Vildsvin skrev:

unmaster skrev: Liksom i många yrken och branscher är det numera andra kompetenser än själva kärnkompetenserna som är viktiga(re) att behärska - inte minst sociala sådana. .

Nja, ser man på det rent krasst så får högskolor och universitet pengar per student de utexaminerar. Så forskning tillhör inte kärnkompetensen, utan förmågan att locka så många studenter som möjligt till skolan och ge dem en examen till minsta möjliga kostnad.

Vill man forska bör man nog vända sig till privat industri. Fast där är prestationskraven att leverera lönsamma produkter höga.

Jo, till del är det så, även om det inte alls fungerar så entydigt som du antyder. Men för det första är det inte forskande eller undervisande personal som har störst ansvar för att exempelvis, som du kallar det, "locka studenter"; det sysslar helt andra personalkategorier med. För det andra tror jag att du förväxlar ekonomiska incitament och förutsättningar (gällande en yrkeskategori) med yrkeskunskap. Vad jag talar om är det senare, dvs. vilka kunskaper en god universitetslärare och/eller forskare rimligen bör besitta. Parentetiskt kan det också tilläggas att universitet uttryckligen har två huvudsakliga, lagstadgade, uppgifter: forskning och undervisning. (Därtill finns den så kallade "tredje uppgiften", som berör någon form av spridning av forskning i det omgivande samhället).

Oavsett ovan, vad jag menade med "kärnkompetens" handlar snarast om en individuell arbetstagarnivå. Att vara bra på att forska räcker inte om man ska kunna ha en forskarkarriär efter disputation. Man måste behärska en mängd andra förmågor därtill: kunna/vilja arbeta utomlands ett antal år, skriva snabbt, marknadsföra sig själv, orka/kunna jobba långt över 100 %, mer eller mindre ständigt nätverka, resa stora delar av året, etc. etc. Sådana saker kan jag inte se att man kan kalla för kärnkompetenser.

Försvarsmakten, försäkringsförmedlare och elevstödjare. Plus en massa praktik på olika platser.

unmaster skrev:Men för det första är det inte forskande eller undervisande personal som har störst ansvar för att exempelvis, som du kallar det, "locka studenter"; det sysslar helt andra personalkategorier med.

Jo, jag formulerade mig ganska cyniskt. Det beror på att jag suttit med som studentrepresentant en panel som skulle ta fram nya kurser på en högskola. Det var ganska uppenbart att det handlade om att fixa jobb åt lärarna och inte handlade om någon välvilja mot framtida studenter eller samhället i stort.

unmaster skrev:För det andra tror jag att du förväxlar ekonomiska incitament och förutsättningar (gällande en yrkeskategori) med yrkeskunskap. Vad jag talar om är det senare, dvs. vilka kunskaper en god universitetslärare och/eller forskare rimligen bör besitta.

Och jag talar om yrkeskunskapen som sätter mat på bordet och som betalar hyran. Finns det ekonomiska incitament att syssla med något annat än det allmänheten uppfattar som kärnverksamheten så kommer detta att bli den nya de facto kärnverksamheten.

Har jobbar som telefonförsäljare (klarade fem arbetspass, värsta jag gjort i hela mitt liv), personlig assistent (gick skitbra när vi var två som jobbade men klarade inte av att jobba själv med min brukare), vårdbiträde på äldreboende (gick helt ok förutom att jag halvt dog när jag kom hem, var så psykiskt utmattad), transkriberare (gick skitbra men tråkigt att jobba hemifrån) samt i en klädbutik (bästa jag gjort i hela mitt liv)

Jag jobbade i 4 år mycket med pressar!
den-stora-traden-om-pressar-t52794.html

Det är otroligt mäktiga maskiner! Satt o slösurfade igår o så började jag snöa in på de här maskinerna igen, trots att det var 14 år sen jag slutade. Det är nog en typisk AS-grej... Jag tror inte jag skulle klara av att meka med pressar idag. Kunskaperna har jag väl kvar till 90% (men det har naturligtvis utvecklats), men jag har inte bara AS, utan massa annat också (är sjukskriven idag), t.ex. att jag kan bli lite förvirrad ibland. Då kan man absolut inte ansvara för säkerheten, när det gäller dessa maskiner!

Jag har:
* Skött om smådjur (kaniner, höns, ankor) och utfört trädgårdsarbete.
* Städat.
* Skött tvätt och strykning på en restaurangskola.
* Gjort olika jobb på Carolina Rediviva (universitetsbiblioteket).
* Hjälp en kvinna som haft second hand att lägga upp en webbutik (mest tycker jag dock vi satt och drack kaffe).
* Jobbat på Erikshjälpen.

I de flesta fall har det emellertid varit fråga om "praktik" (ergo: anställ en sån där jobbig aspergare, ge henne ingen lön och släng sedan ut henne för något påhittat fel), inte lönearbete.
Jag tror att jag är omöjlig på arbetsmarknaden, det spelar ingen roll att jag försöker slå knut på mig själv i min iver att vara alla till lags, det är lik förbannat alltid någon som retar sig på mig...

Vårdbiträde i äldrevården
Personlig assistent
Habiliteringsassistent på fritids för multihandikappade
Simtränare
Vandrarhemsägare och allt-i-allo
Badvakt
Simlärare
Lärarvikarie
Resurslärare
Utbränd

Har aldrig jobbat.

Jobbat med lik

Har jobbat några timmar i veckan som ledsagare, två veckor som deklarationssorterare på Skatteverket och sommarjobb på förskola.

Jag jobbar nu som skribent, illustratör och ordförande på ett medieföretag.

-Tidningsbud
-Parkarbetare
-Behjälplig vid kommunal fastighetsskötsel (målning och smärre reparationer etc.)
-Löneadministratör, bokförare, ekonomiassistent
-Ritningstekniker
-Biträdande mätningstekniker på Lantmäteriet
-Paketerare/maskinskötare inom livsmedelsindustrin (glass, jäst, öl/läsk)
-Miljö- och hälsoskyddsinspektör (praktik)

MsTibbs skrev:Jag jobbar nu som skribent, illustratör och ordförande på ett medieföretag.

Är det ett "riktigt" arbete på "den öppna arbetsmarknaden" eller är får du eller företaget bidrag/ersättning på något sätt? Du har inte sjukersättning, lönebidrag eller dylikt?

restaurangbiträde