Bra reflektion om hur skolan sviker många av oss: https://www.expressen.se/ledare/ann-cha ... -nordarna/

En sällsynt insiktsfull krönika.

Man tackar!

Ja, det var en mycket bra ledare:

Ann-Charlotte Marteus i Expressen skrev:För att få högsta betyg i kemi i nian måste man enligt läroplanen först och främst vara ett ess på detta:
"Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar... I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem."
Kemi? Det låter ju mer som samhällskunskap: värderingar, åsikter, argument.
---
Detta skolupplägg passar bäst för socialt kompetenta medelklassbarn från hem där man diskuterar och analyserar. Andra passar det inte ett endaste dugg.
Barn med autistiska drag eller andra neuropsykiatriska nedsättningar, NPF, har svårt att reflektera och sätta in saker i stora sammanhang. De är inte heller lagda för att planera och utvärdera sitt arbete själva, vilket förväntas av skollagsfäderna. Elever av detta snitt behöver ordning och reda, raka puckar och struktur.
Dagens skola är som gjord för att de ska misslyckas. Och de misslyckas. De är överrepresenterade bland de många hemmasittarna.

https://www.expressen.se/ledare/ann-cha ... -nordarna/

Den gamla pluggskolan var kanske inte idealisk men ändå bättre än dagens "pladderskola". Hellre labba än babbla! Den gamla pluggskolan var också bättre för underklassens barn än dagens då man ska "forska fram kunskap själv" och "jobba självständigt".

För mig hade det nog varit bättre med att själv söka kunskap och jobba självständigt. Hatade svenska och matematik eftersom man bara förväntades kunna rabbla upp en massa saker utantill. När jag tillåts att fritt söka lösningar och inhämta information så trivs jag.

Tack! En sällsamt träffande ledare. Tror dessvärre att saker inte var särskilt mycket bättre i de avseenden för 15 år sedan heller utifrån mina erfarenheter. Muntligt nationellt prov i matematik i grupp när jag gick i nian säger exempelvis en hel del....Jag fick knappt komma till tals förrän provet var slut. Så jag begärde att provet skulle tas om för att även jag skulle kunna få bidra mer till gruppsamtalet och jag fick dessutom rätt där.

Jag förstår (den relativt goda) poängen i texten, men argumentationen finner jag tämligen tunn. För det första: Elever utanför normen (i detta fall NPF-personer) har förmodligen inte problem i grundskola och gymnasium för att läroplanen följs, snarare för att den inte följs. Det ligger t.ex. på skolans ansvar att skapa förutsättningar för att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. I praktiken är dock detta sällsynt, vilket förstås beror på många olika saker. Men den svenska skolan har sedan länge varit, och är fortfarande, mer anpassad till särskilda elever ("normalfungerande" medelklassbarn, främst) än andra.

För det andra: Kunskapsmålens utformning är naturligtvis inte godtyckligt framtagna. Såväl politiker, forskare, lärare etc. är delaktiga i deras tillkomst. Att de ser ut som de gör har sina skäl, och ska spegla kunskapsfältet ifråga på ett relevant vis. Det finns också många andra kunskapsmål i kemi än de/det ledarskribenten ondgör sig över. T.ex. detta: "Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier." Märk väl att "ge exempel på" samt "beskriva" inte med nödvändighet innebär muntlig framställning.

Det kan mycket väl vara så att diskussion och reflektion inom ämnet kemi är relevant. Eftersom jag inte är kemist själv kan jag dock inte uttala mig med säkerhet. Med säkerhet vill jag emellertid hävda att detta inte är det samma som ett "löst tyckande", vilket skribenten verkar mena. En god reflektion och välargumenterad diskussion bygger inte på tyckande, utan exv. på att kunna nyttja korrekt fakta och dra rimliga slutsatser utifrån dessa.

Och angående att bl.a. NPF-personer har svårare att visa sin kunskap muntligt/i diskussioner samt att formulera helhetsperspektiv, så bestrider jag inte nödvändigtvis detta. Men återigen, givet att sådana kunskaper är relevanta inom ett ämne, är det skolans uppgift att se till att alla elever ges möjlighet att utveckla dessa förmågor. Så snarare än att de nämnda kunskapsmålen i sig är problematiska, är det (mer) problematiska att de flesta skolor inte förmår att främja alla elevers lärande. Problemen jag kan se (jag har varit lärarutbildare sedan 2009) är dels att lärares pedagogiska kompetens brister, vilket jag skulle säga beror en hel del på lärarutbildningens utformning och genomförande. Men också att det på enskilda skolor organisatoriskt brister. Arbetslag i skolor som medvetet och praktiskt arbetar med pedagogisk utveckling, gällande exv. formativ bedömning och systematiskt arbete med att förbättra undervisningsformer, fungerar bättre för alla - såväl kunskapsmässigt som socialt.

Nu är det ju så att det har nog egentligen alltid varit så, minns i min barndom en stackare som aldrig fick göra annat än hugga ved, han hade inget begåvninghandikapp men de tyckte han inte dög till annat, men han kunde rabbla hela avsnitt ur den tidens vetenskapliga publikationer med nya innovationer och besatt en stor kunskap om det mesta och dessutom lite av en savant, men tyvärr var han väldigt AS, blyg och såg illa, de tycket väl att han inte dög till annat än hugga ved på den Norrländska landsbygden.

Har ofta undrat hur det hade varit om han fått gå någon skola eller åtm fått lite hjälp med utbildning, men mänskligheten har nog ofta gått miste om genier de försakat genom arrogans, nonchalans och inkompetens, med tanke på hur många klantskallar som gått fina skolor men ändå bara varit socialt verbala, medan de som kanske kunde lösa, energifrågor och kallfusionen fallit till föga och stått på någon vedbacke, tills det blev dax för träfracken...

unmaster skrev:För det andra: Kunskapsmålens utformning är naturligtvis inte godtyckligt framtagna. Såväl politiker, forskare, lärare etc. är delaktiga i deras tillkomst. Att de ser ut som de gör har sina skäl, och ska spegla kunskapsfältet ifråga på ett relevant vis. Det finns också många andra kunskapsmål i kemi än de/det ledarskribenten ondgör sig över. T.ex. detta: "Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier." Märk väl att "ge exempel på" samt "beskriva" inte med nödvändighet innebär muntlig framställning.

Det kan mycket väl vara så att diskussion och reflektion inom ämnet kemi är relevant. Eftersom jag inte är kemist själv kan jag dock inte uttala mig med säkerhet. Med säkerhet vill jag emellertid hävda att detta inte är det samma som ett "löst tyckande", vilket skribenten verkar mena. En god reflektion och välargumenterad diskussion bygger inte på tyckande, utan exv. på att kunna nyttja korrekt fakta och dra rimliga slutsatser utifrån dessa.

Jag håller med dig om att målen inte är godtyckliga. Arbetsmarknaden går mot att värdera resonemang framför fakta, eftersom så säkra fakta mänskligheten kan uppbåda alltid kan hittas på Internet, men man kan aldrig vara säker på att googla fram optimala resonemang. Därför är det viktigt att lära eleverna att reflektera över det de läser. Diskussioner är också viktig social träning.

Däremot har det länge varit ökänt låga intagningskrav på lärarutbildningarna.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/article16493665.ab

Lärare som själva haft dåliga betyg i skolan har antagligen svårt att skilja på fakta och löst tyckande i sina elevers arbeten. Vilket belönar elever som "flummar ut" framför de som är noga med att kolla fakta.

Dagens skolsystem ser jag som högst subjektiv och godtycklig. Eftersom naturvetenskap och objektiv empirisk kunskap fått stå tillbaka på både gott och ont så klart, så finns det en risk för att skolsystemet nu rör sig mot en globaliserad modell. Vad gäller då?

Det är reflektion och självkritiskt tänkande som främjas. Det är så klart bra men när det endast resulterar i ett hejdlöst ordbajsande där den som bajsar mest vinner ser jag en fara. Detta är inget som kan skyllas på endast skolan utan är ett samhällsfenomen i stort. Se bara på politiker.
Kan inte bara helt enkelt flera olika personligheter främjas samtidigt? Introvert och extroverta behövs båda. Pratkvarn och eftertänksam kan båda vara eftersträvansvärt. Mångfald är det som berikar ett samhälle, en kultur och till sist och syvende vår enskilda tillvaro.

Tur jag gick ut skolan för länge sen. Skulle fått lägsta betyg i alla ämnen nu
(Fick den fina utmärkelsens som klassens tystaste av dom andra).