Socialt självmord (Social suicide).

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: Alien, atoms

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav nallen » 2018-03-28 17:34:43

kiddie skrev:Ja just det, det var du som sa att man var tvungen att ha en ny iPhone.

Det är ett rent tekniskt konstaterande. En flera år gammal smartphone (Apple eller android spelar mindre roll), är så långsam att den inte är användbar med senaste version av operativsystemet - om det ens går att lägga på.
nallen
 
Inlägg: 19687
Anslöt: 2006-08-27
Ort: Vid Skogen

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Dagobert » 2018-03-28 17:44:52

tahlia skrev:Visst kan exempelvis att vara bättre klädd ge större chans vid jobbsökande. Men varför? För att flocken envisas med att kläderna är viktiga i sammanhanget. Varför gör de det? Estetiska skäl? På vilket sätt arbetar du bättre i kostym än i jeans? Påverkar kläderna din arbetsprestation? Borde du inte, i sådana fall, prestera bättre om du är bär kläder som får dig att känna dig bekväm och avslappnad snarare än uppklädd, formell och stel?

För mig verkar det som om man, alldeles för ofta, fokuserar på och fäster vikt vid attribut som egentligen är fullständigt irrelevanta.

Allt det där är off topic. Du skriver om hur dumt det är och hur det borde vara. Visst har du rätt.

Men barnet lever i en värld där det ÄR viktigt, vad vi vuxna än tycker.

I hela barndomen blev jag själv av föräldrarna itutad idealistiska och verklighetsfrämmande idéer om att man får vara sig själv och göra som man vill och bli respekterad för det. Så jag levde efter de idealen och kunde inte förstå varför jag blev utstött.

I viss mån fortsatte jag så i 40 år. Med min asperger kunde jag inte iaktta och ta efter andra.

Nu när det är för sent vet jag att jag med små medel hade kunnat få ett bättre liv.

Edit: ingenting.
Senast redigerad av Dagobert 2018-03-28 17:55:28, redigerad totalt 1 gång.
Dagobert
 
Inlägg: 14570
Anslöt: 2010-11-30

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Sisyfos » 2018-03-28 17:54:52

Dagobert skrev:
tahlia skrev:Visst kan exempelvis att vara bättre klädd ge större chans vid jobbsökande. Men varför? För att flocken envisas med att kläderna är viktiga i sammanhanget. Varför gör de det? Estetiska skäl? På vilket sätt arbetar du bättre i kostym än i jeans? Påverkar kläderna din arbetsprestation? Borde du inte, i sådana fall, prestera bättre om du är bär kläder som får dig att känna dig bekväm och avslappnad snarare än uppklädd, formell och stel?

För mig verkar det som om man, alldeles för ofta, fokuserar på och fäster vikt vid attribut som egentligen är fullständigt irrelevanta.

Allt det där är off topic. Du skriver om hur dumt det är och hur det borde vara. Visst har du rätt.

Men barnet lever i en värld där det ÄR viktigt, vad vi vuxna än tycker.

I hela barndomen blev jag själv av föräldrarna itutad idealistiska och verklighetsfrämmande idéer om att man får vara sig själv och göra som man vill och bli respekterad för det. Så jag levde efter de idealen och kunde inte förstå varför jag blev utstött. Och jag fortsatte så i 40 år.

Och med min asperger kunde jag inte heller iaktta och ta efter de andra.

Nu när det är för sent vet jag att jag med små medel hade kunnat få ett bättre liv.


Vad dina föräldrar försökte lära dig var att karaktär och handlingar respekteras högre än klädsel. Förmodligen har dina föräldrar och många andra som båda barn och ungdomar begått misstaget: att uppfattas på ett visst sätt är viktigast. Förvisso kan det underlätta för aspergare att uppfattas normala, men det borde inte spela någon roll om klädsel; fast även om vi uppfattas annorlunda än hur vi faktiskt är så innebär det att vi får vänner som tycker om oss eftersom vi agerar på ett annat sätt och spelar en viss roll, när vi behöver verkliga vänner är det viktigare att skaffa vänner som respekterar en för den man är så att man inte behöver spela en roll inför sina vänner. Vad gäller andra kan man spela en roll. Slutsatsen blir att dina föräldrar önskade att du skulle få riktiga barndomsvänner och att du möjligen skulle utvärdera nyttan av att spela en annan i takt med att du vidareutvecklades under ungdomen och prövade idéerna för dig själv.
Sisyfos
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 749
Anslöt: 2017-06-04
Ort: Uppsala

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav blitzen » 2018-03-28 18:09:04

Sisyfos skrev:
RSD555 skrev:
blitzen skrev:
Vi är ju djur. Mer avancerade men också en sjuk och skadad art.


Ja såklart. Men trodde inte man fick nämna det. Jag skulle aldrig vågat säga sanningen.


Varför är vi en sjuk och skadad art? Jag håller inte med. Att vi faktiskt kan resonera oss fram till att göra ett bestämt val att agera på kan både vara bra och negativt. Om du menar att vi generellt sett är korrumperande från det riktiga enligt naturen kan jag hålla med, men det finns självklart undantag.


Ingen annan art har skapat så mycket fulhet som vi gjort. Ingen annan art har på ett så menlöst sätt slaktat så många andra av sina egna. Ingen annan art är på vippen att förstöra den enda värld vi känner till och vårt eget livshabitat.
blitzen
 
Inlägg: 450
Anslöt: 2018-02-27

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Dagobert » 2018-03-28 18:10:59

Sisyfos skrev: Vad dina föräldrar försökte lära dig var att karaktär och handlingar respekteras högre än klädsel. Förmodligen har dina föräldrar och många andra som båda barn och ungdomar begått misstaget: att uppfattas på ett visst sätt är viktigast. Förvisso kan det underlätta för aspergare att uppfattas normala, men det borde inte spela någon roll om klädsel; fast även om vi uppfattas annorlunda än hur vi faktiskt är så innebär det att vi får vänner som tycker om oss eftersom vi agerar på ett annat sätt och spelar en viss roll, när vi behöver verkliga vänner är det viktigare att skaffa vänner som respekterar en för den man är så att man inte behöver spela en roll inför sina vänner. Vad gäller andra kan man spela en roll. Slutsatsen blir att dina föräldrar önskade att du skulle få riktiga barndomsvänner och att du möjligen skulle utvärdera nyttan av att spela en annan i takt med att du vidareutvecklades under ungdomen och prövade idéerna för dig själv.

Svammel. Du känner inte mina föräldrar, de hade inga såna rationella förutseende tankar med min uppfostran. På 60- och 70-talen fanns inte aspergers eller nåt i närheten.

Jag talar inte om klädsel utan om beteende.

Jag menar inte att man ska uppfattas som normal, utan att man ska lära sig att undvika onödiga fallgropar.

Sätter man krokben för barnet i onödan så stör man kanske barnets försök att lära sig.
Senast redigerad av Dagobert 2018-03-28 18:14:38, redigerad totalt 2 gånger.
Dagobert
 
Inlägg: 14570
Anslöt: 2010-11-30

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav blitzen » 2018-03-28 18:12:23

RSD555 skrev:
blitzen skrev:
RSD555 skrev:Tycker det känns underbart att folk här kan jämföra människor med andra djur utan att bli utstötta. 100+ till moderatorerna!

Glad L


Vi är ju djur. Mer avancerade men också en sjuk och skadad art.


Ja såklart. Men trodde inte man fick nämna det. Jag skulle aldrig vågat säga sanningen.


Här får man säga vad man faktiskt tycker och inte maskera in det i nåt man tror andra förväntar sig höra, det är det fina i kråksången :)
blitzen
 
Inlägg: 450
Anslöt: 2018-02-27

Re: Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav tahlia » 2018-03-28 18:28:31

Dagobert skrev:Allt det där är off topic. Du skriver om hur dumt det är och hur det borde vara. Visst har du rätt.

Men barnet lever i en värld där det ÄR viktigt, vad vi vuxna än tycker.


Och varför är det viktigt i det barnets värld tror du? För att barnen har lärt sig av vuxna/samhället/omgivningen att rangordna efter fullkomligt absurda regler. Du tror väl ändå inte för en sekund att det är något som bara förekommer bland barn eller att det är något som de, helt utan något som helst inflytande, hittar på?

Ja, jag pratar om hur det bör vara, hur det aldrig kan bli om inte vuxna och samhället i stort förändras först. Barn gör inte som man säger, de gör som man gör (iaf NT-barn). Det innebär att en förälder kan prata sig varm om hur saker som märke och mode är betydelselöst men om nämnda förälder själv anstränger sig för att passa in i normen, eller fäller negativa kommentarer om folk runtom som avviker (något jag sett folk göra kring sina barn utan minsta tanke på att barnet hör) så är det vad barnet kommer att ta fasta på.

Så egentligen är det inte OT då varenda förälder som har ett barn med den uppfattningen borde fundera över vad de själva egentligen förmedlar till sina barn istället för vad de säger direkt till nämnda barn.
tahlia
 
Inlägg: 10774
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Sisyfos » 2018-03-28 18:32:56

Dagobert skrev:
Sisyfos skrev: Vad dina föräldrar försökte lära dig var att karaktär och handlingar respekteras högre än klädsel. Förmodligen har dina föräldrar och många andra som båda barn och ungdomar begått misstaget: att uppfattas på ett visst sätt är viktigast. Förvisso kan det underlätta för aspergare att uppfattas normala, men det borde inte spela någon roll om klädsel; fast även om vi uppfattas annorlunda än hur vi faktiskt är så innebär det att vi får vänner som tycker om oss eftersom vi agerar på ett annat sätt och spelar en viss roll, när vi behöver verkliga vänner är det viktigare att skaffa vänner som respekterar en för den man är så att man inte behöver spela en roll inför sina vänner. Vad gäller andra kan man spela en roll. Slutsatsen blir att dina föräldrar önskade att du skulle få riktiga barndomsvänner och att du möjligen skulle utvärdera nyttan av att spela en annan i takt med att du vidareutvecklades under ungdomen och prövade idéerna för dig själv.

Svammel. Du känner inte mina föräldrar, de hade inga såna rationella förutseende tankar med min uppfostran. På 60- och 70-talen fanns inte aspergers eller nåt i närheten.

Jag talar inte om klädsel utan om beteende.

Jag menar inte att man ska uppfattas som normal, utan att man ska lära sig att undvika onödiga fallgropar.

Sätter man krokben för barnet i onödan så stör man kanske barnets försök att lära sig.


Jag känner inte dina föräldrar men jag vill alltid tro det bästa om människor, åtminstone tills motsatsen har bevisats.

Även om jag stött på personer som motarbetat försöker jag inte bry mig mer om dem. Det viktigaste för mig är att radera dem ur mitt liv, både till umgänge och minne. Sedan växa av upplevelsen genom att inte göra samma misstag som jag blev felaktigt förledd till.
Sisyfos
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 749
Anslöt: 2017-06-04
Ort: Uppsala

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav RSD555 » 2018-03-28 18:44:12

Jag tänker komma ut ur garderoben nu. Jag förstår ingenting av sånt här med rangordning. Blir mycket mer imponerad och påverkad om en påfågel spänner upp sina fjädrar än om en människa kommer med en dyr märkesjacka. Och då menar jag "MYCKET" mer. Så störd är jag!

Ändå har jag jobb och fungerar hyfsat socialt. Förstå vilken ansträngning. Jag är egentligen helt vansinnigt störd i grunden och ska ändå passa in typ.
RSD555
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1708
Anslöt: 2017-12-02

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav blitzen » 2018-03-28 19:19:09

Tycker inte du verkar vara det minsta störd :P snarare intressant och sympatisk.
blitzen
 
Inlägg: 450
Anslöt: 2018-02-27

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Sisyfos » 2018-03-28 19:20:13

blitzen skrev:Tycker inte du verkar vara det minsta störd :P snarare intressant och sympatisk.


Det är ironi som personen ger uttryck för i vissa inlägg! Framförallt det inlägget precis ovanför ditt.
Sisyfos
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 749
Anslöt: 2017-06-04
Ort: Uppsala

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav blitzen » 2018-03-28 19:42:33

Sisyfos skrev:
blitzen skrev:Tycker inte du verkar vara det minsta störd :P snarare intressant och sympatisk.


Det är ironi som personen ger uttryck för i vissa inlägg! Framförallt det inlägget precis ovanför ditt.


Så nu ska jag anklagas för att inte förstå mig på ironi? Må så vara, men då är jag ju på rätt plats :!:
blitzen
 
Inlägg: 450
Anslöt: 2018-02-27

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Fabela » 2018-03-28 19:57:13

RSD555 skrev:Jag tänker komma ut ur garderoben nu. Jag förstår ingenting av sånt här med rangordning. Blir mycket mer imponerad och påverkad om en påfågel spänner upp sina fjädrar än om en människa kommer med en dyr märkesjacka. Och då menar jag "MYCKET" mer. Så störd är jag!
Guldstjärna för gott omdöme!

Fast jag måste erkänna att jag är grymt imponerad även av hantverksskicklighet, t.ex. Så jag kan nog rangordna prylar. Men det har inget att göra med värde som statussymbol, utan kunskap, talang, tålamod och hjärta.
Fabela
 
Inlägg: 6510
Anslöt: 2013-12-08

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav RSD555 » 2018-03-28 20:01:31

Sisyfos skrev:
blitzen skrev:Tycker inte du verkar vara det minsta störd :P snarare intressant och sympatisk.


Det är ironi som personen ger uttryck för i vissa inlägg! Framförallt det inlägget precis ovanför ditt.


Det du utrycker är ju trakasserier och förtal. Men antar att du inte vet bättre och hoppas du mognar.

Kram så länge och krya på dig!

Mvh L

atoms -

Du har i en rad inlägg uttryckt dig på sätt som lätt kan tolkas som nedlåtande och rentav hånfullt medan syftet i dessa fyra inlägg - 1, 2, 3 och 4 - verkar vara att raljera och driva gäck. Att du i efterhand försöker bortförklara lögnerna i detta inlägg har liten betydelse i det stora hela.

Detta ger dig en varning, och om du inte skärper dig väntar förhandsgranskning.
------------
Nyttig läsning: Forumregler | Netikett
RSD555
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1708
Anslöt: 2017-12-02

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav RSD555 » 2018-03-28 20:05:27

blitzen skrev:Tycker inte du verkar vara det minsta störd :P snarare intressant och sympatisk.


Var det till mig?

Mvh L
RSD555
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1708
Anslöt: 2017-12-02

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Furienna » 2018-03-28 20:08:24

RSD555 skrev:
Furienna skrev:
RSD555 skrev:Jag hade med mig en fanta och en lyxig tårtbit på en utflykt en gång. Blev mobbad för det i tre år så det har inte bara med fattighet att göra.

Men alltså... Visst är det så att mobbning inte alltid är så värst logisk för utomstående, men blev du verkligen mobbad i tre år för en sådan löjlig skitsak? Om jag inte verkligen hade velat tro dig, så skulle jag ha trott att du överdrev i det här fallet. Vad tyckte dina plågoandar att du skulle ha haft med i matsäcken i stället? Eller är det så att de bara gav sig på just dig för att du var du? Fast jo, så var det nog. Så brukar mobbning ofta fungera. Men till och med i sådana fall brukar de väl inte älta samma sak i tre år, utan hitta på nya grejer att reta sig på redan efter ett tag.

Märk väl att jag inte klagar på dig, för du rår ju inte för någonting. Utan det är dina plågoandar, som jag inte förstår mig på.


Det fanns en oändlig mängd möjliga sätt och tillfällen att pika mig för det med tårtan. Började spridas rykten att jag alltid hade en tårta i väskan redo att plocka fram. Om jag gick på toa knackade dom på och frågade om jag satt och åt tårta. Om jag blev sur så frågade dom om jag tänkte kasta tårtan på dom.

Ibland kunde det gå några månader och jag trodde att det hade gått över men då dök ordet tårta upp i något annat sammanhang och då satte det igång. Eller när jag hade ny väska, då kom någon på att det måste ha med tårtan att göra. När jag fyllde år frågade dom mig om jag skulle äta vanlig mat den dagen.

Jag kan idag förstå att det var ganska udda och lustigt att jag hade med mig tårta på en utflykt. Dom andra var säkert oroliga att dom hade fel yoghurt eller fel pålägg på smörgåsen och tittade sig försiktigt omkring för att inte dra fram något utstickande. Och plötsligt ser dom mig dra fram läsk och tårta. Tror dom flesta minns det än idag.
Estonia och Tsunamin har dom kanske glömt. Men inte min tårtbit.

Aha... Ja, nu tycker jag att det låter mer som typiskt mobbningsbeteende. Vilket inte gör det hela bättre förstås, men ändå...
Furienna
 
Inlägg: 3905
Anslöt: 2010-05-02

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav blitzen » 2018-03-28 20:30:07

RSD555 skrev:
blitzen skrev:Tycker inte du verkar vara det minsta störd :P snarare intressant och sympatisk.


Var det till mig?

Mvh L


Ja.
blitzen
 
Inlägg: 450
Anslöt: 2018-02-27

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Sisyfos » 2018-03-28 21:05:04

blitzen skrev:
Sisyfos skrev:
blitzen skrev:Tycker inte du verkar vara det minsta störd :P snarare intressant och sympatisk.


Det är ironi som personen ger uttryck för i vissa inlägg! Framförallt det inlägget precis ovanför ditt.


Så nu ska jag anklagas för att inte förstå mig på ironi? Må så vara, men då är jag ju på rätt plats :!:


Nej det är trådstartaren, denna har skrivit ett ironiskt inlägg precis ovanför ditt.

RSD555 skrev:Jag tänker komma ut ur garderoben nu. Jag förstår ingenting av sånt här med rangordning. Blir mycket mer imponerad och påverkad om en påfågel spänner upp sina fjädrar än om en människa kommer med en dyr märkesjacka. Och då menar jag "MYCKET" mer. Så störd är jag!

Ändå har jag jobb och fungerar hyfsat socialt. Förstå vilken ansträngning. Jag är egentligen helt vansinnigt störd i grunden och ska ändå passa in typ.


Första stycket
1a. Jag tänker komma ut ur garderoben.
(idiomatiskt) komma ut som homosexuell, bisexuell eller som del utav en annan minoritet
Slutsats:Ett sannolikt antagande: att personen kommer tillkännage att denna tillhör en annan minoritet; jfr med övriga meningar i stycket.

Spoiler: visa
1b. Jag förstår ingenting av sånt här med rangordning.
1ba. Förstå
1) (numera bl. ngn gg i högre stil) märka, erfara (se d. o. 1); lära känna; förr äv. i fråga om uppfattande med ngt av de yttre sinnena: lägga märke till, höra o. d.; jfr FÖRNIMMA 1, 2. Idher .. som .. icke hafua förståndit dieffuulsens diwpheet såsom the säya. Upp. 2: 24 (NT 1526; Bib. 1917: lärt känna). Ty sende han (dvs. Gud) sin anda, / j thenna werlden nidh, / til at lära oss forstonda, / och kenna sin helga fridh. Ps. 1536, s. 87. Han .. hafwer frågat the Swanewachtare .. om the sådant (dvs. att svanen sjunger sin dödssång) hafwa förstått: Men the hafwa thet aldeles nekat. IErici Colerus 1: 114 (c. 1645). (Han) förstod eljest intet skri el. rop mera än det Boman och Westberg litet ramlade. VRP 15/10 1733. Aldrig har jag än förstått, / Att Gud förglömt den fromma. Ps. 1819, 232: 3. — (†) övergående i bet.: taga del av (en skrivelse o. d.); jfr FÖRNIMMA 1 d. Iak hafwer förstaadt eder scrifwelse ok breff i hwilketh j röre at (osv.). GR 1: 47 (1523).
2) (numera knappast br.; jfr dock c) få veta, få reda på, få höra, erfara (se d. o. 3); med sakobj., att-sats l. indir. frågesats, förr äv. med obj. o. inf., förr äv. i uttr. förstå om ngt, få besked l. vetskap om ngt; jfr FÖRNIMMA 3. Som iak hafwer förstaadt af edhers breeff och teslikes capitels atj ære wthwaldt af capiteleth tiil teras dækin. GR 1: 62 (1523). Borgemästaren H:r Pryssen swarade på Borgerskapettz wägner haffwa medh suckan förstått Kongl. M:tz opasslighett. RARP 7: 39 (1660). Eders herlig:t lärer och på den Orthen hafwa förstådt om Kon. Carls .. dödh. Widekindi KrijgH 411 (1671). Hans Ehrewyrdtt .. sägher sigh icke kunna förtijga huadh han förstådt haf(ve)r ifrån Försambl. om hans Persohn. HärnösDP 1661, s. 58. Kindblad (1871). — särsk.
a) (†) i uttr. få förstå (ngt), få reda på, få veta (ngt); få erfara. Svart G1 44 (1561). Om iagh så giorde, som i begära, / och hulpo till att förkränkia eder ähra, / Och ider fadher finge thz förstå, / Ach, nådige frökin, gudh nåde migh tå! Asteropherus 22 (1609).
b) [jfr t. einem etw. zu verstehen geben] (†) i uttr. giva ngn att l. till (att) förstå ngt l. om ngt, låta ngn veta ngt, underrätta ngn om ngt. GR 5: 159 (1528). Han hadhe giffuit tigh til förstå om någen owilia som wij hadhe til tigh. Därs. 6: 231 (1529). Jag har många gångor gifvit honom hemligen at förstå det. Widegren (1788). SvLitTidn. 1821, sp. 721.
c) (fullt br.) i uttr. låta (ngn) förstå (ngt), förr äv. att förstå (ngt), förr äv. låta (ngn) förstå om (ngt), meddela (ngn ngt), underrätta (ngn) om (ngt); upplysa (ngn) om (ngt), låta (ngn) veta (ngt); tillkännagiva; numera nästan alltid med bibet. av att meddelandet lämnas i mer l. mindre förtäckta ordalag: antyda (ngt) för (ngn); äv.: låta påskina (ngt för ngn). Atj lathe oss ther om med .. edre fulmectige förstaa edre mening. GR 2: 56 (1525). Blifwe wij förordsakedhe .. att lathe .. Kon:ge werde till Danmarck samme saak att försthå. Därs. 15: 512 (1543). Ther om thu oss ännu ytterligere medt alle vmbständer beskedeligenn skallt förstå lathe. Därs. 18: 735 (1547). Läriungana .. läto honom förstå huad the seedt och hördt hadhe. LPetri 1Post. C 2 a (1555). Beskow lät mig förstå, att hvad som förskaffat mig akademiens enhälliga val var (osv.). De Geer Minn. 1: 241 (1892). — särsk. utan personobj. (Ett brev) i huilkith hann läth förstå, att hann åstundade här till richeett. GR 1: 122 (1523). (Han har) hvarken begärt eller ens låtit förstå att han skulle önska något sådant. Tegnér (WB) 4: 422 (1824). Lagerlöf Drottn. 12 (1899). särsk. (†) övergående i bet.: ådagalägga, yppa, röja. (Den) wantroo, som monga hafwa och, ther lijk äro på färde, plägha förstå låta. Rudbeckius Kyrkiost. 23 (c. 1635). Brask Pufendorf Hist. 161 (1680).
d) (†) i uttr. låta sig förstå, meddela, säga; antyda. Latandis sig än nw icke anners förstå än .. (att daljunkaren) är här Steens och frw Cirstines son. GR 5: 70 (1528). Och wäntade iagh att dätt breffvet skulle och migh communiceras, sosom de och hade i Consistorio låtit endel sigh förstå i förstone. Rudbeck Bref 128 (1676).
3) komma underfund med; komma till insikt om, inse (ngt l. att ngt är l. vad som är); med sakobj., att-sats l. indir. frågesats l. med (numera bl. refl.) obj. o. inf.; äv. i uttr. förstå ngt av ngt, av ngt komma till insikt om ngt, draga den slutsatsen av ngt (att osv.). Aff huilke stycke maaj wel forstonda .. huadt söffwerins meningh ær. GR 2: 101 (1525). Nw haffuom wij förstådt ath tu haffuer dieffwulen. Joh. 8: 52 (NT 1526). (Hedningarna) hafwa .. förståt, Gudh wara til. Muræus Arndt 1: 50 (1647). Då han förstod sig vara nära sitt lifs slut. Fryxell Ber. 1: 10 (1823). Bohuslän har tidigt varit bebott; det kan man förstå av de många urgamla gravar .., som finnas här. Sandström NatArb. 1: 245 (1908). — särsk.
a) (ngt vard.) i uttr. förstå (ngt) på, förr äv. av ngn, av ngns yttrande l. beteende o. d. komma underfund med l. sluta sig till (ngt). Jag förstod på honom att han var missbelåten. Jag kunne förstå i går af Högl. Hr Prof: Lundius, att han recommenderat till Högwyrdige Fadren någon. VDAkt. 1704, nr 16.
b) (†) i p. pr. i uttr. vara förståndande, kunna förstås. Tesse ära gudz oordh sagd genom Mosen j huilkom clarliga förstondande är, huru (osv.). OPetri MenFall A 3 b (1526).
4) (med förståndet) genomtränga, fatta den värkliga innebörden l. det väsentliga l. det inre sammanhanget i (ngt), inse (hur ngt är möjligt l. varför ngt förhåller sig på ett visst sätt o. d.); äv.: inse det naturliga l. berättigade i (ngt); begripa (se d. o. 7 b); stundom omöjligt att klart skilja från 3. Man kan mycket väl förstå att (l. om) han är trött på alltsammans. Nu förstår jag. Av lätt förstådda skäl. Förstå det fina i kråksången (vard.). Förstå skämt, tåla skämt, icke bliva sårad. Förstodhe tu gudz gaffuo .., thå beeddes tu aff honom, Och han gåffue tigh leffuandes watn. Joh. 4: 10 (NT 1526). Det synes wara underligit at förstå, huru som .. underjordiska eldar så många hundrade åhr kunna brenna. Hiärne 2Anl. 233 (1706). Theologien höll han på / I tretti år med, vid sin pipa; / Men kunde aldrig rätt begripa / Hvad ingen menskja kan förstå. Kellgren 2: 168 (1790). Jag .. svor dig, / Förr’n jag förstod, hvad det var, kärlek i lif och i död. BEMalmström 6: 5 (1840). Det låter sig öfvermåttan lätt förstå, att Geijer, sålunda ständigt störd genom många olika böjelser, .. icke som historisk författare blef särdeles produktif. Sturzen-Becker 1: 34 (1861). Ett vaknande förstående på den liberala sidan af det berättigade i högerns nationella ståndpunkt. VL 1908, nr 274, s. 2. — särsk.
a) med personligt obj.: begripa (ngns) väsen l. skaplynne l. motivet till (ngns) handlingar o. d.; stundom närmande sig bet.: gilla (ngns) handlingssätt l. uppskatta (ngn). Jag förstår honom så väl; jag skulle göra likadant själv. Tvenne hjertan som förstå hvarann. Björn FörfFl. 7 (1791). Natur och historia äro källorna för att lära förstå ett folk. Geijer II. 1: 36 (1825). Döbeln och Kulneff voro beslägtade själar, som förstodo hvarandra. Svedelius i SAH 60: 123 (1883). Jag förstår ej de lärda herrar, som sätta konsten högre än naturen. PT 1911, nr 158 A, s. 3; jfr b.
b) i sats med nekande l. frågande innehåll, med avs. på ngn l. ngt som man finner besynnerlig(t) l. klandervärd(t): begripa, förstå sig på, (kunna) förklara. Jag förstår inte l. om jag kunde förstå hur han kan hinna med så mycket. Kan du förstå hur han kan bära sig åt på det viset? Dalin (1852). Jag förstår icke, att vi icke ha kört omkull hundra gånger. Berndtson (1880). Jag kan icke förstå, varför han dröjde så länge med svaret. Auerbach (1908).
c) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., ofta närmande sig bet.: uppskattande, omfattande med sympati. Fogelbergs kännedom om antikens konstuppfattning .. var lika grundlig som den var fint förstående. Nordensvan SvK 125 (1892). En utsökt förstående och varmt erkännande artikel om den lilla boken. OoB 1897, s. 87. Brinkman visade sig också i detta afseende som en fint förstående, klok och taktfull vän. Wrangel BrinkmTegn. 335 (1906).
d) (ngt vard.) i uttr. förstår du (ni) l. du (osv.) förstår o. d., parentetiskt inskjutet i l. tillagt till en mening för att påkalla de(n) tilltalades uppmärksamhet l. för att framställa ngt ss. naturligt o. självklart, äv. för att hotfullt understryka det sagda: begriper du (ni); jfr BEGRIPA 7 b δ. Lyd genast, eljest vankas rapp; förstår du? Dalin (1852). Nu glömmer du icke det, förstår du. Björkman (1889). Låt oss låtsa, att vi bo i skogen, / vilda indianer, du förstår. Fröding Guit. 21 (1891). Och nu ligger jag på sommarnöje här fstårru (dvs. förstår du). Engström 1Bok 6 (1905).
e) (ngt vard.) i uttr. (det) förstås, äv. (det) förstår sig, det inses lätt, det är (själv)klart; tydligen, tydligtvis, naturligtvis; äv. [jfr t. das versteht sich von selbst] det förstås av sig själv(t) resp. det förstår sig (av sig) själv(t). Kommer du med? Ja, det förstås. Lagerström Gir. 24 (1731). Man behöfver intet säja, at sådant tilbud var allom kärt, ty det förstår sig sielft. Nordberg C12 2: 227 (1740). Det förstås af sig sjelf att du tar in och bor hos mig. Tegnér (WB) 3: 468 (1821). Du skall .. varda en bra karl, Vigg (sade julvätten). Det förstås, sade Vigg. Rydberg Vigg 9 (1875). Jag tänkte be dej följa med till tåget i går, men du var förstås inte hemma. Janson Gast. 143 (1902). — särsk. i inskränkande l. modifierande l. förtydligande tillägg, motsv. ett uttr. inledt med: det vill säga, nämligen o. d.; jfr 7 b, c, 8 a. RARP 2: 10 (1633). Frihet ifrar jag för, det är handelsfrihet jag menar, / frihet för mig, det förstås, ej för de andra också. Tegnér (WB) 1: 197 (1806). Köpenhamn är en bland de ordentligaste städer, till sitt yttre förstås. Snellman Tyskl. 5 (1842). PT 1905, nr 166, s. 3.
5) hava insikter i (ngt), kunna, veta, vara förfaren i (ngt), förstå sig på; äv. allmännare, närmande sig bet.: hava vett l. förstånd till (ngt); förr äv. abs.: hava förstånd, vara vis. Förstå sin sak. Så mycket l. så vidt jag förstår. Han gör så godt han förstår. Jfrå första daghenom tå tu (Daniel) aff hiertat begäradhe förstå, .. äro tijn ord hörd. Dan. 10: 12 (Bib. 1541; Bib. 1917: söka förstånd). All ten stund han .. förståår sitt förelagde ämbete, som honom rätteligen bör. GR 16: 506 (1544). Mitt omdöme öfver Täflingsskrifterna hade man visserligen ej behöft inhemta: den saken förstå ju du (dvs. Franzén) och Leopold och Wallin bättre än jag. Tegnér (WB) 5: 504 (1825). EkonS 1: 232 (1891). — särsk.
a) (†) med konkret obj.: förstå sig på att sköta (ngt). Jag vet, at han väl förstår sin värja. Mont-Louis FrSpr. 165 (1739).
b) i förb. med inf. med att (ngn gg äv. utan att): kunna (konsten att) göra ngt, veta hur man skall bära sig åt för att göra ngt; äv.: vara nog klok, ha vett att göra ngt. Han har förstått att ordna det väl för sig. Han förstod att dra sig tillbaka i rätta ögonblicket. GR 22: 179 (1551). Man finner gambla Jorde-Gummor, hwilka effter the ey förstå wenda et Foster, aldeles neka sådant wara nödigt. Hoorn Jordg. 1: 202 (1697). Hade Cagliostro förstått at låta sig födas tvåtusen år förr, .. så hade han nu kunnat vara Gud. Kellgren 3: 203 (1792). Jag tycker om ett fruntimmer, som förstår att kläda sig väl. Bremer Grann. 1: 114 (1837). Jag .. förstår mycket väl bedöma, när seglet slår back. Strindberg Hafsb. 3 (1890). (De) förstodo att tillvinna sig aktning. De Geer Minn. 1: 22 (1892).
c) i uttr. förstå bättre, hava bättre förstånd; numera nästan bl. i nekad sats: icke hava bättre förstånd l. vett. Han säger som det är; han förstår inte bättre (skämts.). Skeedde them stoor orätt om the skulle nödhgas til at halla thz j theres ållerdom sidhan the better förstodhe, som the hadhe j theres barndom vthloffuat. O-Petri Clost. F 3 a (1528).
d) (†) i p. pf. i adjektivisk anv., i uttr. vara förstådd i l. om ngt, vara förtrogen med l. hemma i ngt; hava reda på ngt. Then i scrifftene förstonden är. RA 1: 118 (1529). Thet som oss våre aff vår herre och konung befaledt, ther um våre vij nogsambligen förstodde. GR 21: 393 (1550).
e) (†) refl.: förstå sig på (ngt), begripa, inse; äv. i uttr. förstå sig i l. om ngt, förstå sig på ngt, vara hemma i ngt; äv. abs.: vara förståndig; jfr FÖRSTÅ SIG PÅ. Wore köpmen her i rigit forstå siig icke sielffue, hurw gott wort mynt är. GR 12: 143 (1539); jfr 4. Tå iagh icke förstoodh migh j sakenne, sadhe iagh (osv.). Apg. 25: 20 (Bib. 1541). Falske breff .. aff them, som sig inthet um saken förstått haffve. Teitt Klag. 181 (1555). Om du kunde digh rätt förståå, / du skulle icke ens tänckia der på. Asteropherus 29 (1609). FinKyrkohSP 2: 164 (c. 1722).
6) (med förståndet) uppfatta (ett gm tal l. skrift l. tecken l. på annat sätt gjort meddelande), så att man med orden l. tecknen osv. förbinder en viss betydelse l. mening, begripa (se d. o. 7 a γ), fatta. Han talade så oredigt att jag inte förstod vad han menade. Hunden förstod genast jägarens tecken. Jag hörde signalen, men förstod den inte. Förstår du det här? (jfr 4, 5). Förstå det, den som kan! Jag förstod inte ett ord av vad han sade. Han har svårt (för) att förstå. Förstå j icke thenna lijknilsen, huru vilien j thå första all lijknilse? Mark. 4: 13 (NT 1526). Förståår tu och hwadh tu lääs? Apg. 8: 30 (Därs.); jfr 4. Ålderdomen lose (dvs. läste vid visitationen) och forstoge wackert sin catechismi book. Murenius AV 514 (1662). En klok förstår halfqväden visa. Widegren (1788). GCederschiöld hos Schück o. Lundahl Lb. 1: 30 (1901). — särsk.
a) med avs. på (i sht främmande) språk: kunna fatta meningen av vad som höres l. läses (stundom pregnant, motsatt förmågan att uttrycka sig på ifrågavarande språk). Han förstår franska, men talar det inte. Om så är ath j talen medh tungo mål, och icke talen thet mål som förstås kan, huru skall man weta huad talat är? 1Kor. 14: 9 (NT 1526). Synnerligen svårt hade jag .. att förstå den skånska dialekten. De Geer Minn. 1: 82 (1892).
b) med personligt obj.: begripa (ngns) tal, begripa vad (ngn) menar (med sina ord l. miner o. d.). Han är mycket svår att förstå. En stammer förstår dhen andra bäst. Grubb 188 (1665). Han hörde så illa, att det var svårt att vid en fråga göra sig förstådd. Berzelius Själfbiogr. 22 (c. 1845). Människor förstå varandra icke blott genom ord utan också genom uttrycksrörelser. Larsson Kunsk. 147 (1909).
7) (i sht i skriftspr.) (upp)fatta l. tyda (ngt) på visst sätt, taga l. uppfatta (ngt) i en viss betydelse, (för sig själv) inlägga en viss mening l. betydelse i (ngt); tolka. Vara (så) att förstå, förr äv. till att förstå, böra (upp)fattas (så). Hur skall man förstå detta? OPetri MenFall I 2 a (1526). Itt breff .. thet the anderlunda forstodho än som breffuit lydde. GR 7: 354 (1531). Dessa båda rader torde .. böra förstås, icke efter bokstafven, utan bildligen. Arfwidsson Oisian 1: 463 (1846). Detta dock icke så att förstå, att (osv.). Rudin OrdUngd. 3: 75 (1903). — (†) Skrifften skall widh then meninghen ochså forstånden wardha, att (osv.). LPetri Œc. 36 (1559). — särsk.
a) med personligt obj.: uppfatta (ngns) yttrande o. d. på visst sätt; förr äv. i uttr. förstå ngn i en viss mening o. d. Wij wele ogärne, her medt vdi thenn meningh förstånden warda. GR 17: 602 (1545). Förstå mig rätt. Cavallin (1875).
b) i p. pr. med gerundivisk bet. (jfr under d): som bör (upp)fattas (på visst sätt), som är att (upp)fatta (så l. så); numera bl. (ngn gg i ålderdomligt spr.) i uttr. (icke) så (till) förstående(s), (icke) så att förstå, ävensom (i ngt ålderdomligt spr.) i uttr. väl (till) förstående(s), inledande ett inskränkande l. förtydligande tillägg: nämligen, det vill säga, nota bene; jfr c samt 4 e slutet o. 8 a. (De) schula wthgiöre thenne .. styckie .. Doch icke saa forstondendis ath (osv.). GR 3: 237 (1526). Apostelens Pauli ord til the Coloszer .. äre och eij så wrånglighen förståndande. Girs Edelh. A 7 a (1627). Och är så gåtan förståendes att (osv.). Rudbeck Atl. 1: 705 (1679). Intet echtenskap sker på jorden, thet icke Gud beslutit hafwer i himmelen: wel förståendes, när Gud får råda. Swedberg Cat. 302 (1709). Quennerstedt LifvVäg. 17 (1906).
c) [jfr t. verstehe, fr. à savoir] (†) i imperativ, inledande parentetiskt tillägg som innebär en närmare förklaring, motsv. uttryck inledt med: nämligen, det vill säga, nota bene; jfr b samt 4 e slutet o. 8 a, ävensom FÖRNIMMA 1 e. Thenne Gudhen, förstå Christum, han .. är dödeder och begrafwen. Carl ix Bew. D 3 a (1604). Schroderus Comenius 758 (1639). Jag tillverkade ett stycke Poëm (förstå, en samling af rim). Tegnér (WB) 1: 318 (1804).
d) (†) i uttr. förstå ngt om ngn l. ngt l. på ngn, uppfatta (ngt) ss. syftande på l. åsyftat med l. gällande för ngn l. ngt; äv. i p. pr. med gerundivisk bet.: som bör uppfattas ss. syftande på osv. ngn l. ngt. Thz samma är och förstondandes om all the bodh här effther fölia. OPetri MenFall B 6 a (1526). Endtligen resolverades att Cantzlerens votum skall förstås på Her Gabriel Bengtsson. RP 4: 128 (1634). Hwad som här till om Präster stadgat är, skal ock effter proportion ock så förståås om Biskopar. KOF II. 2: 221 (c. 1655). Ödmann AnvSkrift. 81 (1822).
e) (†) övergående i bet.: anse, tro. Terfore skall platt inghen forståå eller säÿa, att .. någhott werck, thett skine såå heligtt som thett någhen tidh kann, borttagher sÿndher. LPetri Œc. 36 (1559). I Sundet, der .. (den danske konungen) förstodh sigh så god rätt att haffua som E. K. M:t hade i Mälaren. AOxenstierna 2: 697 (1624).
8) mena, avse, åsyfta; inlägga en viss mening l. betydelse i (ngt). Förstå (ngn l. ngt) med (ngt), förr äv. genom (ngt). OPetri MenFall E 8 a (1526). Medh ogräset förstår Christus ondskonnes barn. PErici Musæus 1: 159 a (1582). Igenom Mestarena förstås här (i bibeln) Herrans män och propheter. Swedberg Ungd. 365 (1709). Med nysvensk grammatik förstås en vetenskaplig framställning af det nysvenska (riks)språkets nuvarande beskaffenhet och historiska utveckling. Noreen VS 1: 7 (1903). — särsk.
a) (†) i förtydligande l. modifierande l. inskränkande tillägg, i uttr. jag förstår o. d.: jag menar; jfr 4 e slutet, 7 b, c. Kroppens allmenna kook-gryta, iagh förstår Magan. Columbus BiblW O 3 b (1674). Oss alla som intet hafva den lyckan att nu för tiden få E. H. Excell. hijt til oss (nemligen de redelige förstår iagh). Rudbeck Bref 296 (1685).
b) (†) i uttr. förstå (ngt) om (ngn l. ngt), åsyfta (ngn l. ngt) med (ngt); mena (ngt) med (ngt). Thetta förstås om huad Medel thet hälst är; i synnerheet, om Wäder, och Watn. Stiernhielm Arch. Q 1 a (1644). Om han nu förstogh om förlikningen eller nogot annat, weet iagh icke. Rudbeck Bref 129 (1676). Dens. Atl. 2: 379 (1689).
d) (numera föga br.) i uttr. förstå ngt under ngt (jfr e), mena l. avse l. åsyfta ngt med ngt (med en benämning o. d.); förr äv.: innefatta l. inbegripa ngt under ngt (under en benämning o. d.). Rudbeckius Luther Cat. 204 (1667). Hwad förståås och författas vnder the orden: hans, thet är Gud Faders enda Son? Emporagrius Cat. H 5 a (1669). Beslöts, at under Hospitaler, som i Ingressen nämnas, Lazaretter äfwen måtte förstås … AdP 1800, s. 1435. Under denna nya hörsamhet förstod man intet annat, än en sedig och from vandel. LBÄ 42—43: 94 (1800).
e) (†) underförstå; särsk. i uttr. förstå ngt under ngt (jfr d), underförstå ngt under ngt. Linc. (1640; under eclipsis). Currere stadium .. (ordet) Per kan här förstås. Cellarius LatGr. 82 (1703). (Ofta sättas pronomen ensamma) hvarunder thet förtegna Substantivum likväl förstås. Giese Sprachm. 1—3: 368 (1730). Moberg Gr. 251 (1815).
9) [jfr motsv. anv. i t.] (†) i uttr. förstå sig med ngn, vara i samförstånd l. komma väl överens med ngn; äv.: ingå förlikning med ngn. Gr. Stenbock .. har ett redeliget upsåt. Med gr. Piper förstår han sig wäl. Hermelin BrefBarck 13 (1702). Gud gifve honom (dvs. Horn) lycka, och at de (i kansliet) altid måtte förstå sig med hvarannan. Bark Bref 2: 138 (1706). Förstå sig hemliga med vederparten. Serenius (1741). (Toll) var i början en deklarerad fiende af Armfelt; men då han ej kunde undanrödja honom, förstodo de sig med hvarannan. Schröderheim Ant. 61 (1795).
10) [jfr motsv. anv. i t.] (†) i uttr. förstå sig till ngt l. (till) att göra ngt, äv. låta förstå sig till ngt, äv. förstå till ngt, samtycka till ngt, gå med l. in på ngt. (Jag) lät .. sedan .. det Ryska rådet .. förmana, at the till wänlig afhandling förstå wille. Gustaf ii Adolf 136 (1616). Att troo, dedh K. M:t .. icke till ett sådantt förslagh kunne förstå. AOxenstierna 2: 655 (1624). Om man till itt sådant (förbund) skulle låta sig förstå. RP 8: 132 (1640). Jag fann, att .. kiöpmännerne icke .. ville förstå sig att uthgifva någre penningar på vexlar till statscontoiret. HH XXI. 1: 157 (1711). VDAkt. 1751, nr 352.
Särsk. förb.: FÖRSTÅ SIG PÅ01 0 4. (ngt vard.)

1bb. Rangordning
abstr., om den (inbördes) ordningsföljd vari (rangs)personer äro placerade med hänsyn till sin (högre l. lägre) rang. CollMedP 27/2 1699. Rangordningen mellan krigsmän bestämmes af den högre tjänstegraden och vid lika tjänstegrad af den högre tjänsteåldern uti graden. UFlott. 1: 40 (1903).
2) (i sht förr) konkret: (kunglig) förordning innehållande bestämmelser rörande rangförhållandena mellan olika ämbetsmän o. dyl. o. deras uppdelning på olika rangklasser. ConsAcAboP 6: 9 (1685). Rig 1939, s. 7.
3) i utvidgad anv. (av 1) l. med anknytning till rang 3, om ordning l. ordningsföljd vari ngn l. ngt placera(t)s l. behandla(t)s l. uppträder o. d. på grund av sina förtjänster l. sin (högre l. lägre grad av) betydenhet l. kvalitet o. d. De främste i Poëternas Rang-ordning. Brenner Dikt. 1: Föret. 2 (1713). SvFl. 1939, s. 59. särsk.
a) (†) i vissa uttr.
α) göra rangordning emellan l. på föremål l. personer, placera föremål l. personer i rangordning, göra rangskillnad mellan föremål l. personer.

Slutsats: Ett rimligt antagande är att personen menar sig inte ha kommit underfund med rangordning, så att personen saknar antingen erfarenhet eller förmåga att med förståndet genomtränga den väsentliga uppfattningen om varför något förhåller sig på ett visst sätt. Det innebär att personen inte har kunnat uppfatta betydenhet av kvalitet.

2a. Blir mycket mer imponerad och påverkad
v. Bli innebär att personen är föremål för en aktion som leder till ngt fysiskt, vilket framgår av tillstånden imponerad och påverkad.
2aa imponerad
1) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (†) i uttr. imponera ngn ngt till försumlighet, tillräkna ngn ngt ss. försumlighet, lägga ngn ngt till last. OxBr. 5: 492 (1631).
2) (†) i uttr. imponera ngn ngt l. ngt på ngn, pålägga ngn ngt (tungt l. tryckande); påtvinga ngn ngt. (Ett slags skatt) som utan förkränkning af deras rättighet intet skulle dem kunna imponeras. 2RA 3: 759 (1734). AdP 1789, s. 584.
3) (†) ålägga (ngn att göra ngt); tvinga (ngn till ngt). OxBr. 5: 425 (1627). På .. Dragende Kall och ämbitiss wägne Inponeriss och opåleggies Ider att i .. Ider på Rådstugun i Åbo instelle. BtÅboH I. 8: 71 (1636). Jke häller (har jag) twingat, prässat och imponerat någon till att gifwa mig så eller så myket. VDAkt. 1702, nr 254. Fries 2Linné 1: 296 (cit. fr. 1741).
4) (†) öva påtryckning l. tryck (på ngn l. ngt); äv. abs.; äv. i försvagad anv.: öva bestämmande invärkan (på ngt). Bergklint Vitt. 164 (1768). (De vid prästvalet närvarande ”kronobetjänte”) mistänktes .. att på något sätt imponera. VDAkt. 1784, nr 498. Jag har hittills ej varit van att låta någon imponera på min öfvertygelse. Tegnér (WB) 3: 177 (1818). Frågan i hvad mån Statsrådet kan imponera på konungens beslut. Svedelius Statsk. 1: 111 (1868). — särsk.: uppträda pockande. Om Bonden slapp skjutsa, det han icke vill, utan blott imponerar med mer betalning .. så blefve han derföre icke större odlare. AdP 1800, s. 809.
5) fylla (ngn) med (bjudande) respekt, göra (ett starkt o. mäktigt) intryck på (ngn); äv.: fylla (ngn) med stor l. överväldigande respekt l. vördnad, överväldiga (ngn); dels intr. i förb. imponera på ngn, dels tr. (nästan bl. i pass., i sht i p. pf.), dels abs.; ofta i uttr. vara l. bliva imponerad av ngt o. låta ngt imponera på sig l. låta sig imponera(s) av ngt. DA 1771, nr 81, s. 2. Liljecrona RiksdKul. 92 (1840). De stora namnen imponera honom. Fröding Brev 144 (1891). Den franska konungamakten imponerade äfven i sitt förfall. Odhner i 3SAH 6: 66 (1891). Maspero .. har ej låtit sig imponeras av Shukings helighet utan (osv.). NorstedtVärldH 15: 19 (1928). Att i yttre måtto imponera på indiern .. synes mig vara en av de viktigaste paragraferna i engelsmännens Indiacodex. Boberg Ind. 184 (1928). Jag är oerhört imponerad av det välstånd som råder i Sverige. SvD(A) 1932, nr 191, s. 3. — särsk. i p. pr. ss. adj.: respektingivande, vördnadsbjudande; överväldigande; mäktig; äv. (ngt vard.) övergående i bet. av ett måttsord: väldig, stor; jfr IMPOSANT 1. Ett myndigt och imponerande ansigte. Bergeström IndBref 206 (1770). SP 1792, nr 16, s. 4. Luther med all sin imponerande personlighet var en älsklig och glad man. Geijer I. 1: 322 (1845). Den yviga kjolen, som i sitt imponerande höftomfång nästan föreföll att vara krinolinspänd. Fogelqvist ResRot 151 (1926). Mötet för arbets- och näringsfrihet blev en imponerande opinionsyttring mot fackföreningstyranniet och blockadofoget. SvD(A) 1930, nr 300, s. 3.

2ab. påverkad
utöva värkan på (ngt l. ngn); (in)värka på l. utöva invärkan l. inflytande på (ngt l. ngn); utsätta (ngt) för sin invärkan; äv. abs.; med personligt l. sakligt subj.; ofta i pass.: röna invärkan l. inflytande, influeras. Ling Regl. 4 (1836). Luktförnimmelser, som uppstå, då vissa nerver i näsans slemhinna påverkas af gasformiga ämnen. Larsson Psyk. 9 (1896). Den .. kraft, som påverkar partikeln i y-axelns riktning. Ekman Mek. 165 (1919). Har oriktig uppgift av beskaffenhet att påverka rätten till barnbidrag åberopats, .. skall ansökning om barnbidrag avslås. SFS 1937, s. 728. — jfr KULTUR-, O-PÅVÄRKAD. — särsk.
a) i fråga om andligt inflytande (ofta av kulturell l. litterär art) som värkar bestämmande (l. inspirerande) på ngns vilja l. tänkesätt l. uppträdande o. dyl. l. på beskaffenheten l. utformningen av en meningsriktning l. en konstart l. en konstnärlig produkt l. (en gren av) kulturlivet i en stat o. d.; dels om person, dels om ngt sakligt (t. ex. meningsriktning, sakförhållande, yttrande, konstalster). Sturzen-Becker 1: 100 (1861). Lars hade kommit till den åsikt, att flickan påverkades ofördelaktigt af sin far. Rydberg Vap. 101 (1891). (Atterboms poem) ”Mitt första rendezvous” är starkt påverkadt af Bürgers ”Der wohlgesinnte Liebhaber”. PT 1893, nr 106, s. 3. En sannolikt från .. grekiska kolonier (i södra Gallien) .. påverkad arkitektur. Hahr ArkitH 122 (1902). Det högstämda talets uppgift är huvudsakligen att påverka åhörarnas vilja. VerdS 163: 33 (1909). Därs. 215: 9 (1918; abs.). jfr ENGELSK-, KÄNSLO-PÅVÄRKAD. särsk. i uttr. påvärka ngn (till) att göra (äv. bli) ngt, gm sin invärkan l. sitt inflytande (söka) få ngn att göra (resp. bli) ngt. Grimberg SvFolk. 2: 386 (1914). KyrkohÅ 1937, s. 97.
b) i p. pf. i vissa användningar, i uttr. som ange att ngn l. ngt på grund av invärkan av ngt ter sig på ett från det normala avvikande sätt; särsk.
α) i sht med. i fråga om invärkan av gift(er) l. smittoämne(n) o. d. på ngns hälsotillstånd o. d.; särsk. i mer l. mindre adjektivisk anv., om ngns tillstånd l. hjärtvärksamhet o. d.: som gm att te sig på ett från det normala avvikande sätt visar sig stå under inflytande av gift(er) osv.; äv. om person: som befinner sig i sådant tillstånd; jfr β. Efter kloroformnarkos .. ligger pat(ienten) ej sällan under flera dygn med påverkad hjertverksamhet. LbKir. 1: 444 (1920). Patienten är (vid influensa) påverkad, klagar över huvudvärk och värk i muskulaturen. 2SvUppslB 14: 379 (1950).
β) [jfr α] i fråga om invärkan av spritdrycker på ngns (fysiska o.) psykiska tillstånd; särsk. i mer l. mindre adjektivisk anv., om person: som gm förtäring av spritdrycker befinner sig i ett tillstånd som (mer l. mindre) avviker från det normala, (lätt) berusad. Jag såg på hans blick, att han druckit en smula förut och var en aning påverkad. Stolpe DödVäntr. 39 (1930). Påverkad av starka drycker. SFS 1934, s. 299.

Slutsats: Det fysiska tillståndet innebär att personen fylls med respekt på ett starkt och avvikande sätt; jfr bet. av imponerad 5) och påverkad b).


Moderator: Lade större delen av den grammatiska texten inom spoiler.
Sisyfos
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 749
Anslöt: 2017-06-04
Ort: Uppsala

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Sisyfos » 2018-03-28 21:35:47

Slutsen
Det följer av ovan att de efterställda adverbattributen gör skillnad på betydenhet av kvaliten i fråga om tillståndet som subjektet upplever genom predikatets. Notera härvidlag hur adverbialabisatserna inleds i 2aa, och 2ba, respektive om och än; tydligt att de ovillkorligen avgör betydenhet av kvaliten på subjektets fysiska tillstånd utifrån bisatsernas ackusativobjektet, vilkas efterställda adverbattribut delar samma estetiska egenskap. Därmed kan personen onekligen förstå och även erfara skillnader vad gäller rangordning!

F.ö. har jag avsiktligen valt att utelämna diskussioner inte är omedelbart revelvanta, bl.a. påstående om att personen tillhör en minoritet. Avser detta att vederbörande tillhör en minoritet på forumet eller i samhället?
Sisyfos
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 749
Anslöt: 2017-06-04
Ort: Uppsala

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav kiddie » 2018-03-29 4:57:37

nallen skrev:
kiddie skrev:Ja just det, det var du som sa att man var tvungen att ha en ny iPhone.

Det är ett rent tekniskt konstaterande. En flera år gammal smartphone (Apple eller android spelar mindre roll), är så långsam att den inte är användbar med senaste version av operativsystemet - om det ens går att lägga på.


Om den är långsam är det ju för att man uppdaterat till sista fungerande OS istället för stannat vid det som var innan. Sista fungerande OS till äldre smartphone har ju medvetna buggar som gör att man ska vilja köpa ny telefon. Vill man aktivt sponsra sådant fusk och tro att man är rik och duktig så varsågod!
kiddie
Inaktiv
 
Inlägg: 15535
Anslöt: 2013-02-23
Ort: Katternas planet

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Vildsvin » 2018-03-29 11:10:20

kiddie skrev:
nallen skrev:
kiddie skrev:Ja just det, det var du som sa att man var tvungen att ha en ny iPhone.

Det är ett rent tekniskt konstaterande. En flera år gammal smartphone (Apple eller android spelar mindre roll), är så långsam att den inte är användbar med senaste version av operativsystemet - om det ens går att lägga på.


Om den är långsam är det ju för att man uppdaterat till sista fungerande OS istället för stannat vid det som var innan. Sista fungerande OS till äldre smartphone har ju medvetna buggar som gör att man ska vilja köpa ny telefon. Vill man aktivt sponsra sådant fusk och tro att man är rik och duktig så varsågod!


Men systemkraven för viktiga appar höjs hela tiden. Efter ett par år går det inte längre att logga in sig på banken eller köpa biljetter till kollektivtrafiken.
Vildsvin
 
Inlägg: 2291
Anslöt: 2011-01-03

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Linsen » 2018-03-29 13:20:54

Egentligen så bryr sig nog de flesta om vad andra tycker/följer sociala normer. Att duscha med moderna mått mätt kan anses vara en sådan företeelse. Ur dermatologisk synvinkel är det inte nödvändigt eller ens önskvärt att duscha varje dag, eller 3ggr i veckan men man gör det för att passa in.

Nu tror jag att aspergare överlag inte har samma driv för "att vilja passa in", men är ganska säker på att majoriteten aspergare inte går runt och luktar svett.
Linsen
Bannad
 
Inlägg: 86
Anslöt: 2018-02-01

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Sisyfos » 2018-03-29 14:27:24

RSD555 skrev:
Sisyfos skrev:
blitzen skrev:Tycker inte du verkar vara det minsta störd :P snarare intressant och sympatisk.


Det är ironi som personen ger uttryck för i vissa inlägg! Framförallt det inlägget precis ovanför ditt.


Det du utrycker är ju trakasserier och förtal. Men antar att du inte vet bättre och hoppas du mognar.

Kram så länge och krya på dig!

Mvh L


Trakasseri och förtal är kriminaliserade handlingar. Är det lämpligt att anklaga mig för dessa brott när jag enbart påstår att du ger uttryck för ironi?

Jag är helt säker på att lagstiftaren och gemene man inte delar din uppfattning i fråga om mitt påstående om att du uttryckt dig ironiskt borde medföra rättsliga sanktioner. En dygdig och karaktärsfast person står vid sitt ord, det är en av de mest grundläggande principerna inom etik (läran om det rätta beteendet). Låt oss därför anta att du faktiskt står för ditt ord och anser att du blivit utsatt för ett brott, då borde du inte ha några problem att polisanmäla mig pga mitt påstådda rättstridiga agerande; tror du att det hade blivit en fällande dom som jag förtjänar, vilken står i proportion i den sanktion som följer att brott mot lagen?

Förtal -- Brotsbalken 5 kap 1 §
Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.
Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

Har du varit skyldig att falskeligen anklaga mig för ett vedervärdigt beteende, såsom trakasserier och förtal? Jag påpekade att du var ironisk och det är inte att jämställa med förtal. Däremot är dina grova anklagelser inte försvarliga på något sätt som helst, förvisso kan det röra sig om en överdriven reaktion från din sida, varmed du inte inser vad du faktiskt säger. Du har ojust anklagat mig för att vara kriminell om än är det inte allvarligt men det tangerar ett berömt rättsfall. Där lämnande av uppgifter i en universitetsuppsats som spreds via internet om en namngiven persons påstådda brottslighet, det ansågs i NJA 2014 s. 808 knappt försvarligt, bl.a. mot bakgrund av intresset att fritt kunna få utbyta tankar under en utbildning på akademisk nivå. (Gärningen bedömdes ändå som förtal eftersom skälig grund inte förelåg). Alltså tangerar dina falska anklagelser om min person rättsfallet, eftersom dina anklagelser är av ringare grad men det du påstår kan inte anses försvarlig mot bakgrund av omständigheterna.

Tänk dig för nästa gång.
Sisyfos
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 749
Anslöt: 2017-06-04
Ort: Uppsala

Socialt självmord (Social suicide).

Inläggav Dagobert » 2018-03-29 15:09:11

Sisyfos skrev:Vad dina föräldrar försökte lära dig var att ... Slutsatsen blir att dina föräldrar önskade att du ...
Sisyfos skrev:Det är ironi som personen ger uttryck för i vissa inlägg! Framförallt det inlägget precis ovanför ditt.
Sisyfos skrev:Nej det är trådstartaren, denna har skrivit ett ironiskt inlägg precis ovanför ditt.
Sisyfos skrev:Jag påpekade att du var ironisk...

Du skriver som om du tvärsäkert presenterade fakta, trots att du bara gissar. Jag och åtminstone 1 till tycker det är irriterande. Du kan undvika det genom att skriva "jag tror", "kanske", "nog" etc på lämpliga ställen,
Dagobert
 
Inlägg: 14570
Anslöt: 2010-11-30

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in