Känner inte alls igen mig, är snarare raka motsatsen. Älskar färger, ju starkare desto bättre. Älskar olika mönster också och ogillar enfärgade saker, särskilt i dystra färger. Helst skall det vara riktigt skrikigt, skrikiga mönster och färger.

Blommor har jag gärna - fast jag glömmer att vattna dem bara. Och har inga som helst problem med olika krukor.

Jag har för tiden bara svarta kläder nästan och det är det som jag haft större delen av sista tio åren, dock kan jag få för mig helt andra stilar elelr färgmixer. Jag har bla gått ut klädd helt i rosa, nått jag tror de flesta tyckte var lite *för* mycket... men det passade mitt humör då

Jag tycker inte om mönster, åtminstone inte detaljerade sådana, randigt funkar, men helst svart/vit, svart/röd eller svart/rosa i såfall. I inredning är det grönt och blått mest och jag gillar GRÖNA växter helst utan blommor, alternativt blå blommor då det passar med min övriga inredning. Gröna äxter med stam på dör inte heller, bara för jag glömmer vattna dem ett par veckor nu och då..

Mina kläder är mestadels svarta och grå (jag klär så illa i färger).
Annars tycker jag om färger, men då pastell. Mönster samt skrikiga/starka färger klarar jag inte av, de ger mig migrän.
Mönster i svart och vitt är nästan värst. Tar inte lång stund innan det bekanta flimmret kommer och migränen är ett faktum.

Blommor tycker jag om, med då helst vita eller mjukt färgade orkidéer. Annars har jag alltid älskat bonzaiträd och liknande.

Vad gäller det här med krukor så nickar jag igenkännande när jag läser det. I ett rum ska krukorna vara desamma i samtliga fönster, eller olika men harmonera helt i färg och då ska t.ex den stora stå i mitten med två mindre bredvid (det ska vara symmetri). Krukorna får heller inte skära sig mot tapeten, inredningen eller gardinerna. Och vad som skär sig med vad har jag en helt egen uppfattning om.

(Det kan inte vara lätt att inreda åt en Aspie...)

Aspkvinna skrev:

KrigarSjäl skrev:Snackar vi tatuering blir jag ännu nördigare...

Du har du sett pausfilmsnutten på mannen med tatuering på ryggen som kommer ibland på svt innan nya program?

Den japanska ryggtavlan? Yep.

Jag har extremt mycket olika kläder. Nu för tiden går jag mest i jeans (svarta, har inga andra som passar mitt feta arsle) och t-shirt och eventuellt en munkjacka. Mycket t-shirtar med tryck (band, skämt, märken, osv), i många olika färger. Har nog inte en enda t-shirt utan tryck (förutom sova-t-shirtarna). Skor i olika färger. Mössor i olika färger. En DiLeva-klänning. Sextiotalskläder, annat flummigt, hur mycket olika som helst. Hemma går jag i byxor från "Tvätteriet Alingsås" (psykets) och t-shirt. Har typ inga svarta underkläder, mest saker i gälla färger. Äger typ två par strumpor.

tahlia skrev:Vad gäller det här med krukor så nickar jag igenkännande när jag läser det. I ett rum ska krukorna vara desamma i samtliga fönster, eller olika men harmonera helt i färg och då ska t.ex den stora stå i mitten med två mindre bredvid (det ska vara symmetri). Krukorna får heller inte skära sig mot tapeten, inredningen eller gardinerna. Och vad som skär sig med vad har jag en helt egen uppfattning om.

(Det kan inte vara lätt att inreda åt en Aspie...)

Fnissar högt för jag har samma terrakottafärgade och modell av krukor i alla rum......

Idag har jag gått runt i mörkgrå byxor, mörk rutig skjorta, och en mysigt kulturgrön manchesterkavaj!


Fast ett tag funderade jag på att skaffa en t-shirt med logo på. J Lindberg! För deras logo liknar PI!

[img]http://sftmp.com/stock/JL/JLhoodyb.JPG[/img]

Iiih, Lindberg J. liknar alltså pi och we.

Det du beskrev ovan lät snyggt.

Savanten Svante skrev:Idag har jag gått runt i mörkgrå byxor, mörk rutig skjorta, och en mysigt kulturgrön manchesterkavaj!


Fast ett tag funderade jag på att skaffa en t-shirt med logo på. J Lindberg! För deras logo liknar PI!

[img]http://sftmp.com/stock/JL/JLhoodyb.JPG[/img]

Det ser också ut som Landstingets logga.. (Tyckte min femtonåring iaf.) Inte sååå kul kanske.

Jag är rätt säker på att j lindberg HAR tillverkat saker till nåt landsting!

earlydayminer skrev:Iiih, Lindberg J. liknar alltså pi och we.

We are the Superlative Conspiracy?

Det stämmer väl in på mig också. Har ända sen jag var liten / så länge jag kan minnas ogillat att bara klädesplagg med mer än 2-3 olika färger. Också starka / gälla färger går bort.

Bror Duktig skrev:

alfapetsmamma skrev:Fast förutom det där väldigt avskalade, enkla, ibland minimalistiska eller uniformsmässiga förknippar jag AS med tokmönstrat, gärna med olika mönster ihop och så massor av färg.

Det stämmer nog bra, antingen- eller liksom.

En del personer kan nog gilla både och, olika dagar eller liknande.

Och som sagt, jag tycker om att vila blicken på mönster och "undersöka" dem.

Jag är både minimalist och förtjust i det exotiskt överrika. Liksom det "smakfulla" mittemellan. Behöver både koncentrationen i det förra och stimulansen av det andra och vilan i något genomfört vackert i det tredje, och att få välja själv när jag vill ha vilket. Och har länge velat ha ett särskilt rum enkom för alla böcker (och möjligen en liten ombonad läs- och skrivvrå så länge den får plats).

Hur jag har det stämmer inte med det, krafterna har inte räckt till medvetna val. (En av dessa saker som verkar stört omöjliga att få någon att förstå.)

Jag älskar färg, rakt av färg i det mesta.
Ju mer tankar desto bättre mår jag, förmodligen för att jag gillar att kombinera saker efter mina mönster typ.
Det är en ganska automatisk process som utforskar varje möjlighet men förkastar i princip varje ide.
Någon på hundratusen passerar filtret och en o annan passerar mina läppar eller hand.

Du som fått det påpekat att du inte passar i rött, jag är också blek och har fått höra att jag passar väldigt bra i rött.

Funderar om det har att göra med att första kärleken hade mycket färg i sina kläder, det är ju något som påverkar en mycket och sätter krafiga spår när man upptäcker kärleken.
Hon hade speciellt ett plagg jag gillade extra mycket, svart stickad kofta/tröja med ett 20 tal oregelbundna trianglar i olika starka färger.
Passade bra till hennes fina svarta hår.

Det jag inte gillar är text och märken på kläder.
Ett ständigt problem i affärerna, man går in o ber om något utan märken så går de endera på små märken (vad ska man göra, de försöker ju göra så gott det går) eller så tar man fram något med tryck istället, bah, vill ju inte se ut som en reklampelare.
Och hittar man något helt rent från märken, gärna enfärgat som jag gillar rätt bra men mönster fungerar också beroende på mönstret så kan det ibland påpekas att det är ett visst märke (säger inget men undrar om det inte framgick att jag inte är märkestokig, struntar högaktningsfullt om det är sämsta eller bästa märket bara det håller och gör det inte det så går jag tillbaka och reklamerar).

Gjorde ett mayers-briggs test när jag slutade ett jobb, där fick jag veta att jag hade en persontyp som lätt uttrycker flera meningar i en typ "för att komma fram till titta där en fågel, en röd så får man gå till vänster och sedan upp för backen".
Det är tydligen en personlighetstyp som ofta blir utmärkta entreprenörer.
Kul tänkte jag, det är ju ungefär vad jag tänker mig.
Tänkte jag skulle se till att världen blir snäll och ordna med så mycket energi jorden behöver.
Planen just nu för energidelen är nanomaskiner och sedan bygga koltorn rätt ut i rymden och ta ned energi från solpaneler.
Tänk att få se ringar runt jorden som sträcker sig förbi månen.

Jag upplever att de allra flesta svenskar uppskattar "stilrent", dvs avskalade ikearum med svart, vitt, kanske lite grått rött och kaaanske brunt. Att gilla färg i detta land kan väl snarare ses som något alternativt och lite udda.

Själv älskar jag färg och blir deprimerad av för avskalade mörka miljöer. Jag mår ofta dåligt av att vistas i andras lägenheter en längre stund just pga. inredningen och de deppiga färgerna. Kan själv gå omkring i rött hår (som jag alltid har, färgat ), grön polotröja, gult linne som sticker fram under, och blåa jeans. Jag blir glad av färg och gillar att omatcha så mycket att det börjar matcha igen.

Min kädstil kallar jag själv postmodern minimalistisk elegans.

Det avviker verkligen inte särskilt mycket ifrån övriga befolkningen då egentligen.

Jag har mycket svart trotts att jag har avråtts ifrån att köpa mer svarta kläder av sambo och annat folk som vet bättre.
Men jag gillar även röda kläder.