En smaksak eller AS-drag? (färger och mönster)
41 inlägg
• Sida 1 av 2 • 1, 2
En smaksak eller AS-drag? (färger och mönster)
av Nilale » 2008-09-26 9:39:06
Ett inlägg av KS i tråden om smärta vid att bära vissa sorters kläder fick mig att fundera.
Detta stämmer ganska väl in på mig också. Min garderob består ungefär till 80% av svarta kläder, 15% grått-vitt och 5% färg. Logotyper avskyr jag. Mönstrade kläder är jag väldigt skeptisk mot, men det händer att jag bär det, men då beror det väldigt mycket på hur det är mönstrat.
Detta gäller inte bara kläder, utan allt i min omgivning. Jag har t.ex. en mönstrad tapetbård i ena rummet i min nya lägenhet och den retar gallfeber på mig. Det ska fixas så fort jag har råd. Jag har alltid omgett mig med enhetliga färger inredningsmässigt, och oftast svart-vitt.
En annan skitlöjlig grej är blommor inomhus. Jag gillar gröna växter, men inte blommor, för de har färg. Jag vet, grönt är också en färg, men då är det enhetligt och avskalat på något sätt.
Vad jag funderar över är om detta kan ha att göra med AS. Ett slags behov av att ha det lugnt visuellt runt sig. Vad tror ni? Känner ni igen er?
Krigarsjäl skrev:Inga starka färger, inga bilder, eller logotyper. Enhetligt. Svart & grått företrädesvis, men också brunt eller mörkgrönt ngn gång.
Detta stämmer ganska väl in på mig också. Min garderob består ungefär till 80% av svarta kläder, 15% grått-vitt och 5% färg. Logotyper avskyr jag. Mönstrade kläder är jag väldigt skeptisk mot, men det händer att jag bär det, men då beror det väldigt mycket på hur det är mönstrat.
Detta gäller inte bara kläder, utan allt i min omgivning. Jag har t.ex. en mönstrad tapetbård i ena rummet i min nya lägenhet och den retar gallfeber på mig. Det ska fixas så fort jag har råd. Jag har alltid omgett mig med enhetliga färger inredningsmässigt, och oftast svart-vitt.
En annan skitlöjlig grej är blommor inomhus. Jag gillar gröna växter, men inte blommor, för de har färg. Jag vet, grönt är också en färg, men då är det enhetligt och avskalat på något sätt.
Vad jag funderar över är om detta kan ha att göra med AS. Ett slags behov av att ha det lugnt visuellt runt sig. Vad tror ni? Känner ni igen er?
Senast redigerad av Nilale 2011-05-04 16:05:55, redigerad totalt 1 gång.
av ufo » 2008-09-26 9:59:40
Stämmer gott här med.
Kläderna har jag väl redan kopplat till det aspiga i mig, men krukväxterna kanske är aspigt de med?
Det skall vara gröna växter. Och helst skall alla ha samma typ av kruka.
Går väl an att ha en typ av kruka per rum, men inte blanda 5-6 olika krukor vid ett o samma fönster.
Dock så gillar jag denna blomma
http://www.odla.nu/krukvaxter/images/bi ... rsonii.jpg
Fast den är inte så färgstart iofs.
Kläderna har jag väl redan kopplat till det aspiga i mig, men krukväxterna kanske är aspigt de med?
Det skall vara gröna växter. Och helst skall alla ha samma typ av kruka.
Går väl an att ha en typ av kruka per rum, men inte blanda 5-6 olika krukor vid ett o samma fönster.
Dock så gillar jag denna blomma
http://www.odla.nu/krukvaxter/images/bi ... rsonii.jpg
Fast den är inte så färgstart iofs.
Senast redigerad av ufo 2011-05-04 16:05:55, redigerad totalt 1 gång.
Re: En smaksak eller AS-drag?
av Glimma » 2008-09-26 10:03:43
Nilale skrev:Ett inlägg av KS i tråden om smärta vid att bära vissa sorters kläder fick mig att fundera.Krigarsjäl skrev:Inga starka färger, inga bilder, eller logotyper. Enhetligt. Svart & grått företrädesvis, men också brunt eller mörkgrönt ngn gång.
Detta stämmer ganska väl in på mig också. Min garderob består ungefär till 80% av svarta kläder, 15% grått-vitt och 5% färg. Logotyper avskyr jag. Mönstrade kläder är jag väldigt skeptisk mot, men det händer att jag bär det, men då beror det väldigt mycket på hur det är mönstrat.
Detta gäller inte bara kläder, utan allt i min omgivning. Jag har t.ex. en mönstrad tapetbård i ena rummet i min nya lägenhet och den retar gallfeber på mig. Det ska fixas så fort jag har råd. Jag har alltid omgett mig med enhetliga färger inredningsmässigt, och oftast svart-vitt.
En annan skitlöjlig grej är blommor inomhus. Jag gillar gröna växter, men inte blommor, för de har färg. Jag vet, grönt är också en färg, men då är det enhetligt och avskalat på något sätt.
Vad jag funderar över är om detta kan ha att göra med AS. Ett slags behov av att ha det lugnt visuellt runt sig. Vad tror ni? Känner ni igen er?
Jag gillar inte mönster,på ngt vis och finns det ska det vara diskreta sådana. Klarar inte prickigt och randigt. Men gillar enfärgat väldigt mkt. Blir väldigt stressad av kraftiga mönster och bilder. Antagligen för att det blir för mkt intryck på en gång. Favoriter är jordfärger typ mörkrött, vinrött, brunt, lila, grönt och mörkt blått. En färg jag har väldigt svårt för är helvitt. Särskild om det är ett helvitt rum.Beroende på nyansen förstås. Men kritvitt är verkligen hemskt. Mår illa! Tyvärr är mitt kök helt i vitt.....ILLA!!! Men det är så bra i övrigt att man står ut ändå. Tror absolut att detta har med AS-drag att göra. Överlag verkar ju vi uppleva saker starkare än andra och varför skulle det inte kunna gälla färger också?
Senast redigerad av Glimma 2011-05-04 16:05:55, redigerad totalt 2 gånger.
av earlydayminer » 2008-09-26 10:05:19
Jag gillar bruna nyanser och ja, starka färger suger. Jag har inget mot tryck eller logos så länge det är någonting jag kan stå för. Jag går inte omkring och gör reklam för någonting jag inte stödjer.
Senast redigerad av earlydayminer 2011-05-04 16:05:55, redigerad totalt 1 gång.
- earlydayminer
- Inlägg: 12419
- Anslöt: 2008-03-11
- Ort: Wermland
av Glimma » 2008-09-26 10:07:53
ufo skrev:Stämmer gott här med.
Kläderna har jag väl redan kopplat till det aspiga i mig, men krukväxterna kanske är aspigt de med?
Det skall vara gröna växter. Och helst skall alla ha samma typ av kruka.
Går väl an att ha en typ av kruka per rum, men inte blanda 5-6 olika krukor vid ett o samma fönster.
Dock så gillar jag denna blomma
http://www.odla.nu/krukvaxter/images/bi ... rsonii.jpg
Fast den är inte så färgstart iofs.
Haha. Känns igen!
Senast redigerad av Glimma 2011-05-04 16:05:55, redigerad totalt 1 gång.
av weasley » 2008-09-26 10:35:10
ufo skrev:Det skall vara gröna växter. Och helst skall alla ha samma typ av kruka.
Går väl an att ha en typ av kruka per rum, men inte blanda 5-6 olika krukor vid ett o samma fönster.
Precis så är det!
Och så har jag svart. Med enstaka blå/lila saker och då och då något riktigt illande rosa. Och då menar jag inte bara som kläder.
Senast redigerad av weasley 2011-05-04 16:05:55, redigerad totalt 1 gång.
av Nilale » 2008-09-26 10:43:38
Ja, en sån blomma skulle jag stå ut med ufo. 
Den var "växtaktig", haha.
Kom på en annan grej som både jag och en annan i familjen gör. Ser jag ett par f.ö. skitskygga skor, byxor eller annat och sömmen är i avvikande färg så köper jag dem inte. Kan jag absolut inte motstå så åker den svarta tuschpennan fram så fort jag kommer hem med dem.
Den var "växtaktig", haha.Kom på en annan grej som både jag och en annan i familjen gör. Ser jag ett par f.ö. skitskygga skor, byxor eller annat och sömmen är i avvikande färg så köper jag dem inte. Kan jag absolut inte motstå så åker den svarta tuschpennan fram så fort jag kommer hem med dem.
Senast redigerad av Nilale 2011-05-04 16:05:55, redigerad totalt 1 gång.
av pH » 2008-09-26 12:37:10
Jag har svårt med mönstrade kläder. Enfärgat är bra, men randigt och rutigt går bra. Prickigt är svårare, och kurbitz går fetbort. Ett visst tryck på tröjor och liknande går bra, text eller bild, men då helst där jag själv slipper se det, t.ex på rygg eller mage.
Samma sak gäller för inredning. Jag tror det där med lugn visuell miljö stämmer för mig. Bokhyllor var länge ett problem. Älskar böcker, men det är för många färger och former och storlekar för att jag skall stå ut.
På bilden ser man hur jag löst det. Panelsydda tyger som döljer men ändå gör det tillgängligt när panelen skjuts undan. Enkla färger och mönster. (Intressant att notera att jag inte dolt CD-hyllan. Jag tror det blir enklare där, eftersom det är mer av samma form även om färgerna skiljer sig åt.)
Samma sak gäller för inredning. Jag tror det där med lugn visuell miljö stämmer för mig. Bokhyllor var länge ett problem. Älskar böcker, men det är för många färger och former och storlekar för att jag skall stå ut.
På bilden ser man hur jag löst det. Panelsydda tyger som döljer men ändå gör det tillgängligt när panelen skjuts undan. Enkla färger och mönster. (Intressant att notera att jag inte dolt CD-hyllan. Jag tror det blir enklare där, eftersom det är mer av samma form även om färgerna skiljer sig åt.)
Senast redigerad av pH 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 1 gång.
av antikropp » 2008-09-26 12:54:12
Min garderob består av:
5 svarta t-shirtar, likadana förutom en med döskalle på
2 svarta linnen och 2 vita linnen, alla 4 likadana förutom att 2 är vita och 2 svarta
2 svarta träningsbrallor (likadana)
1 vita träningsbrallor
1 låda sprängfylld med kallingar (många likadana) och en sprängfylld med strumpor (olika med olika symboler och mönster för att lätt kunna para ihop dom, svarta och gråa givetvis för att undvika problem i sorteringen av tvätt)
2 likadan huvtröjor fast en är svart och en är mer mörkblå, man måste ju variera lite, man vill ju inte vara en trist tvångsmässig aspie
5 svarta t-shirtar, likadana förutom en med döskalle på
2 svarta linnen och 2 vita linnen, alla 4 likadana förutom att 2 är vita och 2 svarta
2 svarta träningsbrallor (likadana)
1 vita träningsbrallor
1 låda sprängfylld med kallingar (många likadana) och en sprängfylld med strumpor (olika med olika symboler och mönster för att lätt kunna para ihop dom, svarta och gråa givetvis för att undvika problem i sorteringen av tvätt)
2 likadan huvtröjor fast en är svart och en är mer mörkblå, man måste ju variera lite, man vill ju inte vara en trist tvångsmässig aspie
Senast redigerad av antikropp 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 1 gång.
av -sl- » 2008-09-26 13:31:36
Det här blev för mig något nytt att tänka på!
Jag har en i princip helt svart garderob och jag vägrar tryck. Heminredningen består av samma träslag (oljad ek) överallt, övrigt grått eller vitt. Bokhyllor har förpassats till ett rum jag inte måste befinna mig i, för just det har jag sen länge förstått: att böckernas olika färg och form stör mig.
Vi har nästan inga "prydnadssaker", det är avskalat, väldigt avskalat hemma hos oss. Och precis som ufo skriver ska växterna vara gröna, undantaget orkideér och att blanda olika krukor går bort!
Jag har en i princip helt svart garderob och jag vägrar tryck. Heminredningen består av samma träslag (oljad ek) överallt, övrigt grått eller vitt. Bokhyllor har förpassats till ett rum jag inte måste befinna mig i, för just det har jag sen länge förstått: att böckernas olika färg och form stör mig.
Vi har nästan inga "prydnadssaker", det är avskalat, väldigt avskalat hemma hos oss. Och precis som ufo skriver ska växterna vara gröna, undantaget orkideér och att blanda olika krukor går bort!
Senast redigerad av -sl- 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 1 gång.
av Bror Duktig » 2008-09-26 13:32:44
Jag känner igen mig, och inte, samtidigt.
Jag gillar att vila blicken på mönster och geometriska former, undersöka hur de är uppbyggda o.s.v.
Men jag vill inte ha mönster hipp som happ på kläder och överallt.
Mörkgrå kostym med ljusgrå kritstrecksränder ger ett helt annat intryck än grälla skärande färger och osymmetriska galna mönster.
Vissa mönster passar i "det utseende jag har tänkt mig" och det är något helt annat än att bara köpa vad som helst och tillåta mönster hur som helst.
Rutiga skjortor gillar jag också, OM det är "rätt" mönster och färg.
Färger gillar jag lugna "naturfärger" och bra harmoniska färgkombinationer, även om jag kan glömma att kolla att allt är ok, och gå ut klädd som en dåre. Eller som häromdagen, gå ut med hunden och ha randiga pyjamasbyxor av flanell på mig (kväll/nattkissningen).
Jag ogillar också oenligheten med bokryggar, och jag gillar inte blommande krukväxter (ok, men det är kul när en kaktus eller min ärvda clivia plötsligt blommar men jag köper inga blommande växter som begonia och liknande).
Gärna samma krukor överallt, men snålheten är större än kravet på krukorna. Jag skulle inte betala flera hundra spänn för att få enhetlighet bland växternas krukor. Växterna är så stora också, så att de får den kruka som passar och de får stå där de får plats, annars skulle de bli "misshandlade" för enhetlighetens skull.
Nu försöker jag att sakta men säkert byta ut så att alla växter får gamla olaserade lerkrukor.
Jag gillar att vila blicken på mönster och geometriska former, undersöka hur de är uppbyggda o.s.v.
Men jag vill inte ha mönster hipp som happ på kläder och överallt.
Mörkgrå kostym med ljusgrå kritstrecksränder ger ett helt annat intryck än grälla skärande färger och osymmetriska galna mönster.
Vissa mönster passar i "det utseende jag har tänkt mig" och det är något helt annat än att bara köpa vad som helst och tillåta mönster hur som helst.
Rutiga skjortor gillar jag också, OM det är "rätt" mönster och färg.
Färger gillar jag lugna "naturfärger" och bra harmoniska färgkombinationer, även om jag kan glömma att kolla att allt är ok, och gå ut klädd som en dåre. Eller som häromdagen, gå ut med hunden och ha randiga pyjamasbyxor av flanell på mig (kväll/nattkissningen).
Jag ogillar också oenligheten med bokryggar, och jag gillar inte blommande krukväxter (ok, men det är kul när en kaktus eller min ärvda clivia plötsligt blommar men jag köper inga blommande växter som begonia och liknande).
Gärna samma krukor överallt, men snålheten är större än kravet på krukorna. Jag skulle inte betala flera hundra spänn för att få enhetlighet bland växternas krukor. Växterna är så stora också, så att de får den kruka som passar och de får stå där de får plats, annars skulle de bli "misshandlade" för enhetlighetens skull.
Nu försöker jag att sakta men säkert byta ut så att alla växter får gamla olaserade lerkrukor.
Senast redigerad av Bror Duktig 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 1 gång.
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
av alfapetsmamma » 2008-09-26 13:37:15
Fast förutom det där väldigt avskalade, enkla, ibland minimalistiska eller uniformsmässiga förknippar jag AS med tokmönstrat, gärna med olika mönster ihop och så massor av färg.
Som min minsta tös, som ofta ser ut som en fågelskrämma eller påskkärring (hon får bestämma själv, enligt principen om att välja strider, plus att hon inte fryser mer i femton olika färger än i två).
Själv försöker jag att inte bära bara svart, då jag tror det är dåligt ur energisynpunkt att bara titta på svart (jag vet, det låter flummigt, men jag känner att det stämmer för mig), men det blir väldigt mycket av det ändå. Så pass mycket har jag haft det att folk brukade fråga vem jag sörjde...
Så gillar jag bara vissa mönster (randigt, eller tvåfärgat, som småblommigt i vitt på svart) och blir närmast illamående av andra, liksom av vissa färger. Det är så pass illa att det är jobbigt att sitta mittemot nån som har på sig fel färg. T ex är iraniergult (en viss senapsfärg som tycks tilltala iranier) och vissa färger som inte är nån färg utan en blandning av allt möjligt ohyggliga att se på.
Vissa färger är superfina på somligt men funkar inte på annat också. T ex är mörkblått väldigt fint på glas och ihop med vitt på porslin, men mörkblå kläder känns nästan obärbart. Kanske för att jag förknippar det med en tråkig affärsmannastil? Liknande fixeringar har jag för andra färger. Älskar t ex röda skor, men bär inte rött så mycket för övrigt, och bara på vissa plagg. Gillar grönt, som färg betraktat, men har det inte på mig. Så är det med mycket.
Om det här kunde jag orda länge, men nu ska jag laga mat. Tjing!
Som min minsta tös, som ofta ser ut som en fågelskrämma eller påskkärring (hon får bestämma själv, enligt principen om att välja strider, plus att hon inte fryser mer i femton olika färger än i två).
Själv försöker jag att inte bära bara svart, då jag tror det är dåligt ur energisynpunkt att bara titta på svart (jag vet, det låter flummigt, men jag känner att det stämmer för mig), men det blir väldigt mycket av det ändå. Så pass mycket har jag haft det att folk brukade fråga vem jag sörjde...
Så gillar jag bara vissa mönster (randigt, eller tvåfärgat, som småblommigt i vitt på svart) och blir närmast illamående av andra, liksom av vissa färger. Det är så pass illa att det är jobbigt att sitta mittemot nån som har på sig fel färg. T ex är iraniergult (en viss senapsfärg som tycks tilltala iranier) och vissa färger som inte är nån färg utan en blandning av allt möjligt ohyggliga att se på.
Vissa färger är superfina på somligt men funkar inte på annat också. T ex är mörkblått väldigt fint på glas och ihop med vitt på porslin, men mörkblå kläder känns nästan obärbart. Kanske för att jag förknippar det med en tråkig affärsmannastil? Liknande fixeringar har jag för andra färger. Älskar t ex röda skor, men bär inte rött så mycket för övrigt, och bara på vissa plagg. Gillar grönt, som färg betraktat, men har det inte på mig. Så är det med mycket.
Om det här kunde jag orda länge, men nu ska jag laga mat. Tjing!
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 2 gånger.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
av Bror Duktig » 2008-09-26 13:40:37
alfapetsmamma skrev:Fast förutom det där väldigt avskalade, enkla, ibland minimalistiska eller uniformsmässiga förknippar jag AS med tokmönstrat, gärna med olika mönster ihop och så massor av färg.
Det stämmer nog bra, antingen- eller liksom.
En del personer kan nog gilla både och, olika dagar eller liknande.
Och som sagt, jag tycker om att vila blicken på mönster och "undersöka" dem.
Senast redigerad av Bror Duktig 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 1 gång.
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
av earlydayminer » 2008-09-26 13:56:49
Bror Duktig skrev:Jag gillar att vila blicken på mönster och geometriska former, undersöka hur de är uppbyggda o.s.v.
Jag med!
Senast redigerad av earlydayminer 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 1 gång.
- earlydayminer
- Inlägg: 12419
- Anslöt: 2008-03-11
- Ort: Wermland
av alfapetsmamma » 2008-09-26 14:02:17
earlydayminer skrev:Bror Duktig skrev:Jag gillar att vila blicken på mönster och geometriska former, undersöka hur de är uppbyggda o.s.v.
Jag med!
Jag med. När jag fotade som mest så brukade det bli mycket mönsterbilder, dvs väggar som hade en intressant struktur, hustak som bildade nåt, sandmönster i havet, moln, krukor eller andra saker i såna mängder att det bildade ett mönster osv.
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 1 gång.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
av Anastasia » 2008-09-26 15:23:06
Jag har ett behov av att ha det lugnt visuellt, och jag gillar inte skrikiga färger och mönster, men samtidigt så tycker jag det brukar bli för tråkigt och sterilt med för minimalistisk inredning & klädsel. Jag har ofta en speciell känsla av vad som är fint ihop, och min stil går inte riktigt att placera i ett fack.
Senast redigerad av Anastasia 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 1 gång.
av Aspkvinna » 2008-09-26 16:31:52
Uj, intressant!
Jag ville nog ha färg i tonårens tid men sen blev det svart och detta höll i sig i åratal med något avbrott för mörkblå och mörkbrunt med någon enstaka vit skjorta.
Men en sommardag -03 kom en känsla att nu fick det vara nog med svart, alla kläder blev färgade men viktigt var att det var enfärgade men helt klart alla färger. Då hade jag gjort mitt första år på konstskola.
Sommaren -05 så kom det en ny känsla av ett måste till förändring och allt blev vitt! Det bara gick inte att ha något annat nästan utan att känna att det var lite fel.
Men -06 när min i grunden dimmiga depressionskänsla som följt mig i livet lättade mer än någonsin i livet så blev färgerna helt oviktiga och jag har nu mera nästan vad som helst. Inte bara svart för då känner jag mig avstängd på något sätt.
Men oavsett färg har det alltid varit viktigt att det ska se bra ut i gränssnitt och utformning. Tryck går nästan helt bort. Hemmet mycket olika färger men med harmoni ihop för det känns levande.
Jag ville nog ha färg i tonårens tid men sen blev det svart och detta höll i sig i åratal med något avbrott för mörkblå och mörkbrunt med någon enstaka vit skjorta.
Men en sommardag -03 kom en känsla att nu fick det vara nog med svart, alla kläder blev färgade men viktigt var att det var enfärgade men helt klart alla färger. Då hade jag gjort mitt första år på konstskola.
Sommaren -05 så kom det en ny känsla av ett måste till förändring och allt blev vitt! Det bara gick inte att ha något annat nästan utan att känna att det var lite fel.
Men -06 när min i grunden dimmiga depressionskänsla som följt mig i livet lättade mer än någonsin i livet så blev färgerna helt oviktiga och jag har nu mera nästan vad som helst. Inte bara svart för då känner jag mig avstängd på något sätt.
Men oavsett färg har det alltid varit viktigt att det ska se bra ut i gränssnitt och utformning. Tryck går nästan helt bort. Hemmet mycket olika färger men med harmoni ihop för det känns levande.
Senast redigerad av Aspkvinna 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 1 gång.
av KrigarSjäl » 2008-09-26 17:18:24
Färgsprakande blomsterprakt - nej tack!
Föredrar bonzaiträd & kaktusar.
Bilder "man blir glad av" på väggen? Sure, men jag blir inte glad av samma sak som svensson. Jag blir glad av Dalis mer svårbegripliga verk, och ska börja hänga upp Dorés illustrationer ur La Divina Commedia. Visar du Gunilla Mann eller random pittoresk svensk landskapsmålning spyr jag. Kommer du med Carl Larsson spyr jag ännu mer.
Snackar vi tatuering blir jag ännu nördigare...
Föredrar bonzaiträd & kaktusar.
Bilder "man blir glad av" på väggen? Sure, men jag blir inte glad av samma sak som svensson. Jag blir glad av Dalis mer svårbegripliga verk, och ska börja hänga upp Dorés illustrationer ur La Divina Commedia. Visar du Gunilla Mann eller random pittoresk svensk landskapsmålning spyr jag. Kommer du med Carl Larsson spyr jag ännu mer.
Snackar vi tatuering blir jag ännu nördigare...
Senast redigerad av KrigarSjäl 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 2 gånger.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
av Inger » 2008-09-26 17:20:11
Blir stressad av de flesta mönster. Undantag är diskreta, naturliga i samma ton. Har sällan något mönstrat själv.
Tröjor med tryck och loggor stör mig oftast, undantag t-shirt med snygg bild. Skulle dock inte bära någon själv. T-shirts med stor svart text stör mig mest av allt eftersom det tvingar mig att läsa.
Gillade svart och starka färger som yngre men motsatsen nu. Undviker allt svart men tycker det är vilsamt när andra har svart, grått eller annan neutral färg.
Helt vita miljöer håller jag med om känns iskalla, sterila och allmänt otrevliga. Kritvitt har jag haft aversion mot så länge jag kan minnas.
Självklart ska blomkrukor vara av samma sort i samma rum! Eller åtminstone samma färg om man inte lyckas hitta exakt samma modell.
Tröjor med tryck och loggor stör mig oftast, undantag t-shirt med snygg bild. Skulle dock inte bära någon själv. T-shirts med stor svart text stör mig mest av allt eftersom det tvingar mig att läsa.
Gillade svart och starka färger som yngre men motsatsen nu. Undviker allt svart men tycker det är vilsamt när andra har svart, grått eller annan neutral färg.
Helt vita miljöer håller jag med om känns iskalla, sterila och allmänt otrevliga. Kritvitt har jag haft aversion mot så länge jag kan minnas.
Självklart ska blomkrukor vara av samma sort i samma rum! Eller åtminstone samma färg om man inte lyckas hitta exakt samma modell.
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 1 gång.
av Glimma » 2008-09-26 17:24:42
Inger skrev:Blir stressad av de flesta mönster. Undantag är diskreta, naturliga i samma ton. Har sällan något mönstrat själv.
Tröjor med tryck och loggor stör mig oftast, undantag t-shirt med snygg bild. Skulle dock inte bära någon själv. T-shirts med stor svart text stör mig mest av allt eftersom det tvingar mig att läsa.
Gillade svart och starka färger som yngre men motsatsen nu. Undviker allt svart men tycker det är vilsamt när andra har svart, grått eller annan neutral färg.
Helt vita miljöer håller jag med om känns iskalla, sterila och allmänt otrevliga. Kritvitt har jag haft aversion mot så länge jag kan minnas. Härligt att höra!:)
Självklart ska blomkrukor vara av samma sort i samma rum! Eller åtminstone samma färg om man inte lyckas hitta exakt samma modell.
Senast redigerad av Glimma 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 1 gång.
av Alien » 2008-09-26 17:48:05
Jag är väl avvikande då. Skulle gärna ha blommande blommor, men problemet är att jag glömmer att vattna. 
När jag var ung så gillade jag verkligen starka färger: himmelsblått, violett, turkos, smaragdgrönt, brandgult, vinrött, rosa. T o m riktigt klarrött, trots att min mor försökte få mig att förstå att jag (ljus och blek) inte passade i rött. Men jag kände att det passade mitt eldfängda temperament! Turkos och brandgult var en speciellt cool kombination tyckte jag. Jag var den tysta flickan som inte syntes, men kläderna talade ett annat språk.
Och mönstrat med: randigt, rutigt, prickigt, blommigt, toffeldjur, you name it, I've got it. Fast inte olika slags mönster samtidigt! Jag minns min outfit i Paris: kortkort kjol och hatt i samma gräsgröna färg, blus blommig i grönt och vitt och platåskor. Värst vad folk stirrade, i Paris borde de väl vara van vid det mesta?
Däremot gillade jag inte vitt och svart. På båda syns fläckar för tydligt (ännu ett skäl för mönstrat) och jag tycks jämt spilla på mig. Svart är Dessutom för dystert. (Men på jympan har jag svart; man lär ju se smalare ut i svart.) Grått och beige är också för "fega" färger för mig.
Sen har jag haft en tendens att köpa varje plagg på sina egna meriter utan att tänka på helheten. Vilket kan få till följd när vissa kläder ligger i tvätten så går jag ut i gräsgrön tröja, röd jacka och lila långbyxor. Ser ut som en clown tycker jag själv.
Så hädanefter är det mörkblått, grått och svart som ska gälla, åtminstone när jag köper jackor och långbyxor.
Väggarna i ett rum ska vara ljusa och diskreta, det har jag lärt av min far. Sen kan man frossa i färg när det gäller gardiner och tavlor.
När jag var ung så gillade jag verkligen starka färger: himmelsblått, violett, turkos, smaragdgrönt, brandgult, vinrött, rosa. T o m riktigt klarrött, trots att min mor försökte få mig att förstå att jag (ljus och blek) inte passade i rött. Men jag kände att det passade mitt eldfängda temperament!
Turkos och brandgult var en speciellt cool kombination tyckte jag. Jag var den tysta flickan som inte syntes, men kläderna talade ett annat språk.Och mönstrat med: randigt, rutigt, prickigt, blommigt, toffeldjur, you name it, I've got it. Fast inte olika slags mönster samtidigt! Jag minns min outfit i Paris: kortkort kjol och hatt i samma gräsgröna färg, blus blommig i grönt och vitt och platåskor. Värst vad folk stirrade, i Paris borde de väl vara van vid det mesta?
Däremot gillade jag inte vitt och svart. På båda syns fläckar för tydligt (ännu ett skäl för mönstrat) och jag tycks jämt spilla på mig. Svart är Dessutom för dystert. (Men på jympan har jag svart; man lär ju se smalare ut i svart.) Grått och beige är också för "fega" färger för mig.
Sen har jag haft en tendens att köpa varje plagg på sina egna meriter utan att tänka på helheten. Vilket kan få till följd när vissa kläder ligger i tvätten så går jag ut i gräsgrön tröja, röd jacka och lila långbyxor. Ser ut som en clown tycker jag själv.
Så hädanefter är det mörkblått, grått och svart som ska gälla, åtminstone när jag köper jackor och långbyxor.
Väggarna i ett rum ska vara ljusa och diskreta, det har jag lärt av min far. Sen kan man frossa i färg när det gäller gardiner och tavlor.
Senast redigerad av Alien 2011-05-04 16:05:57, redigerad totalt 1 gång.
Återgå till Att leva som Aspergare