Vilka grundläggande stavningsregler tycker du fler borde känna till? Posta dem här.

Spännande tråd!
Återkommer om jag kommer på ngt...
Men på svenska är väl inte så svårt att stava om man inte har speciella svårigheter med stavning,
eller tänker jag fel?

Jo, många har problem med stavningen utan att vara dyslektiker. Räcker väl med att läsa trådrubrikerna här för att konstatera det? (Och då menar jag inte Mannes.)

De regler som verkar vara svårast att greppa är skillnaden mellan 'de' och 'dem' samt antalet mjuka konsonanter. Om någon kunde besriva dessa på ett bra sätt (eller återvinna äldre post där detta diskuterats) så vore det finemang.

Inger skrev:De regler som verkar vara svårast att greppa är skillnaden mellan 'de' och 'dem' samt antalet mjuka konsonanter. Om någon kunde besriva dessa på ett bra sätt (eller återvinna äldre post där detta diskuterats) så vore det finemang.

Å, visst, det har du rätt i.
Jag tänkte inte på det för det här är mer grammatik för mig. Med stavningen tänker jag bara ord. Hur de stavas när det redan är i viss position, t.ex. "dem" stavas "dem" när de är "objekt" (om det nu verkligen heter så), så där ser jag inget problem. det går inte att ta miste att "dem" stavas "dem" om man kan sin grammatik. Låter konstigt kanske, men det är typ så stavning och grammatik är uppdelade i mitt huvud. Men jag förstår nu hur du menar.

Jag har läst att det är de/vi och dem/oss. Vilka regler finns det mer angående det? Jag lär mig hellre den korrekta versionen än moderna. Man kan ju faktiskt säga dom men det är ju DOM. Som i döma.

Låt tråden omfatta grammatik också. (Borde jag förstås ha klargjort.) "Språkregler" borde den kanske hetat.

Vet inte hur jag ska kunna förklara stavningsregler, själv har jag aldrig lärt mig dem. Jag bara kan stavning av mig själv. Stavade aldrig fel på stavningsproven i skolan.

Om ett namn slutar med ett s-ljud så lägger man inte till ett extra s-ljud.

Fel: Wallaces strumpor.
Rätt: Wallace strumpor.

Mitt bästa tips är Google's funktion define: som direktlänkar till ordlistor, den har hjälpt mig många gånger när jag har behövt slå upp utländska ord. En del ord som man inte använder varje dag, som till exempel acquaintances, ser fel ut nästan hur man än stavar det...

Man kanske kan fråga en språkpolis?

Jupp, sånna poliser finns i malmö just nu.

mnordgren skrev:Om ett namn slutar med ett s-ljud så lägger man inte till ett extra s-ljud.

Fel: Wallaces strumpor.
Rätt: Wallace strumpor.

Kan man skriva Wallace´strumpor också?

Flinta skrev:

mnordgren skrev:Om ett namn slutar med ett s-ljud så lägger man inte till ett extra s-ljud.

Fel: Wallaces strumpor.
Rätt: Wallace strumpor.

Kan man skriva Wallace´strumpor också?

Nej.

mnordgren skrev:Om ett namn slutar med ett s-ljud så lägger man inte till ett extra s-ljud.

Fel: Wallaces strumpor.
Rätt: Wallace strumpor.

Stämmer inte alltid; james skor skrivs jameses skor. På engelska alltså.

KrigarSjäl skrev:

mnordgren skrev:Om ett namn slutar med ett s-ljud så lägger man inte till ett extra s-ljud.

Fel: Wallaces strumpor.
Rätt: Wallace strumpor.

Stämmer inte alltid; james skor skrivs jameses skor. På engelska alltså.

Nej, det skrivs James's shoes på engelska. Om vi ska ta upp grammatiska regler bör vi väl åtminstone se till att göra det korrekt?

Källa?

KrigarSjäl skrev:Källa?

Men jisses, vad gick du i för skola egentligen? Det är grundläggande genitiv, jag tror vi gick igenom sådant på mellanstadiet under min skoltid. Men för all del, här är en liten grammatikguide för att undvika fler sådana fadäser: http://www.dailywritingtips.com/the-possessive-apostrophe/

Telperion skrev: Om vi ska ta upp grammatiska regler bör vi väl åtminstone se till att göra det korrekt?

... eller stavningsregler?

Jag vet inte riktigt hur vi ska göra med det.

Oftast finns det en sak (stavning, grammatisk form, flerordsuttryck, satsfogning) som är korrekt i bemärkelsen "vedertagen", "rekommenderad av experter när de hade ett vettigt ögonblick" (det har de ofta, men långtifrån alltid), "sticker inte i ögonen på de bildade som jämställer korrekt skriftspråk med att vara smart och ordningsam".
Ibland gör det inte det. Man kan skriva på flera sätt som är lika korrekta. Även om alla inte alltid är lika kända (särskilt inte sedan den historiska bildningen avskaffades. Eller folk började rätta sin svenska efter engelskan (:evil:), för den delen).

Och ibland, som antytt, har experterna rentav visat sig vara dåliga experter och rekommenderat ett språkbruk som har sämre hävd eller fog för sig än ett de avråder ifrån; eller tvivelaktiga experter som rekommenderar något som i varje fall kan diskuteras eller skrivas lika bra på flera sätt.

Och nästan alla andra tenderar att hålla sig till det de råkar ha lärt eller fått för sig och tro att det finns ett enda sätt att skriva allt. Vilket leder till att nästan alla säger "fel" om skrivsätt som är korrekta (och utan att avse det förtorftigar språket). Gäller också de flesta jag har sett "rätta" andra här.

... skriver jag, utan att orka knåpa ihop någon lång artikel i ämnet, och ursäkta att jag kanske sabbar en tråd som i och för sig behövs.
Men, ursäkta igen, det måste ju också bli så här med trådar som alla kan skriva och ge råd i, såväl på området kunnig som mindre kunnig, bredare och djupare som bara till eget husbehov bildad.

Inger skrev:De regler som verkar vara svårast att greppa är skillnaden mellan 'de' och 'dem' samt antalet mjuka konsonanter.

Vad är mjuka konsonanter och vad finns det för regler kring deras antal?

Jag trodde vi talade om svenska stavningsregler?

Folk brukar ha problem med att man i svenskan inte använder apostrofer i genitiv. För de och dem finns det en del sidor på nätet som försöker förklara skillnaderna som http://www.nisus.se/archive/930920.html.

Nu invaderar jag tråden och väljer att inkludera fel-uttal för jag måste ta upp min favorit som är svenska folkets oförmåga att uttala Schweiz.

Och då menar jag inte att man ska uttala det som det uttalas av människor som kommer från Schweiz, utan som det ska uttalas på svenska.

Folk säger: sveitsh
Man ska säga: shveits

Det är någon som folk aldrig verkar lära sig ens när de just hört någon uttala det korrekt. Som om de inte hör skillnaden.

Sweden, Switzerland. Vem bryr sig om gökur, choklad och ikea ändå?

Alla, kan vi hålla oss till svenska språkregler i den här tråden? (Vill någon ha en på engelska så går det bra att starta en.)

Zombie, din rackare, naturligtvis har du rätt i språkregler är mindre huggna i sten än vi hobbyspråkpoliser tror eller önskar. Fast jag vill minnas att du envetet vägrade acceptera "Asperger Syndrom" pga att det bröt mot de genitivregler du lärt dig.

Mats, jag menar den där regeln att om känna - känt, drömma - drömt; glömma - glömt. Många yngre tycks tro att det stavas kännt, drömmt och glömmt, bara för att det låter så. Men där bortfaller alltså ena m:et eftersom det kommer ett t efter.

Och så har vi döma som inte ens stavas dömma. Ett sånt där irriterande ologiskt undantag alltså, som säkert har en förklaring som inte jag känner till.

mnordgren skrev:Fel: Wallaces strumpor.
Rätt: Wallace strumpor.

Svenska språknämnden (som numera har uppgått i Språkrådet) tycker tvärtom.