Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
38 inlägg
• Sida 2 av 2 • 1, 2
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
KrigarSjäl skrev:Effektivitet generellt gör att processer sker snabbare.
Effektivitet eliminerar kaos och ambivalens.
Från A till B snarare än sick-sack fram-och-tillbaka.
Dessutom brukar virrpannorna inte fatta vad som händer, vilket kan vara roande.
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
Virrpannor är såna som medvetet eller omedvetet strävar mot kaos.
En enkel sak kan och bör alltid krånglas till.
Krångelmån hittar dom i allting.
Ordning är ett skällsord.
En enkel sak kan och bör alltid krånglas till.
Krångelmån hittar dom i allting.
Ordning är ett skällsord.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
nallen skrev:Det håller jag med om. Att skapa effektivitet och försöka optimera sitt handlande gör dessutom att man får något annat än folk att fokusera på.
Jag visste var nästan allt var i båda mina affärer innan. Så det gick rätt automatiskt att ta saker i rätt ordning och veta var man skulle kolla, behövde inte ens en lista om det inte var för att jag skulle ha några ovanliga saker med. Det kändes mycket bra. Nu har båda affärerna möblerat om.
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
kiddie skrev:Nu har båda affärerna möblerat om.
Det där är ett djävla elände som återkommer alldeles för ofta.
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
nallen skrev:KrigarSjäl skrev:Strategier som funkar för mig är alltså effektivitet.
Det håller jag med om. Att skapa effektivitet och försöka optimera sitt handlande gör dessutom att man får något annat än folk att fokusera på.
Håller med er båda. Jag har alltid en lista när jag ska handla mat och går alltid till mataffärer jag är van vid så jag vet hur de är uppbyggda. När jag ska göra andra ärenden på stan brukar jag planera exakt vilken väg jag ska gå och i vilken ordning jag ska ta butikerna för att allt ska ta så kort tid som möjligt och bli så effektivt som möjligt. Vill inte vara där mer än jag behöver.
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
Jag tycker om att handla, småhandlar nästan varje dag, förut veckohandlade jag och åkte iväg till den stora affären varje lördag klockan 11 (samma rutin i 7 år, ja jag är en rutin människa ), nu handlar jag lite i taget i affärer här i stan. Har liksom problemet att jag har lite svårt att äta så det jag äter är det liksom ingen idé att åka till den stora affären varje vecka utan dit åker jag för att fylla på förråden med det som inte finns i dom små affärerna.
Att jag tycker om att handla beror på att jag i 13 år haft anorexi, när jag bodde hemma och hade totalt rörelseförbud var mina föräldrar lediga och hemma med mig hela dagarna för att vakta mig och tvinga mig att äta och hålla mig borta från promenader och träning. Dom enda gångerna jag kom ut från lägenheten var när jag var i stallet med mamma och när jag fick åka till Maxi. Höjdpunkten på veckan alltså! Den känslan har hängt i sen dess.
MEN jag kan tycka det är väldigt jobbigt med vissa moment. Väldigt jobbigt. Jag har väldigt svårt för att välja saker och kan i princip känna att jag är nära att få en panikattack och jag mår väldigt dåligt när jag måste plocka ut äpplen, päron, en melon, morötter, gurka, paprika, kakifrukter och allt sådant där för att jag måste ta dom som är perfekta, jag står där och vänder och vrider på frukter och grönsaker och blir mer och mer frustrerad för att jag inte hittar dom som känns "rätt", det kommer många som plockar på sig av varorna och blir klara och går iväg innan jag ens valt ut dom jag vill ha. Jag kan inte ta beslut i vardagen heller så det handlar inte bara om maten.
Jag är en bunkrare också, jag snöar in på saker och kan bara äta dom sakerna i flera månader, för att inte riskera att det jag äter är slut köper jag massor av varje för att det alltid ska finnas hemma för finns det inte är det fullkomlig katastrof, så jag kan ha 8-10 hinkar med yoghurt, 3 stora kesopaket, 3 flingpaket, mer än 10 paprikor, 6 gurkor, 10-12 paket hallon,10 kakifrukter och jag köpte på mig 14 paket av mitt favorit te för någon vecka sedan. Sen från en dag till en annan så kan jag inte äta vissa saker, då har jag hela frysen, kylskåpet och skafferiet fulla med mat som tar upp massor av plats men som jag inte kan äta. Finns det någon mer som är livrädd att maten inte ska finnas i affären nästa gång eller som bunkrar upp?
Att jag tycker om att handla beror på att jag i 13 år haft anorexi, när jag bodde hemma och hade totalt rörelseförbud var mina föräldrar lediga och hemma med mig hela dagarna för att vakta mig och tvinga mig att äta och hålla mig borta från promenader och träning. Dom enda gångerna jag kom ut från lägenheten var när jag var i stallet med mamma och när jag fick åka till Maxi. Höjdpunkten på veckan alltså! Den känslan har hängt i sen dess.
MEN jag kan tycka det är väldigt jobbigt med vissa moment. Väldigt jobbigt. Jag har väldigt svårt för att välja saker och kan i princip känna att jag är nära att få en panikattack och jag mår väldigt dåligt när jag måste plocka ut äpplen, päron, en melon, morötter, gurka, paprika, kakifrukter och allt sådant där för att jag måste ta dom som är perfekta, jag står där och vänder och vrider på frukter och grönsaker och blir mer och mer frustrerad för att jag inte hittar dom som känns "rätt", det kommer många som plockar på sig av varorna och blir klara och går iväg innan jag ens valt ut dom jag vill ha. Jag kan inte ta beslut i vardagen heller så det handlar inte bara om maten.
Jag är en bunkrare också, jag snöar in på saker och kan bara äta dom sakerna i flera månader, för att inte riskera att det jag äter är slut köper jag massor av varje för att det alltid ska finnas hemma för finns det inte är det fullkomlig katastrof, så jag kan ha 8-10 hinkar med yoghurt, 3 stora kesopaket, 3 flingpaket, mer än 10 paprikor, 6 gurkor, 10-12 paket hallon,10 kakifrukter och jag köpte på mig 14 paket av mitt favorit te för någon vecka sedan. Sen från en dag till en annan så kan jag inte äta vissa saker, då har jag hela frysen, kylskåpet och skafferiet fulla med mat som tar upp massor av plats men som jag inte kan äta. Finns det någon mer som är livrädd att maten inte ska finnas i affären nästa gång eller som bunkrar upp?
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
Finns det ingen lösning på man operera in en slang in i magen så man kan föra in näring genom slangen? Då slipper man tugga och allt deta där pjåket!
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
Eller en sån där tratt som fransmännen har för att mata gäss som skall bli gåsleverpastejvofff skrev:Finns det ingen lösning på man operera in en slang in i magen så man kan föra in näring genom slangen? Då slipper man tugga och allt deta där pjåket!
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
vofff skrev:Finns det ingen lösning på man operera in en slang in i magen så man kan föra in näring genom slangen? Då slipper man tugga och allt deta där pjåket!
De som har cancer i matstrupen får en shunt inopererad, men det är ingen höjdare kan jag säga, för jag känner en kille som hade en sådan på magen och han var ju alkoholist med och när vi besökte honom frågade en "nu har du väl slutat supa", "nähä, jag trycker in brännvin genom den här med", sa han glad i hågen att han kunde vara full fortfarande, men det var en trist syn att se, så var glad att du kan tugga och svälja på vanligt sätt...
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
Först för några månader sedan jag insåg att jag kunde handla på nätet från Hemköp och fånhemkört. Förstår inte att jag inte upptäckt det tidigare. Kostade bara 50kr extra. Helt klart värt det. Mataffären är ett av de största stressmomenten och energitjuvarna ever. Stay strong!
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
2 grejer som underlättar:
* Lyssna på musik samtidigt (jag får ibland visuella scener i huvudet där folk i affären gör en lustig dans till musiken jag lyssnar på, eller liknande så att jag avdramatiserar och skärmar av)
* Använd självscanningskassa om sådan finns
Det jobbigaste och mest energikrävande för mig personligen är mötet med kassören.
* Lyssna på musik samtidigt (jag får ibland visuella scener i huvudet där folk i affären gör en lustig dans till musiken jag lyssnar på, eller liknande så att jag avdramatiserar och skärmar av)
* Använd självscanningskassa om sådan finns
Det jobbigaste och mest energikrävande för mig personligen är mötet med kassören.
- TheWonderer92
- Inlägg: 1036
- Anslöt: 2014-05-14
- Ort: Norr om stan
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
TheWonderer92 skrev:2 grejer som underlättar:
* Lyssna på musik samtidigt (jag får ibland visuella scener i huvudet där folk i affären gör en lustig dans till musiken jag lyssnar på, eller liknande så att jag avdramatiserar och skärmar av)
* Använd självscanningskassa om sådan finns
Det jobbigaste och mest energikrävande för mig personligen är mötet med kassören.
Bra tips! Tack ska testa ikväll!
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
NewAspie skrev:Först för några månader sedan jag insåg att jag kunde handla på nätet från Hemköp och fånhemkört. Förstår inte att jag inte upptäckt det tidigare. Kostade bara 50kr extra. Helt klart värt det. Mataffären är ett av de största stressmomenten och energitjuvarna ever. Stay strong!
Tack vilket bra tipps, det var ju super billigt och verkar vara värt varenda krona.
Att handla mat är riktigt jobbigt ibland.
Finns flera som levererar om man bor på ett bra ställe. Annars kanske ingen. Tycker det verkar dyrt att handla så, iallafall från de affärer som levererar. Alla saker är flera kronor dyrare än där jag handlar. Skiljer minst en hundring om jag handlar på Lidl/Willys mot Ica/Hemköp. Och då är det bara vid ett tillfälle.
Jag förstår helt att de som inte orkar med att handla föredrar att handla på nätet. Har väl tur som orkar. Sedan vill jag ha lite koll på de sakerna jag plockar, ett kilo potatis plockat av någon annan känns definitivt som det kommer bli hälften gröna eller bruna potatisar...
Jag förstår helt att de som inte orkar med att handla föredrar att handla på nätet. Har väl tur som orkar. Sedan vill jag ha lite koll på de sakerna jag plockar, ett kilo potatis plockat av någon annan känns definitivt som det kommer bli hälften gröna eller bruna potatisar...
Återgå till Att leva som Aspergare