Hej Allihopa !

Jag är en tjej på 21 år som fick min Asperger diagnos vid 17 års ålder.
Det jag fick lära mig är var att om man hade Asperger syndrom hade man ofta speciell intresse, lätt att för att bli trött av alla sinnesintryck, Svårt med socialsamspel,
Ni vet det sterotipiska som sägs och står nästen överallt om man läser eller hör om Aspergers. Men när jag fyllde 20, blev Aspergen mer komplex på en helt ny nivå, Mina tankar som jag hade som 17 åring kom tillbaka, jag var tvungen att ta mitt liv för att finna lyckan, jag hörde inte hemma här, hade kommit till fel planet, Jag blev paranoid, kommandona och tillsägelserna om hur misslyckad och värdelös jag var blev hårdare, Tvångstankar lika så, bestraffningen också. Detta styr hela mitt liv, men inte bara mitt utan mina anhöriga blir också påverkade fruktansvärt.

Läkaren förklarade för mig om man har asperger syndrom kan man lätt hamna i att vara peronoid och ha tvångstankar för ''vi'' saknar en gråzoon som männiksor med icke Autism har. Utan vi ser bara svart och vit och därför påstår läkaren att jag har bestämt mig för att vara paronoid, för att överleva dagen. Hur nu detta skulle vara logiskt.

Min fråga till er är känner ni igen er? Har ni upplevt likadant som jag beskriver. ex . Att du måste göra visa saker för annars blir du bestraffad, du känner din förföljd, du måste tillfredsställa den som förjöljer dig/bevakar dig annars måste du bestraffa dig själv ect. Eller vet ni någon länk där det står mer om denna kopplingen till Aspergers ? Är evigtacksam för svar.

Om det inte är en fysisk person som förföljer dig låter det mer som vanföreställningar och/eller en psykos.

Paranoid personlighetsstörning? Det hör väl inte till AS att vara paranoid? Att man väljer att vara nojig är ju ett dumt påstående tycker jag. Det är ju inget vidare roligt att vara det och fick jag välja hade jag valt bort det! Jag är nojig i perioder, förföljelsetankar osv men jag känner inget behov att bestraffa mig

Jag tror du har rätt att du har en annan, eller ännu en, diagnos.
Känner inte igen det du beskriver.
Men huvudsaken du får hjälp som du mår bra av!

Tycker också det låter konstigt att man medvetet skulle välja att bli paranoid. Kanske läkaren menade att man "valde" undermedvetet, som ett slags försvar gentemot en kaotisk omvärld.

De flesta som har AS har också något annat, vanligast AD(H)D. Tvångssyndrom, OCD, tycks också vara rätt vanligt. Finns även de som känner sig paranoida.

Några tidigare trådar om detta:

aspergers-syndrom-och-tvangssyndrom-ocd-t35954.html
paranoia-vanligt-bland-autister-paranoid-ps-etc-t266.html
kanslan-att-man-inte-kan-lita-pa-nagon-paranoid-t25020.html
paranoida-perioder-nagon-mer-t35517.html
paranoia-och-angest-t47935.html

Känner igen mig ganska mycket.

Jag lider av paranoia som är ganska svårartad mellan varven. Har haft psykos och blir lätt psykosnära vid stress och jobbiga händelser. En läkare sade till mig att "Aspergers kan vara som att leva i en psykos". Har Aspergers och ADD.

Snarare har jag hört en klok person säga att det inte är så konstigt att många med Asperger blir lite paranoida, för att man då lever i en värld som man inte förstår. Man gör ofta fel och vet inte varför. Och då är det inte konstigt att man blir lite paranoid. Alltså för att man är orolig för att göra fel, inte förstår reglerna och sånt. Det är det ena.

Sedan finns det något som kallas för för samsjuklighet. Dvs. om man har en psykiatrisk diagnos, så är chansen ganska stor att man har något mer. T.ex. Asperger och ADHD har ju många. Men en del har även Asperger och psykos (det finns ju olika typer av psykos, så det kan vara olika diagnoser, beroende på om man har det en gång eller återkommande, m.m.). Eller så är det inte helt och hållet psykos utan bara psykosnära. Eller så finns det paranoid personlighetsstörning, eller man kan också bara ha drag av det.

Toblerone skrev:Snarare har jag hört en klok person säga att det inte är så konstigt att många med Asperger blir lite paranoida, för att man då lever i en värld som man inte förstår. Man gör ofta fel och vet inte varför. Och då är det inte konstigt att man blir lite paranoid. Alltså för att man är orolig för att göra fel, inte förstår reglerna och sånt. Det är det ena.

Sedan finns det något som kallas för för samsjuklighet. Dvs. om man har en psykiatrisk diagnos, så är chansen ganska stor att man har något mer. T.ex. Asperger och ADHD har ju många. Men en del har även Asperger och psykos (det finns ju olika typer av psykos, så det kan vara olika diagnoser, beroende på om man har det en gång eller återkommande, m.m.). Eller så är det inte helt och hållet psykos utan bara psykosnära. Eller så finns det paranoid personlighetsstörning, eller man kan också bara ha drag av det.

Ja, vill minnas det finns ett slags psykostillstånd kopplat till AS?

Tror att ett stort problem för de med AS är att man inte fixar stress så bra, och det ger utlopp för tvångstankar, paranoida tillstånd etc. Anledningen till att det kan ses som ett större problem idag är att samhället hade en annan struktur tidigare, där det fans små nischer för de som kan ha vissa tillkortakommanden. Detta gör att det ses genom andra filter idag och gör naturligtvis att problemet syns på andra sätt, tyvärr. Man känner sig oftare på fel planet...

Ja som förra säger så låter det som om du är schizofren.

Jag själv har vissa drag av det men har ännu inte fått någon diagnos.

Så detta beror inte på Asperger utan är troligen en annan diagnos.

Tusen tack för hjälpen allihopa för era kommentarer det hjälper mig att se något klarare i mörkret. Ska ta upp detta med läkaren nästa gång och höra vad hon har att säga om saken.

Toblerone skrev:Snarare har jag hört en klok person säga att det inte är så konstigt att många med Asperger blir lite paranoida, för att man då lever i en värld som man inte förstår. Man gör ofta fel och vet inte varför. Och då är det inte konstigt att man blir lite paranoid. Alltså för att man är orolig för att göra fel, inte förstår reglerna och sånt.

Bra sammanfattat.

Spelar man teater hela dagarna för att man befinner sig bland en massa NT och blir "överansträngd" (...) av det är det nog inte ovanligt med psykosnära tillstånd p g a stress iaf.

Det finns läkemedel för paranoia, en kompis tar det och hon mår bra av det nu.