättelånga människor än en population som har en kortare genomsnittslängd.

RainyDay

Det du skriver är sant, att en aspergerdiagnos inte automatiskt ger en rätt till assistans. Men i praktiken är det ju så. En socialsekreterare sade till mig en gång att hon under alla sina år i branschen aldrig stött på ett fall där en med asperger nekats rätt till LSS.

RainyDay skrev:Det jag mest kan relatera till i verkliga livet är när jag studerade något inför ett prov och sedan kom till dagen då jag skulle skriva provet. Då var det som om informationen bara försvann ur huvudet inne i klassrummet trots att jag vet att jag hade full koll på det innan. Att jag sen när jag klev ur klassrummet kom på allt jag missat att skriva gjorde inte det saken bättre, man fick ju inte gå tillbaka och fortsätta tyvärr. Sen har jag aldrig lärt mig i klassrummet heller, jag tog alltid igen allting på biblioteket eller hemma.

Jag kan känna igen mig i detta att det kan bli låsningar när jag ska prestera när andra övervakar en. Men det kan även Nt bli och få ett missvisande resultat, har man också ångestproblematik kan det göra att man får blockeringar och personen blir mer tunnelseende - och då går det inte att formulera tankar lika effektivt.
Skulle man vara mindre intelligent för det?

Handy skrev:Sedan måste det även tilläggas att folk som gör en NPF-utredning ofta testas med "snällare" tester, dvs att man får snällhetspoäng. När vanliga människor gjort samma tester presterar de ungefär 10-15% bättre på NPF IQ-test.

Vilket vetenskapligt inlägg. Med referenser och allt.

Handy skrev:Det du skriver är sant, att en aspergerdiagnos inte automatiskt ger en rätt till assistans. Men i praktiken är det ju så. En socialsekreterare sade till mig en gång att hon under alla sina år i branschen aldrig stött på ett fall där en med asperger nekats rätt till LSS.

Om det nu verkligen är så, är det väldigt bra. Det skulle kanske behövas ännu mer stöd faktiskt, runt framför allt samordningen av vårdinsatser osv.

nomemorytoday skrev:

Handy skrev:Det du skriver är sant, att en aspergerdiagnos inte automatiskt ger en rätt till assistans. Men i praktiken är det ju så. En socialsekreterare sade till mig en gång att hon under alla sina år i branschen aldrig stött på ett fall där en med asperger nekats rätt till LSS.

Om det nu verkligen är så, är det väldigt bra. Det skulle kanske behövas ännu mer stöd faktiskt, runt framför allt samordningen av vårdinsatser osv.

Möjligen om det kan bli så i kommuner där få som har rätt att ansöka ansöker om någon insats? Annars låter det rätt osannolikt att handläggaren aldrig stött på fall där aspergare nekats rätt till olika LSS-insatser.

nomemorytoday skrev:

Handy skrev:Sedan måste det även tilläggas att folk som gör en NPF-utredning ofta testas med "snällare" tester, dvs att man får snällhetspoäng. När vanliga människor gjort samma tester presterar de ungefär 10-15% bättre på NPF IQ-test.

Vilket vetenskapligt inlägg. Med referenser och allt.

Jag skulle gärna vilja ha en källa jag med.

DISKREPANSEN MELLAN WAIS-III
RESPEKTIVE WAIS-III NI
FÖR KOGNITIVT FRISKA INDIVIDER skrev:Trettio kognitivt friska testpersoner (ålder M=31,9 år, utbildning
M=16,3 år) testades med både WAIS-III (”Wechsler Adult
Intelligence Scale - third edition”) och WAIS-III NI (”WAIS-III som
neuropsykologiskt instrument”) för att undersöka eventuella skillnader
i resultat mellan testen. Testpersonerna fick en signifikant ökning vid
testning med WAIS-III NI jämfört med testning med WAIS-III på
HIK (11,1), VIK (14,7), PIK (3,9), VF (11,4), POI (5,5), AMI (8,8),
BK (1,6), LI (3,3), BL (0,6), AR (3,1), SR (1,1), IN (1,5) och FÖ
(2,8). Det fanns en signifikant positiv korrelation mellan ålder och hur
stor diskrepansen var mellan de olika versionerna för BL (r=0,379,
p=0,039) och MA (r=0,413, p=0,023) samt en negativ korrelation
mellan ålder och diskrepansen på FÖ (r=-0,422, p=0,020). Det fanns
en signifikant negativ korrelation mellan utbildningsnivå och hur stor
diskrepansen var mellan de olika versionerna av AR (r=-0,399,
p=0,029).

IQ var ett utav mina specialintressen förr, som jag läst tiotusentals sidor om. Jag har även läst otalet manualer till olika "seriösa" tester (WAIS, Binet osv). Detta eftersom alla har åsikter om IQ, men få har faktiskt läst litteraturen i fråga.