Ville jobba, gick åt helvete - sen ännu mer åt helvete.
6 inlägg
• Sida 1 av 1
Ville jobba, gick åt helvete - sen ännu mer åt helvete.
Med denna korta historia vill jag bara varna folk som har god man(med full hjälp) och sjukersättning(i mitt fall 100%) för att lyssna till att "prova på arbete med vilande ersättning".
Sagt och gjort tänkte jag efter 12 års frånvarande från arbete att prova på timvikariat.
Jag meddelade min god man detta som frågade hur mycket. Jag svarade att det är svårt att säga exakt som timvikarie men upp mot 50% i bästa fall. Ok, sa han, och skulle skicka in anmälan till FK.
Jag provade på att arbeta, allt mellan 0 timmar i månaden till, jag tror rekordet var 78 timmar en månad.
I genomsnitt under totalt 18 månaders tid låg jag på cirka 15-20%.
Men med tiden mådde jag allt sämre och sämre och sämre, tills den dag allt brast och jag inte klarade att ens sköta min dagliga hygien längre. Ingenting fungerade, jag ville inte ens ha kontakt med min egna son!
Meddelade min god man att nu är det slutjobbat för mig och låste mer eller mindre in mig själv i min ensamhet för att hantera allt inom mig. Så mycket intryck under så lång tid, så mycket känslor som aldrig fått komma ut eller blivit bearbetande och överväldigade mig nu plötsligt.
När jag varit hemma, "inlåst" i cirka sex månader får jag, dagarna innan jul ett brev från FK där man nu överväger att sparka ut mig på motsvarande 50% ersättning eftersom jag arbetat utan att söka vilande ersättning.
Jag förklarar för dem att jag faktiskt minsann visst informerade och att detta var till god man som i sin tur är den som var skyldig att anmäla detta.
FKs avdelning på sjukersättning säger att det inte spelar någon roll om man har god man, att det är jag som är fullt ansvarig för att anmäla detta själv.
Värt att notera är dock att avdelningen för bostadstillägg på FK säger att det är god man som är anmälningsskyldig och likaså säger återbetalningsenheten detta.
En handläggare mejlade mig till och med följande citat:
Man kan ju tro att nu borde det lösa sig, men icke. Jag fick några dagar på mig att under jul och nyår komma in med material. I början av året kom så beslutet, man drar in halva min ersättning och ett långt psykiskt krig ska till att börja.
Överklagan skickas in(ja, stor mening eller hur?!) som självklart avslogs fortare än vinden vänder en blåsig dag på halvet.
Men med tiden fick jag även en anmälan gjord till förvaltningsrätten där jag informerar om vad det faktiskt står i lagboken och att ÄVEN om jag nu hade skickat in ansökan själv, så hade inte FK kommunicerat MIG svaret, utan min god man. Så hur långt sträcker sig mitt ansvar enligt FK? Är det istället jag som ska gå igenom god mans privata post för att se korrespondens med FK?
Under tiden tänkte jag att det kanske inte är så dumt att göra en helt ny ansökan om sjukersättning baserad på hur det är idag, sagt och gjort fick jag hjälp med detta också och med hälsointyg etc.
Men där blev det avslag nästan med en gång, motiveringen - Jag arbetade utan vilande ersättning och det finns inget som säger att jag mådde dåligt av det som är av objektivt och medicinskt värde.
Ska man ha big brother kameror och övervakning i hemmet så att FK förstår att jag knappt satt min fot utanför lägenheten på över 1.5 år eller vad fan är grejen..
Sitter nu här och hoppas, hoppas att förvaltningsrätten ändrar på Försäkringskassans beslut..
Hela historian är så mycket längre men ville egentligen bara få ur lite psykisk frustration samt varna folk som har god man med ansvar att bevaka rätt och sköta kontakt med myndigheter som vill arbeta med vilande ersättning - Var jävligt försiktiga.
Det ska ju sägas också att läkaren skrev i sitt brev till Försäkringskassan att denne ville sluta upp och boka in ett möte för att diskutera min situation men det ignorerade de och avslog istället min ansökan helt.
Sorry för stavfel och sånt.. Jag är bara så trött på hela jävla situationen..
Vad har jag lärt mig av allt detta? Jo, jag ska aldrig i helvete lita på systemet och jag kommer aldrig i helvete att ens våga prova att arbeta igen(trots att jag faktiskt VILL kunna arbeta..)
En av de bästa situationerna var den när journalist ringde till handläggaren som låg bakom min indragning och påpekade "Men killen hade ju god man".
Svaret journalisten fick var:
"Ja, men inte när beslutet togs."
Sagt och gjort tänkte jag efter 12 års frånvarande från arbete att prova på timvikariat.
Jag meddelade min god man detta som frågade hur mycket. Jag svarade att det är svårt att säga exakt som timvikarie men upp mot 50% i bästa fall. Ok, sa han, och skulle skicka in anmälan till FK.
Jag provade på att arbeta, allt mellan 0 timmar i månaden till, jag tror rekordet var 78 timmar en månad.
I genomsnitt under totalt 18 månaders tid låg jag på cirka 15-20%.
Men med tiden mådde jag allt sämre och sämre och sämre, tills den dag allt brast och jag inte klarade att ens sköta min dagliga hygien längre. Ingenting fungerade, jag ville inte ens ha kontakt med min egna son!
Meddelade min god man att nu är det slutjobbat för mig och låste mer eller mindre in mig själv i min ensamhet för att hantera allt inom mig. Så mycket intryck under så lång tid, så mycket känslor som aldrig fått komma ut eller blivit bearbetande och överväldigade mig nu plötsligt.
När jag varit hemma, "inlåst" i cirka sex månader får jag, dagarna innan jul ett brev från FK där man nu överväger att sparka ut mig på motsvarande 50% ersättning eftersom jag arbetat utan att söka vilande ersättning.
Jag förklarar för dem att jag faktiskt minsann visst informerade och att detta var till god man som i sin tur är den som var skyldig att anmäla detta.
FKs avdelning på sjukersättning säger att det inte spelar någon roll om man har god man, att det är jag som är fullt ansvarig för att anmäla detta själv.
Värt att notera är dock att avdelningen för bostadstillägg på FK säger att det är god man som är anmälningsskyldig och likaså säger återbetalningsenheten detta.
En handläggare mejlade mig till och med följande citat:
och länkade också till sidan 34 på: https://www.forsakringskassan.se/wps/wc ... PERES&CVID2.8 Skyldighet att lämna uppgifter
Den som är försäkrad är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av SFB. För den som är omyndig har förmyndaren skyldighet att lämna uppgifterna. För den som har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken gäller upplysningsskyldigheten i stället denne. En förutsättning för det senare är att uppgiftsskyldigheten kan anses följa av uppdraget (110 kap. 13 § SFB).
Man kan ju tro att nu borde det lösa sig, men icke. Jag fick några dagar på mig att under jul och nyår komma in med material. I början av året kom så beslutet, man drar in halva min ersättning och ett långt psykiskt krig ska till att börja.
Överklagan skickas in(ja, stor mening eller hur?!) som självklart avslogs fortare än vinden vänder en blåsig dag på halvet.
Men med tiden fick jag även en anmälan gjord till förvaltningsrätten där jag informerar om vad det faktiskt står i lagboken och att ÄVEN om jag nu hade skickat in ansökan själv, så hade inte FK kommunicerat MIG svaret, utan min god man. Så hur långt sträcker sig mitt ansvar enligt FK? Är det istället jag som ska gå igenom god mans privata post för att se korrespondens med FK?
Under tiden tänkte jag att det kanske inte är så dumt att göra en helt ny ansökan om sjukersättning baserad på hur det är idag, sagt och gjort fick jag hjälp med detta också och med hälsointyg etc.
Men där blev det avslag nästan med en gång, motiveringen - Jag arbetade utan vilande ersättning och det finns inget som säger att jag mådde dåligt av det som är av objektivt och medicinskt värde.
Ska man ha big brother kameror och övervakning i hemmet så att FK förstår att jag knappt satt min fot utanför lägenheten på över 1.5 år eller vad fan är grejen..
Sitter nu här och hoppas, hoppas att förvaltningsrätten ändrar på Försäkringskassans beslut..
Hela historian är så mycket längre men ville egentligen bara få ur lite psykisk frustration samt varna folk som har god man med ansvar att bevaka rätt och sköta kontakt med myndigheter som vill arbeta med vilande ersättning - Var jävligt försiktiga.
Det ska ju sägas också att läkaren skrev i sitt brev till Försäkringskassan att denne ville sluta upp och boka in ett möte för att diskutera min situation men det ignorerade de och avslog istället min ansökan helt.
Sorry för stavfel och sånt.. Jag är bara så trött på hela jävla situationen..
Vad har jag lärt mig av allt detta? Jo, jag ska aldrig i helvete lita på systemet och jag kommer aldrig i helvete att ens våga prova att arbeta igen(trots att jag faktiskt VILL kunna arbeta..)
En av de bästa situationerna var den när journalist ringde till handläggaren som låg bakom min indragning och påpekade "Men killen hade ju god man".
Svaret journalisten fick var:
"Ja, men inte när beslutet togs."
Ville jobba, gick åt helvete - sen ännu mer åt helvete.
Oi, oi, oi... Si meg, har du skaffet deg en advokat? Dette høres ikke riktig ut!
Ville jobba, gick åt helvete - sen ännu mer åt helvete.
Ne det finns det inte ekonomi till och hemförsäkringen med rättsstöd gäller inte vid ärenden hos förvaltningsrätten.
Det enda jag kan hoppas på är att förvaltningsrätten tolkar lagen som den står och att de förstår det absurda i det FK gör.
Det enda jag kan hoppas på är att förvaltningsrätten tolkar lagen som den står och att de förstår det absurda i det FK gör.
Ville jobba, gick åt helvete - sen ännu mer åt helvete.
Nå vet ikke jeg hvordan dette fungerer i Sverige, så beklager om jeg spør dumt. Mener du at du ikke har forsikring som dekker denne typen advokatutgifter? Finnes det eventuelt en annen offentlig ytelse du kan søke om for å få slik hjelp? Finnes det en frivillig organisasjon som yter bistand gratis? Eller f.eks. studenter?keyns skrev:hemförsäkringen med rättsstöd gäller inte vid ärenden hos förvaltningsrätten.
Er det mulig å klage på vedtaket du har fått?
Hvilken beslutning snakker de om her? Stemmer det at du ikke hadde en god mann da?keyns skrev:En av de bästa situationerna var den när journalist ringde till handläggaren som låg bakom min indragning och påpekade "Men killen hade ju god man".
Svaret journalisten fick var:
"Ja, men inte när beslutet togs."
Er det den nye søknaden de skal vurdere, eller saken i sin helhet, eller et avslag du har fått?keyns skrev:Det enda jag kan hoppas på är att förvaltningsrätten tolkar lagen som den står och att de förstår det absurda i det FK gör.
Håper det ordner seg i alle fall!
Ville jobba, gick åt helvete - sen ännu mer åt helvete.
Batte skrev:Nå vet ikke jeg hvordan dette fungerer i Sverige, så beklager om jeg spør dumt. Mener du at du ikke har forsikring som dekker denne typen advokatutgifter? Finnes det eventuelt en annen offentlig ytelse du kan søke om for å få slik hjelp? Finnes det en frivillig organisasjon som yter bistand gratis? Eller f.eks. studenter?
Er det mulig å klage på vedtaket du har fått?
Lagen är tyvärr som sådan att alla ärenden mot myndigheter bedrivs via förvaltningsrätten och där har du inte rätt till gratis offentligt biträde till skillnad från ärenden som går genom tingsrätten - Så redan från början är man ganska liten som civilperson om man inte har pengarna att finansiera en advokat ur egen ficka.
Så jag har, med hjälp av personligt ombud överklagat till förvaltningsrätten men ärendet tar tid, och det verkar dra ut på tiden(över 6 månader nu).
Batte skrev:Hvilken beslutning snakker de om her? Stemmer det at du ikke hadde en god mann da?
Under den tiden jag arbetade så hade jag god man men när allt gick käpprätt åt helvete så valde jag senare att fly genom att flytta och då upphörde god man.
Det är just det som är så roligt, det spelar ju ingen som helst roll huruvida jag hade god man när Försäkringskassan tog beslutet eller inte, det handlar ju om att jag hade det när jag arbetade i god tron att jag gjorde så med vilande ersättning.
Lite som mannen som står vid förlossningen och nekar till att vara far till barnet med motiveringen att han när ungen precis kommer ut har kondom på sig så han kan omöjligen vara far till barnet.
Batte skrev: Er det den nye søknaden de skal vurdere, eller saken i sin helhet, eller et avslag du har fått?
Håper det ordner seg i alle fall!
Det är det gamla ärendet där de drog in min ersättning med 50%. Min nya ansökan har jag inte orkat överklaga... ännu.
Det som riktigt stör mig är att FK, trots flertaliga läkarintyg som slår fast att jag inte har en varaktig arbetsförmåga väljer att ignorera detta och luta sig på det faktum att jag under 18 månader provade att jobba(i min tro under vilande ersättning) och att det inte framgår att jag mådde dåligt av detta och således har jag en varaktig och stabil arbetsförmåga.
Att jag sedan mådde fruktansvärt dåligt, avsa mig kontakter med allt och alla, slutade borsta tänderna, byta kläder, duscha, äta, ta min insulin(diabetiker) och andra mediciner, tvätta med mera på bekostnad av att kunna arbeta - Är så klart inte av någon betydelse eftersom det inte är medicinskt dokumenterat och objektivt.....
Ville jobba, gick åt helvete - sen ännu mer åt helvete.
Ja, da er det tydeligvis bare å vente. Håper du har litt fornuft da.keyns skrev:Så jag har, med hjälp av personligt ombud överklagat till förvaltningsrätten men ärendet tar tid, och det verkar dra ut på tiden(över 6 månader nu).
keyns skrev:Lite som mannen som står vid förlossningen och nekar till att vara far till barnet med motiveringen att han när ungen precis kommer ut har kondom på sig så han kan omöjligen vara far till barnet.
Håper du kommer til å klage. Basert på det du skriver virker avslaget absurd.keyns skrev:Det är det gamla ärendet där de drog in min ersättning med 50%. Min nya ansökan har jag inte orkat överklaga... ännu.
Det som riktigt stör mig är att FK, trots flertaliga läkarintyg som slår fast att jag inte har en varaktig arbetsförmåga väljer att ignorera detta och luta sig på det faktum att jag under 18 månader provade att jobba(i min tro under vilande ersättning) och att det inte framgår att jag mådde dåligt av detta och således har jag en varaktig och stabil arbetsförmåga.
Att jag sedan mådde fruktansvärt dåligt, avsa mig kontakter med allt och alla, slutade borsta tänderna, byta kläder, duscha, äta, ta min insulin(diabetiker) och andra mediciner, tvätta med mera på bekostnad av att kunna arbeta - Är så klart inte av någon betydelse eftersom det inte är medicinskt dokumenterat och objektivt.....