nowahosa skrev:Är ny här och har undrat en grej ett tag. Jag brukar ha problem med att föreställa mig att andra människor tänker och känner på riktigt eller vad man ska säga. Alltså inte att jag inte förstår hur de känner eller tror att dom är robotar, men om jag försöker föreställa mig någon jag känner så går det typ inte, jag kan inte föreställa mig att den personen finns någonstans just nu, tänker på någonting, samtidigt som jag. Typ som att jag egentligen inte tror att dom finns eller nåt.

Är det här nåt som är vanligt hos er med aspberger?

nowahosa skrev:Förlåt fattar inte riktigt.. har sökt en del och hittat lite liknande beskrivningar men försöker fatta om det typ hör till aspberger eller om jag sjuk i huvudet

Sisyfos skrev:

nowahosa skrev:Förlåt fattar inte riktigt.. har sökt en del och hittat lite liknande beskrivningar men försöker fatta om det typ hör till aspberger eller om jag sjuk i huvudet

Att du har känslorna beror på att du har bristande empati, precis som oss andra att den varierar från starkare till svagare, alltefter tillfälligheter. Sedan förstår du inte varför. Men det är normalt oroa dig.

Linsen skrev:Är inte kognitiv empati en del av empatin? Det är väl ganska viktigt om man skall ha medlidande med någon att man fullt ut kan förstå en annan människa?

Sedan så håller jag med om att aspies överlag verkar ha en intakt känslomässig empati (sympati, lida med någon när det är uppenbart att vederbörande mår dåligt).

Men jag har faktiskt svårt att föreställa mig att en nedsatt kognitiv empati inte får några som helst konsekvenser i samspel med andra människor. Jag har exempelvis uppfattat en del med autism som mycket självcentrerade och detta eftersom de har svårt att ta den andres perspektiv. Eller att vissa inte kan inkludera sitt egna beteende i ekvationen och då inte förstår att han/hon sårar andra. När man påtalat dessa saker så har man ofta bemötts med aggressivitet hur mycket man än försökt att linda in välmenande råd, så det är inte lätt att vilja hjälp alla gånger. Nu tror jag att jag själv är inom spektrat och har en del av det jag själv beskrivit. Men det kan vara värt att lufta tankarna.

empatiʹ (nylatin empathiʹa, av grekiska empaʹtheia ’häftig sinnesrörelse’, ’passion’), förmåga att uppfatta och uppleva en annan människas känslor. Empati kan ses som en form av den avläsning av sinnesstämningar och känslor som vi kontinuerligt gör av människor i vår närhet, begränsad och fokuserad till en viss situation.

Denna förmåga att så att säga koppla upp sig mot den andre är en förutsättning för allt socialt samspel både med närstående och i andra sociala sammanhang, till exempel på en arbetsplats. Den är också en del av en mer övergripande förmåga att föreställa sig och leva sig in i situationer som är bortom här och nu, när vi läser böcker, ser filmer, går på teater eller fantiserar om andra människor (se även mentalisering).

kognitiv [kɔʹg-, kɔʹŋ- eller -i:ʹv] (av medeltidslatin cognitiʹvus, av latin coʹgnitus ’bekant’, ’beprövad’, av cognoʹsco ’lära känna [med sinnen eller förstånd]’, ’undersöka’), som avser kognition, kunskap, förstånd eller information. Ordet ingår i många facktermer med psykologisk anknytning.

affektiʹv, som har att göra med affekt eller affekter; känslomässig, känsloladdad.

Sisyfos skrev:Källa NE EMPATI

empatiʹ (nylatin empathiʹa, av grekiska empaʹtheia ’häftig sinnesrörelse’, ’passion’), förmåga att uppfatta och uppleva en annan människas känslor. Empati kan ses som en form av den avläsning av sinnesstämningar och känslor som vi kontinuerligt gör av människor i vår närhet, begränsad och fokuserad till en viss situation.

Denna förmåga att så att säga koppla upp sig mot den andre är en förutsättning för allt socialt samspel både med närstående och i andra sociala sammanhang, till exempel på en arbetsplats. Den är också en del av en mer övergripande förmåga att föreställa sig och leva sig in i situationer som är bortom här och nu, när vi läser böcker, ser filmer, går på teater eller fantiserar om andra människor (se även mentalisering).

Källa NE KOGNITIV

kognitiv [kɔʹg-, kɔʹŋ- eller -i:ʹv] (av medeltidslatin cognitiʹvus, av latin coʹgnitus ’bekant’, ’beprövad’, av cognoʹsco ’lära känna [med sinnen eller förstånd]’, ’undersöka’), som avser kognition, kunskap, förstånd eller information. Ordet ingår i många facktermer med psykologisk anknytning.

Källa NE AFFEKTIV

affektiʹv, som har att göra med affekt eller affekter; känslomässig, känsloladdad.

Källa NE SYMPATI

Spoiler: visa

sympati (grekiska sympatheia, 'medkänsla', 'känsla av samhörighet'), känsla av delaktighet i en annans trångmål eller problem som kan omfatta både människor och djur och även växter.

Sympati kan också betyda gillande eller uppskattning, som i uttrycken själarnas sympati och att sympatisera med någon. I begreppet sympati ryms även handlingar av omsorg och solidaritet, som att delta i en namninsamling som sympatibevis för någon eller att sympatistrejka som stöd för anställda på ett företag. Att utan självömkan kunna ha medkänsla med sig själv har visats gå samman med gott självförtroende och gynna hälsan.

Sympati har ingen vetenskapligt avgränsad innebörd som kan preciseras genom något mätförfarande eller någon teori men förutsätter att vi kan leva oss in i andras synsätt och känslor (se inlevelseförmåga och mentalisering).

Att ordet sympati har ett så stort betydelseomfång beror på att det inbegriper såväl en intellektuell som en känslomässig aspekt, vilka kan betonas olika mycket. Den intellektuella aspekten uttrycker att man har en samsyn med den man sympatiserar med, exempelvis genom att dela ett fritidsintresse eller en politisk åsikt. Den känslomässiga aspekten uttrycker att man känner eller lider med den andre. Att ha förståelse för någon inrymmer båda aspekterna.

Att visa sympati kan också vara ett sätt att förstulet visa att man är mer kompetent eller har mer makt än någon annan, till exempel på en arbetsplats. På motsvarande sätt kan avvisande av sympati vara en demonstration av oberoende. Sympati kan också villkoras mer eller mindre öppet genom att förutsätta en gentjänst. Att ge sympati kan också vara ett sätt att få till stånd en mer personlig eller förtrolig relation till någon än denne önskar.

Sympati väcks ofta automatiskt och omedvetet som en kroppslig, biologisk reaktion, vilken sekundärt får en symbolisk, ordburen betydelse, det vill säga man får såväl känslor för som tankar om den som utlöser sympatin. Förmåga att känna sympati är en förutsättning för att kunna leva i social gemenskap och antas ha evolutionärt ursprung och därmed ett genetiskt underlag, vilket utvecklas i samspel med barnets primära omsorgspersoner och inom ramen för kulturella mönster (se anknytning och affektintoning). Se även empati och medlidande.

RSD555 skrev:
När människor använder ordet "empati" menar dom "omtanke". Ganska ointressant i praktiken vad det står i ne om ingen bryr sig.

RSD555 skrev:

Sisyfos skrev:Källa NE EMPATI

empatiʹ (nylatin empathiʹa, av grekiska empaʹtheia ’häftig sinnesrörelse’, ’passion’), förmåga att uppfatta och uppleva en annan människas känslor. Empati kan ses som en form av den avläsning av sinnesstämningar och känslor som vi kontinuerligt gör av människor i vår närhet, begränsad och fokuserad till en viss situation.

Denna förmåga att så att säga koppla upp sig mot den andre är en förutsättning för allt socialt samspel både med närstående och i andra sociala sammanhang, till exempel på en arbetsplats. Den är också en del av en mer övergripande förmåga att föreställa sig och leva sig in i situationer som är bortom här och nu, när vi läser böcker, ser filmer, går på teater eller fantiserar om andra människor (se även mentalisering).

Källa NE KOGNITIV

kognitiv [kɔʹg-, kɔʹŋ- eller -i:ʹv] (av medeltidslatin cognitiʹvus, av latin coʹgnitus ’bekant’, ’beprövad’, av cognoʹsco ’lära känna [med sinnen eller förstånd]’, ’undersöka’), som avser kognition, kunskap, förstånd eller information. Ordet ingår i många facktermer med psykologisk anknytning.

Källa NE AFFEKTIV

affektiʹv, som har att göra med affekt eller affekter; känslomässig, känsloladdad.

Källa NE SYMPATI

Spoiler: visa

sympati (grekiska sympatheia, 'medkänsla', 'känsla av samhörighet'), känsla av delaktighet i en annans trångmål eller problem som kan omfatta både människor och djur och även växter.

Sympati kan också betyda gillande eller uppskattning, som i uttrycken själarnas sympati och att sympatisera med någon. I begreppet sympati ryms även handlingar av omsorg och solidaritet, som att delta i en namninsamling som sympatibevis för någon eller att sympatistrejka som stöd för anställda på ett företag. Att utan självömkan kunna ha medkänsla med sig själv har visats gå samman med gott självförtroende och gynna hälsan.

Sympati har ingen vetenskapligt avgränsad innebörd som kan preciseras genom något mätförfarande eller någon teori men förutsätter att vi kan leva oss in i andras synsätt och känslor (se inlevelseförmåga och mentalisering).

Att ordet sympati har ett så stort betydelseomfång beror på att det inbegriper såväl en intellektuell som en känslomässig aspekt, vilka kan betonas olika mycket. Den intellektuella aspekten uttrycker att man har en samsyn med den man sympatiserar med, exempelvis genom att dela ett fritidsintresse eller en politisk åsikt. Den känslomässiga aspekten uttrycker att man känner eller lider med den andre. Att ha förståelse för någon inrymmer båda aspekterna.

Att visa sympati kan också vara ett sätt att förstulet visa att man är mer kompetent eller har mer makt än någon annan, till exempel på en arbetsplats. På motsvarande sätt kan avvisande av sympati vara en demonstration av oberoende. Sympati kan också villkoras mer eller mindre öppet genom att förutsätta en gentjänst. Att ge sympati kan också vara ett sätt att få till stånd en mer personlig eller förtrolig relation till någon än denne önskar.

Sympati väcks ofta automatiskt och omedvetet som en kroppslig, biologisk reaktion, vilken sekundärt får en symbolisk, ordburen betydelse, det vill säga man får såväl känslor för som tankar om den som utlöser sympatin. Förmåga att känna sympati är en förutsättning för att kunna leva i social gemenskap och antas ha evolutionärt ursprung och därmed ett genetiskt underlag, vilket utvecklas i samspel med barnets primära omsorgspersoner och inom ramen för kulturella mönster (se anknytning och affektintoning). Se även empati och medlidande.

När människor använder ordet "empati" menar dom "omtanke". Ganska ointressant i praktiken vad det står i ne om ingen bryr sig.

Sisyfos skrev:

RSD555 skrev:
När människor använder ordet "empati" menar dom "omtanke". Ganska ointressant i praktiken vad det står i ne om ingen bryr sig.

Linsen skrev:

RSD555 skrev:
När människor använder ordet "empati" menar dom "omtanke". Ganska ointressant i praktiken vad det står i ne om ingen bryr sig.

Jag undrar om det verkligen är så? NE brukar väl inte bara skriva in betydelsen av ett ord som bara fackmän förstår, utan brukar utgå från majoritetens syn. Om allmänhetens syn på ett ord ändras brukar de väl korrigera det?

Vet inte riktigt, men många som kan känna med andra men har svårt för att läsa av andra och därigenom köra över folk brukar inte alltid ses som särskilt empatiska. Även om folk vet att de har en grundempati (affektiv). Brukar det inte sägas att vägen till helvetet är kantat med goda intentioner? De i nazityskland och kommunisternas Ryssland ville nog väl, men det slog så fel. Jag håller med om att affektiv empati är viktigt, men om man i tron om att man gör gott sårar andra är väl även den kognitiva empatin viktig?

Autism is a severe developmental disorder that emerges in the first years of life, affecting social, behavioral, and communicative development. It is a disorder that strikes at the core of what it means to be a social being, affecting essential preconditions for the expression and recognition of emotions, intersubjectivity, empathy, attachment, and the nuanced understanding of another's mind.

Denna förmåga att så att säga koppla upp sig mot den andre är en förutsättning för allt socialt samspel både med närstående och i andra sociala sammanhang

Sisyfos skrev:

Linsen skrev:

RSD555 skrev:
När människor använder ordet "empati" menar dom "omtanke". Ganska ointressant i praktiken vad det står i ne om ingen bryr sig.

Jag undrar om det verkligen är så? NE brukar väl inte bara skriva in betydelsen av ett ord som bara fackmän förstår, utan brukar utgå från majoritetens syn. Om allmänhetens syn på ett ord ändras brukar de väl korrigera det?

Vet inte riktigt, men många som kan känna med andra men har svårt för att läsa av andra och därigenom köra över folk brukar inte alltid ses som särskilt empatiska. Även om folk vet att de har en grundempati (affektiv). Brukar det inte sägas att vägen till helvetet är kantat med goda intentioner? De i nazityskland och kommunisternas Ryssland ville nog väl, men det slog så fel. Jag håller med om att affektiv empati är viktigt, men om man i tron om att man gör gott sårar andra är väl även den kognitiva empatin viktig?

Varför folk vänder sig till NE eller SAOB, även Nordstedts m.fl. beror på att de klart och tydligt lyckas fånga ordets betydelse utifrån hur det används. Ett exempel på detta är i en annan tråd -- typ. Där ges även nutida betydelsen. Om ordböcker hade haft en betydelse som var fullständigt felaktig så hade folk inte köpt ordböckerna och en annan konkurrent hade tagit förras plats, så hade de sålt en ordbok som korrekt återgav ordets betydelse för allmänheten.

RSD555 skrev:

Sisyfos skrev:
När människor använder ordet "empati" menar dom "omtanke". Ganska ointressant i praktiken vad det står i ne om ingen bryr sig.

Förstår inte riktigt. Menar du att dina applåder var ironiska och sarkastiska eller något helt annat? Något nytt på sidan om liksom?

Sisyfos skrev:

Autism is a severe developmental disorder that emerges in the first years of life, affecting social, behavioral, and communicative development. It is a disorder that strikes at the core of what it means to be a social being, affecting essential preconditions for the expression and recognition of emotions, intersubjectivity, empathy, attachment, and the nuanced understanding of another's mind.

Source: Autism, Neural Basis of
R.T. Schultz, International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences.

Om vi tror på att empati har den betydelsen som anges av NE och även på professorer, så är det ett rimligt antagande att en bristande empati har följden att du känner dig isolerad. Varför vissa i tråden förnekar de facto anledningen til din brist, så att du inte ges en förklaring, är föga märkligt.

Denna förmåga att så att säga koppla upp sig mot den andre är en förutsättning för allt socialt samspel både med närstående och i andra sociala sammanhang

Socialt samspel kan du inte uppleva som andra -- inte jag heller. Därav känns de som robotar, det blir oklart varför de agerar som de gör eftersom motiven inte kan förstås utifrån empatin. Däremot kan du resonera omkring deras beteende och slutligen ha förutsättningar till att förstå dem.

nowahosa skrev:Är ny här och har undrat en grej ett tag. Jag brukar ha problem med att föreställa mig att andra människor tänker och känner på riktigt eller vad man ska säga. Alltså inte att jag inte förstår hur de känner eller tror att dom är robotar, men om jag försöker föreställa mig någon jag känner så går det typ inte, jag kan inte föreställa mig att den personen finns någonstans just nu, tänker på någonting, samtidigt som jag. Typ som att jag egentligen inte tror att dom finns eller nåt.

Är det här nåt som är vanligt hos er med aspberger?

Sisyfos skrev:

RSD555 skrev:

Sisyfos skrev:
När människor använder ordet "empati" menar dom "omtanke". Ganska ointressant i praktiken vad det står i ne om ingen bryr sig.

Förstår inte riktigt. Menar du att dina applåder var ironiska och sarkastiska eller något helt annat? Något nytt på sidan om liksom?

Du har rätt i att ingen bryr sig om vad som står i NE, det är just problemet. Om fler än ingen hade brytt sig om vad som står i NE hade världen varit mer konfliktfri.