Jag har haft en lönebidragsanställning på ett apotek sen slutet av 2012. Jag fick ursprungligen jobbet genom MISA. Min handläggare på Misa hade fått kontakt med en apotekchef som behövde någon som kunde sköta diverse lager uppgifter (den förra personen skulle sluta och apoteket behövde en ersättare).

Så jag tog över. Hade tillfällig anställning 2012-2014 och fick fast anställning efter 2015. Första tre åren kändes bra. Var konstant aktiverad och fick regelbundet nya ansvarsområden. Från och med andra halvan av 2015 började dock detta ändras. Fick därefter färre uppgifter mest pga att vi hade mindre leveranser som dessutom blev försenade.

Det hjälpte inte att jag under denna tid hade en extremt nedlåtande chef som verkade utgå från att jag var förståndshandikappad. Hon verkade typ utgå från att jag fortfarande bodde hos föräldrarna (hade flyttat hemifrån nästan tio år tidigare) och besvarade mina klagomål kring att jag hade för mycket dötid genom att säga "att jag borde vara glad över att jag fick extra vilopauser".

Sen dess har jag dock fått en ny, bättre chef. Hon har varit mycket mer medgörlig och gjort sitt bästa för att tillgodose mina invändningar. Men det finns en grej som specifikt varenda chef (som jag någonsin haft) vägrat att låta mig göra: stå i kassan. Jag har tagit upp detta regelbundet sen 2012 (främst pga att kunder irriterat frågade mig varför jag inte bemannade kassan när den var obemannad) men varje gång fick jag någon bortförklaring.

Invändningen känns ännu mer bisarr pga att jag samtidigt får hanteta kunder via telefon och när dem kommer fram till mig för att fråga om diverse produkter finns inne i lagret. På mitt senaste möte med chefen och arbetsförmedlingen fick jag dock en förklaring: enligt min lönebidraganställning så ska jag inte ha kundkontakt.

Jag ställde mig frågvis kring detta. Om jag ändå redan skötte kundkontakt på andra fronter så skulle jag väl lika gärna kunna sköta kassan vid behov också. Därefter sade arbetsförmedlaren till mig: "förstår du vad du säger, detta innebär att du inte behöver någon lönebidraganställning?"

Jag blev ännu mer konfunderad kring denna fråga. De enda "behoven" som någonsin diskuterats med min Misa handläggare (som fixade jobbet åt mig) var att jag max skulle jobba 75 procent och ha ett tidsbestämt, strukturerat schema (så att jag inte behövde få ändrade schematider stup i kvarten). Jag sade att jag bestämt aldrig hört någonting om att jag skulle undvika kundkontakt. Jag hade iaf aldrig lagt fram kravet.

Därefter kollade arbetsförmedlaren nedlåtande på mig igen. Sen sade han "du har Asperger, intetsant?". Jag svarade efter ett tag "Ja?".
"Med andra ord har du problem med psykosocial kommunikation. Du får också komma ihåg att dina arbetsuppgifter skapades specifikt för dig av arbetsgivaren efter dina behov. Om du inte hade lönebidrag så skulle du antagligen inte ens ha ett jobb här".

Jag blev helt paff. Om uppgifterna "skapats för mig", varför fanns det då en vanlig NT person (utan lönebidrag) som gjort precis samma uppgifter som mig innan jag fick jobbet.

Det blev dock värre. Kort därefter började chefen direkt blåljuga. Hon sade:
"Samtidigt måste folk i kassan ha riktig utbildning så att de kan ge hjälp och rådgivning till kunder i kassan."

Det sade hon samtidigt som de regelbundet hyrt in 20åringar (utan någon yrkesutbildning whatsoever) för att bemanna kassan i åtta timmars pass.

Det slutade med att jag bet ihop och sade "att jag helst fokuserade på mina nuvarande uppgifter men att jag vill kunna hjälpa kunder när det behövs ockdå".
Om jag inte hade varit rädd över att förlora inkomsten så hade jag antagligen fått ett vredesutbrott.

Min kompis som jag berättade det för blev också förbannad. Han beskrev situationen som ett moment 22. Även om arbetsgivaren har ett behov av mig, så låtsas de som att de inte har det eftersom de då kan få lönebidraget.Det som skall vara ett skydd för mig innebär istället ett hinder. Det är iaf så det känns som.

Jag vet inte riktigt vad jag kan göra. Håller på att meila runt till olika kuratorer jag haft. Någon föreslog att jag borde diskutera saken med Funktionsrätt. Är också medlem i facket (även om jag betvivlar att de skulle göra något åt saken).
Någon här som har några ideer/förslag?

Det här är ju helt bisarrt!

Jag känner igen detta. Jag har en anställning med lönebidrag. Jag jobbar som it-support på en it-enhet.

Men när jag skulle börja där så togs inga specifika hänsynsområden fram för mig utan jag bara körde igång. Sen har jag varit där i 4 år och jag gör samma saker som de andra som jobbar där, men nu för lite sen så ville min handläggare på arbetsförmedlingen, jag vet inte, få lite mer koll?

Så hon hade en intervju med mig och min chef och hon började ställa sådana frågor som typ, vilken extra hänsyn tas till mig och såhär. Jag och min chef tittade förvirrat på varandra, det var en svår fråga att svara på. Där jag jobbar går det inte riktigt att ta extra hänsyn liksom. Det finns ingen rutin, man ställs ofta inför helt nya situationer varje dag, och det är inom kommunen så organisation och ordning är även det en bristvara.

Jag måste säg att jag blev riktigt orolig där. Men det löste sig för jag fick ändå i slutändan förlängt. Fast det kändes inte bra heller för att, du får liksom inte prestera så bra som du kanske inte trodde du kunde, och du får inte heller övervinna dina svagheter. För då får du inte vara kvar där. För du kommer ändå inte liksom riktigt upp på samma nivå som en NT med en fet utbildning och bred erfarenhet i bagaget.

Latmask skrev:Jag ställde mig frågvis kring detta. Om jag ändå redan skötte kundkontakt på andra fronter så skulle jag väl lika gärna kunna sköta kassan vid behov också. Därefter sade arbetsförmedlaren till mig: "förstår du vad du säger, detta innebär att du inte behöver någon lönebidraganställning?"

Hvilken type "lönebidraganställning" har du?

Latmask skrev:Någon föreslog att jag borde diskutera saken med Funktionsrätt. Är också medlem i facket (även om jag betvivlar att de skulle göra något åt saken).

Ooo... Jeg anbefaler deg å sette deg godt inn i rettigheter og krav før du "setter noen på dem". Når saksbehandlere blir provosert kan de bli ekstra strenge med reglene.

Latmask skrev:Därefter kollade arbetsförmedlaren nedlåtande på mig igen. Sen sade han "du har Asperger, intetsant?". Jag svarade efter ett tag "Ja?".
"Med andra ord har du problem med psykosocial kommunikation. Du får också komma ihåg att dina arbetsuppgifter skapades specifikt för dig av arbetsgivaren efter dina behov. Om du inte hade lönebidrag så skulle du antagligen inte ens ha ett jobb här".

Jeg ville først "bestilt" alle papirer (planer, dokumentasjon og vedtak i saken). En "lönebidraganställning" innebærer tilrettelegging. Det er viktig at du vet hvilket tilretteleggingsbehov de har lagt til grunn for vedtaket om at du skal ha "lönebidraganställning".

Dersom du kjenner til behovene de har lagt til grunn (om det overhodet er spesifisert), kan du enklere argumentere for hva tilretteleggingen egentlig består av og bør bestå av. Hvis den da kan fjernes uten at du mister retten til stønaden. Derfor er det viktig å forstå grunnlaget for vedtaket først.