Hej Linsen

Menar du rätt och slätt kognitiv nedsättning när du skriver intellektuell nedsättning ovan?

Toblerone skrev:Man kanske borde forska lite mera om vad folk med ASD egentligen är bra på, så att man kan välja rätt slags jobb och har realistiska förväntningar på sig själv.

Det beror ju helt på funktionsnivå och tilläggsdiagnoser. Om man praktiserar på en arbetsplats tror jag att de som varit där ett tag märker ganska snabbt om man är för lågfungerande för jobbet eller inte.

Teagirl skrev:Vad har ni för behandling?

Vad fick jag för behandling?

Näringsdrycker utan mjölkproteiner.

Orkar inte träffa fler "experter" och för min del får de drar dit pepparn växer.

Flinta skrev:Hej Linsen

Menar du rätt och slätt kognitiv nedsättning när du skriver intellektuell nedsättning ovan?

Ja helt klart. När man läser litteraturen om saken så sätter de ett likhetstecken mellan kognitiv förmåga och intellektuell förmåga. Just av den anledningen - att förvirra folk eftersom det är känsligt.

Genom åren har de fått ombenämna förstånd på olika sätt såsom begåvning/IQ/kognitiv förmåga/allmänintellektuell nivå/G osv. Men när de gör faktoranalys utåfrån de "olika" begreppen så visar det sig vara samma sak. Ett intelligenstest idag benämns av psykologer oftast inte som så, utan de kallar det för färdighetstest osv, beroende på hur barnet presterar.

Vildsvin skrev:

Toblerone skrev:Man kanske borde forska lite mera om vad folk med ASD egentligen är bra på, så att man kan välja rätt slags jobb och har realistiska förväntningar på sig själv.

Det beror ju helt på funktionsnivå och tilläggsdiagnoser. Om man praktiserar på en arbetsplats tror jag att de som varit där ett tag märker ganska snabbt om man är för lågfungerande för jobbet eller inte.

Oavsett vilken nivå man är utbildad på och anser att man trivs med, tror jag att jobba i projektform med tydlig början, uppdrag och slut/mål är en form som skulle kunna passa, i vart fall mig, bra. Att man vet när man börjar, när det skall ta slut.

Utifrån mitt perspektiv är jag en person som går upp i och tar på mig kanske t.o.m. för mycket för det skall vara hållbart på sikt. Dock i just projektform kan det vara bra och t.o.m. önskvärt.

Linsen skrev:att förvirra folk

Nej, det är inte bra.

@ Linsen "Genom åren har de fått ombenämna förstånd på olika sätt såsom begåvning/IQ/kognitiv förmåga/allmänintellektuell nivå/G osv. Men när de gör faktoranalys utåfrån de "olika" begreppen så visar det sig vara samma sak." Källa på detta tack?

De begrepp som du nämner syftar till helt olika saker enligt min tolkning. Kognitionsbegreppet innefattar hur vi uppfattar världen med alla sinnen och har både med perception och bearbetning att göra. Därför är asd förknippat med kognition eftersom det kan vara så att en uppfattar och/eller bearbetar information på ett säreget vis. IQ-begreppet är till skillnad från kognitionsbegreppet baserat på en värdeskala, ju högre IQ desto mer kognitivt begåvad enligt vissa. IQ är således en måttbeteckning. Begåvning är ett adjektiv som syftar till att en person har speciella förmågor.

Dessa termer tillhör möjligen samma område men de betyder I N T E samma sak!

Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan väl inte sällan klara vardagsaktiviter (läs: livet till vardags) bättre än vissa normal- och högbegåvade aspergare tack vare att de har bättre kognitiva förmåga? En del är riktigt bra på social interaktion t ex, de jobbar, socialiserar, är aktiva i samhälls- och föreningsliv.

Algae skrev:@ Linsen "Genom åren har de fått ombenämna förstånd på olika sätt såsom begåvning/IQ/kognitiv förmåga/allmänintellektuell nivå/G osv. Men när de gör faktoranalys utåfrån de "olika" begreppen så visar det sig vara samma sak." Källa på detta tack?

De begrepp som du nämner syftar till helt olika saker enligt min tolkning. Kognitionsbegreppet innefattar hur vi uppfattar världen med alla sinnen och har både med perception och bearbetning att göra. Därför är asd förknippat med kognition eftersom det kan vara så att en uppfattar och/eller bearbetar information på ett säreget vis. IQ-begreppet är till skillnad från kognitionsbegreppet baserat på en värdeskala, ju högre IQ desto mer kognitivt begåvad enligt vissa. IQ är således en måttbeteckning. Begåvning är ett adjektiv som syftar till att en person har speciella förmågor.

Dessa termer tillhör möjligen samma område men de betyder I N T E samma sak!

Cognitive Ability
William T. Dickens
Senior Fellow
The Brookings Institution skrev:ABSTRACT
Modern psychological theory views cognitive ability as multidimensional while
acknowledging that the many different abilities are themselves positively correlated. This
positive correlation across abilities has led most psychometricians to accept the reality of
a general cognitive ability that is reflected in the full scale score on major tests of
cognitive ability or IQ. This entry provides an introduction to the history of cognitive
testing and some of its major controversies. Evidence supporting the validity of measures
of cognitive ability is presented and the nature and implications of group differences is
discussed along with evidence on its malleability.

https://www.brookings.edu/wp-content/up ... ickens.pdf

Appropå begåvning, WAIS som är psykologernas "gold standard" är ett rent begåvningsbatteri (begåvningstest) där man får ut en hel-IQ (sammanvägt mått utifrån de olika deltesterna, där både perception och bearbetningsförmåga mäts).

Visst är begåvning och IQ inte exakt samma sak, men i diskussionen jag och tidigare forumister fört så är detta betydelselöst. Diskussionen handlade om vi med AS har gemensamma kognitiva nedsättningar som ses vid neuropsykologisk testning, och min ståndpunkt är ja. Detta kan skilja sig från fall till fall men så ser den generella trenden ut oavsett om du gillar det eller ej. Att se helheten, sorteringsförmåga, flexibilitet, planeringsförmåga ses (lägre) allt som oftast när man testar aspisar. Det finns idag (mig veterligen) inget rent gentest som avslöjar autism med 100% säkerhet. Visst, samtal och anamnes säger mycket men psykologerna brukar resonera som så att begåvningstestningen väger tyngst vid diagnosticering. Det viktiga är att det är en diskrepans mellan de exekutiva förmågorna sett till övriga profilen.

Nu kan jag tyvärr inte ge något mer uttömande svar.

Autism, Neural Basis of
R.T. Schultz, International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences
2001, Pages 983–987 skrev:Autism is recognized as a genetic disorder with a profound impact on the development of the central nervous system. Affected individuals display a variety of behavioral and neuropsychological deficits.

Modern conceptualizations continue to highlight the social–emotional impairments in autism as the core deficit. European and American diagnostic criteria for autism require a triad of deficits that include developmental problems with communication, reciprocal social interaction and the presence of repetitive, rigid and odd behaviors. Of these three, the profound deficit in social functioning is the unique feature that distinguishes autism from other neuropsychiatric disorders.

Some individuals, however, have normal or even superior intellectual development, and thus general intellectual impairment is not a necessary component. General intellectual impairment, therefore, can be a barrier to specifying the neural basis of the disorder. Moreover, those with high IQs are not necessarily less impaired with regard to the defining triad of symptoms.

Autistic Disorder: Psychological
F. Happé ,International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences
2001, Pages 987–991 skrev:The task for psychological theories became to explain the concurrence of imagination, communication, and socialization impairments. Perhaps the most influential of these attempts has been the ‘theory of mind’ deficit account; the hypothesis that people with autism are unable to represent the mental states (e.g., beliefs, desires) of themselves and others, and to understand and predict behavior in terms of these states.

A person with autism may transmit a message accurately, verbatim, but fail to recognize who does and does not already possess the information.

To date, a delay in theory of mind development appears to be a universal feature of autism. A minority, especially those with Asperger's syndrome, do develop some understanding of other minds in adolescence, perhaps using their general intelligence to puzzle out what others' think and feel.

Följande källor styrker att AS är biologiskt betingat och påverkar hjärnans funktion, huvudsakligen medför AS kommunikationssvårigheter. Bristerna uppkommer vid förståelse för hur andra tänker och även känner, vilket medför att AS inte förstår alltid vad den andra behöver få för svar; särskilt är det nödvändigt inom terapi är rätt information kommuniceras och inget relevant utelämnas. Terapi syftar till att upptäcka avvikelser från normen baserat på vad som kommuniceras. Att kommunicera med en AS kan vara ytterst svårt för en terpeut eftersom det saknas underlag att för att värdera fakta; typiska regler och principer i kommunikations hänseende kan inte tillämpas för behandling av AS.

Vad gäller IQ tester

Differences in verbal and nonverbal IQ test scores in children with autism spectrum disorder, Sabrina N.Grondhuisa,Luc Lecavalier L. Eugene, Arnold, Benjamin L. Handend Lawrence Scahille Christopher J.McDouglef Michael G.Amang ,Research in Autism Spectrum Disorders
Volume 49, May 2018, Pages 47-55 skrev:Highlights
•
Intelligence tests are an important part of diagnostic assessments for children with suspected ASD.

•
IQ tests appear to be equivalent and interchangeable in typically developing children, but may not be in children with ASD.

•
This study compared a verbal measure of intelligence and a nonverbal measure of intelligence.

•
In children with ASD these IQ tests often elicit different results that may influence clinical interpretation.

Intelligence tests are a fundamental component of diagnostic assessments for children with suspected autism spectrum disorder (ASD). There are many assessments available, but scores across tests may not be comparable in children with ASD.

Most intelligence tests (e.g., Wechsler Intelligence Scales for Children, 5th edition [WISC-V]; Wechsler, 2014; Stanford-Binet Intelligence Scales, 5th edition [SB5]; Roid, 2003) include assessment of multiple domains (e.g., quantitative, working memory, processing speed) in order to evaluate several aspects of intelligence. Scores in these different areas are combined to produce composite indices of intellectual ability.

Intelligence tests are designed to be interchangeable because the tests strive to measure general cognitive abilities, albeit not always using identical approaches. This reciprocal element is for ease of comparison and to prevent retest effects from overexposure to a single instrument. While results on different IQ tests may be interchangeable in typically developing children, they may not be equivalent in children with ASD. For example, Nader, Courchesne, Dawson, & Soulières (2016) compared the WISC-IV (Wechsler, 2003) with Raven’s Progressive Matrices (Raven et al., 1998) and found no difference in performance for typical children. However, in children with ASD, scores on Raven’s Progressive Matrices were significantly higher than on the WISC-IV full scale.

Att AS enklare kan identifieras genom IQ tester och anpassas för att förstå hur en AS fungerar kan vara värdefullt vid behandling av AS. Notera att senaste källan är från maj 2018.

Linsen skrev:

nomemorytoday skrev:

Linsen skrev:Okej det här var ett känsligt ämne, jag kan förstå det.

På vilket sätt är detta ett känsligt ämne, menar du?

Vad är det för någonting du förstår?

nomemorytoday skrev:@Linsen Du skriver intellektuell nedsättning.

Vad menar du är skillnaden på intellektuell nedsättning och Intellektuell funktionsnedsättning?

Om man är tvungen att ta till vita lögner i en relation, skulle man kunna påstå att det - tvärtom - är den som kommer med "vita lögner" är den som saknar någon form av intellekt?

Menar du att vita lögner = intellekt?

Du svarade aldrig på mina frågor.

Okej, om man nu skall skilja på intellektuell nedsättning och intellektuell funktionsnedsättning så skulle jag göra på följande sätt; en intellektuell nedsättning drar ned ens förmågor, inte nödvändigtvis till den grad att man automatiskt får en kvot under 70. Man kan ha IQ>140 och fortfarande fått sin begåvningsprofil fläckvist nerdragen. En intellektuell funktionsnedsättning skulle jag säga är när ens totala begåvning går under 70 och när man måste gå i särskola (inget fel med det).

Och som svar på andra frågan är svaret enligt mig tveklöst ja. Jag har stött på människor som alltid säger vad de tycker och tänker, samt aldrig anpassar sig till situationen. Dessa människor kan inte föra sig bland folk och är allmänt illa omtyckta. Det är inte särskilt svårt att förstå att man inte får så många vänner när man är en pain in the ass. Det kanske är ärligt att alltid säga sanningen, men knappast önskvärt om man har med andra individer att göra.

Nja, personer som är så sjuka att de faktiskt inte förstår detta tror jag sällan rör sig utanför sin institution.

Tror snarare att det rör sig om personer med relativt lindrig hjärnfunktionsnedsättning vilka som barn lärt sig strategin att om de hamnar i en situation de inte klarar av så kan de låtsas vara sjukare än vad de är så kan de skrämma bort folk och få lugn och ro. Ett sätt att lura sig själv att man har kontroll på situationen. Sen fortsätter de beteendet i vuxen ålder eftersom de inte vet något annat sätt att lösa problem på. Misslyckas man avsiktligt behöver man inte erkänna för sig själv hur svagbegåvad och autistisk man är.

Anna Planting-Gyllenbåga hörs och syns mer och mer. T ex här: https://sverigesradio.se/sida/artikel.a ... el=6934931
"Låt mig få vara precis den jag är, det är inte mycket men det är allt jag begär.
Anna var den smarta, tysta tjejen i skolan. Ingen märkte hur hon egentligen mådde. Nu skriver hon dikter om hur det är att leva med ADHD, autism och ätstörningar. Om ett annorlunda och vanligt liv med Anna".

Hon finns även på facebook och jag har för mig att man kan prenumerera på hennes dikter.

Flinta skrev:Anna var den smarta, tysta tjejen i skolan. Ingen märkte hur hon egentligen mådde. Nu skriver hon dikter om hur det är att leva med ADHD, autism och ätstörningar.

Hon är en kvinna som vågar stå upp för sig själv!

Autism orsakar ätstörningar (hos tjejer/kvinnor med autism) och vad gör vården ? Ingenting.

Jag har mycket otrevliga känslor för vården.

"Hela livet har Anna Planting-Gyllenbåga känt att hon inte passat in. Hon berättar om hur tufft det var att anpassa sig till nya situationer, om utbrotten hon fick, ilskan hon kände gentemot sig själv och hur svårt det var att behålla vänner."

"Ett sätt för henne att försöka kontrollera kaoset på, blev att styra över matintaget. Hon åt mindre och mindre, till slut bara frukt och bröd. För att dölja ätstörningarna och skona de närmaste avskärmade hon sig från både föräldrarna och tvillingsystern.

– Så fort någon började prata om mat eller andra jobbiga saker skrek jag håll käften. Kanske var ätstörningarna även ett omedvetet rop på hjälp."

Hon blev inlagd,fick sina diagnoser och började skriva dikter.

"Där började hon också skriva dikter.

– Orden bara rann ur mig. Jag insåg att jag hade ordets gåva och bestämde mig för att göra något av det."

https://www.vf.se/uncategorized/antlige ... rjat-leva/

elle skrev:Jag har mycket otrevliga känslor för vården.

Jag säger bara : att inte bli trodd och tagen på allvar är förnedrande och kränkande.

Det är så vanligt att kvinnor med asperger inte får hjälp att man nästan får mardrömmar och vill bara storgråta.

Jag har fortfarande mardrömmar och har förlorat förtroende för läkare,överläkare,kuratorer och andra experter.

Intressant föreläsning av psykologiprofessorn. Där han nämner autisters svårigheter att utifrån flera liknande scenarion kunna göra en enhetlig abstraktion (4:00-4:25).

Han tar upp normalt utvecklade barns avancerade abstraktionsförmåga (1:55). NT barn kan med få enkla streck göra betraktaren medveten om att det handlar om ett hus eller en människa, bara genom streckgubbar, en fyrkant med en triangel ovanpå där det kommer rök ur skorstenen. Sett ur ett konstrnärligt perspektiv liknar det inte en människa eller ett hus, utan det är ikoniska representationer (abstraktioner). Det blir svårt att manipulera (och förhålla sig till) sin omgivning på ett effektivt sätt om man inte kan göra mentala underlättande abstraktioner. Han nämner att människor är svåra för oss att förstå sig på eftersom människor inte stannar i kategoriska boxar, och är mycket komplexa.

Detta är en i mitt tycke klockren analys. Det hela handlar om att fokusera på vad som är viktigt. För att agera effektivt i världen gäller det att "ställa in sin perception" för att uppnå önskat resultat. Om du letar efter en speciell matvara i en butik går du in på detaljmodet. Om du navigerar dig i en ny miljö och vill hitta till ett ställe sorterar du bort folket på gatan, fåglarna på marken och fokuserar istället på gatnamnen samt karakteristiska markörer. En dator har oerhört stor minnes och räknekraft, men inte den nödvändiga medvetna kognitiva styrningen för att uppnå mål. Vår hjärna liknas ibland vid en mikroprocessor där den är förprogrammerad att sålla bort "bruset" så att vi skall kunna fatta adekvata beslut. Folk som får olika hjärnskador kan ibland få tillbaka de underliggande minnes och uträkningsförmågorna (savanter) som innan varit fokuserade på att hjälpa oss att navigera i komplexa miljöer. De kan minnas extremt mycket och utföra de mest häpnadsväckande kalkyleringarna i huvudet, men i fråga om att klara sig i livet blir det allt som oftast svårare för dom. De högre kognitiva förmågorna som planering, abstrakt tänkande, sorteringsförmåga, flexibilitet tar oerhört mycket av hjärnans kapacitet. Att kunna överblicka en situation och få till mål och mening på kort tid är extremt värdefullt. Att se helheten är i min mening den mest värdefulla kognitiva förmåga människan har, då det är mindre energikrävande och gör att man kan förhålla sig till världen på ett effektivt sätt.

De exekutiva förmågorna brukar ibland omnämnas som chefsegenskaperna. Och detta låter också troligt då många autister (även högbegåvade) ofta har svårt för att ta hand om sig själva. Att skala bort det oviktiga för att komma åt kärnan är nödvändigt då det viktiga är det viktiga.

elle skrev:
https://www.vf.se/uncategorized/antlige ... rjat-leva/

Intressant! Anna upplever att hon behöver två år för att komma in i en viss ålder. Att samtidigt utveckla kvinnliga former när man upplever sig vara ett barn kan jag verkligen förstå att man hanterar genom svält. Svält lindrar också ångest och psykisk smärta som många kan lida mycket av framför allt innan man
diagnosticerats med NPF. Men även efter innan man finner ro eller läkning på annat sätt.

Slutenvården på Capio Anorexi center i Stockholm lyfter hon fram. Skulle vara intressant att få veta mer om hur de kunde hjälpa henne. Hur de förstod hennes autism, hur hon kunde börja gilla personalen..

Förutom sådant ni redan nämnt här, så tycker jag att jag blir totalt dränerad på energi av att sitta och prata öppet om mina känslor och tankar i en sådan onaturlig situation, med en människa man förutom själva terapin inte har någon som helst relation till. Jag blir spänd och kan inte visa känslor. Med folk jag känner och umgås med har jag däremot lätt att prata och visa känslor!

Flinta skrev:Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan väl inte sällan klara vardagsaktiviter (läs: livet till vardags) bättre än vissa normal- och högbegåvade aspergare tack vare att de har bättre kognitiva förmåga? En del är riktigt bra på social interaktion t ex, de jobbar, socialiserar, är aktiva i samhälls- och föreningsliv.

Ytligt sett ja. Men låg IQ medför också att det är svårt att räkna ut varför personer gör som de gör. Så även om man inte har några problem att läsa av folk blir det lätt sociala missförstånd. Många med lindrig utvecklingsstörning och även svagbegåvning (IQ mellan 70 och 85) är misstänksamma av sig och isolerar sig. Vilket tyvärr är adekvat eftersom skojare ser dem som lätta offer.

Sen gör låg IQ också man inte kan kompensera för en bakomliggande NPF-problematik, risken att bete sig socialt oacceptabelt är kraftigt förhöjd. Många begåvade med NPF får aldrig diagnos då de kan hantera svårigheterna och inte behöver kontakt med vården.

Theory of Mind and Self-Consciousness: What Is It Like to Be Autistic?
By Frith, U., and Happe, F., (1999), Mind and Language, Vol. 14., No. 1, pp 1-22.

Autism provides a model for exploring the nature of self-consciousness: self-consciousness requires the ability to reflect on mental states, and autism is a disorder with a specific impairment in the neurocognitive mechanism underlying this ability. Experimental studies of normal and abnormal development suggest that the abilities to attribute mental states to self and to others are closely related. Thus inability to pass standard ‘theory of mind’ tests, which refer to other’s false beliefs, may imply lack of self-consciousness. Individuals who persistently fail these tests may, in the extreme, be unable to reflect on their intentions or to anticipate their own actions. In contrast, individuals with high-functioning autism or Asperger syndrome often possess late-acquired, explicit theory of mind, which appears to be the result of effortful learning. An experimental study with three people with Asperger syndrome suggested that level of performance on standard theory of mind tasks was strongly related to the ability to engage in introspection. Qualitative differences in the introspections of high-functioning people with autism are also reflected in autobiographical accounts which may give a glimpse of what it is like to be autistic.

Som helhet så presterar högfungerande autister sämre (signifikant) på ToM tester än NT:s. Det är heller inte svårt att se att detta påverkar introspektionen. Har man svårt för att förstå omgivningen har man svårt för att förstå sig själv, eftersom man får svårare att jämföra sig själv i förhållande till andra.

Det är klart att asperger är en försvårande faktor i terapi, då terapi kräver självreflektion och ganska avancerade kognitiva förmågor. Det är inte omöjligt, men det blir lite som att en färgblind person ska klassificera olika nyanser av rött.