Zombie skrev:Det var väl ett misstag av mig att inte säga rent ut: jag beskrev vad jag tyckte det närmast såg ut som (och därför att jag däri såg en viktig orsak till att diskussionen bröt samman eller aldrig kom igång). Jag beskrev inte vad jag tror eller inte tror var JohnNorums avsikter.

Aha. Jo, det förlängde ju tråden en bit till. Det är lätt hänt, det där.

Inger skrev:
Den här nya ödmjuka, till synes ångerfulla, stilen köper jag tyvärr inte riktigt heller. Ser det som ett försök till taktikbyte bara, när den tidigare taktiken misslyckades, eftersom JN säkert vet att många här (inkl undertecknad) har en svaghet för den som ter sig lite förvirrad och hjälplös. Tyvärr funkar det inte på mig den här gången.

Jävlar vad smart du är. (Obs inte ironi.)

Medhåll till alfapetsmamma.

Zombie skrev:Att envisas med att angripa Gillberg specifikt, när allt man kritiserar gäller all vetenskap, och rentav själva grunden för någon kunskapsbildning överhuvudtaget

Nej, jag inriktar mig på kunskapsbildning om små, utsatta barn. Jag har ingen kritik alls att komma med mot traditionell kunskapsbildning inom t.ex. fysik och kemi.

Zombie skrev:men obstruktion är det och i praktiken kommer det på ett ut med trollning.

Ok. Det är tråkigt att du uppfattar det så. Hade det förts en spännande och livlig debatt med många olika slags argument redan från sid 1, hade jag förmodligen inte skrivit alls, utan bara läst, läst, läst - och njutit.

Zombie skrev:Särskilt, och kan det här få vara for the record, när JohnNorum inte i någon för mig förståelig form har gett belägg, inte visat på vilket sätt Gillberg skulle ha gjort sig förtjänt av att pekas ut särskilt eller knutit honom (eller hela NPF-forskningen) till någon tradition från rasbiologer och liknande.

Läs mina tidigare inlägg, och citera vad som är oklart. Jag ska göra mitt bästa att förtydliga.

Zombie skrev:Jag beskrev inte vad jag tror eller inte tror var JohnNorums avsikter.

Tack för att du förtydligade det.

Jag ska också erkänna en sak. Jag hade inte kunnat tänka mig (borde kanske ha förstått, men gjorde inte det) att så många på detta forum brydde sig så mycket som de verkar göra om just Kärvfe och Elinder, av alla människor. Först tänkte jag: "det är ju bara två personer bland många andra". Nu har jag förstått att just DE TVÅ är det enda många tänker på när de skriver i en tråd om Gillberg. Många verkar tycka, att det finns inte något annat att skriva om. Och då tolkar de in att allt jag skriver har med dessa två personer att göra också. (Två exempel på skribenter som blev väldigt arga är weasly och Pemer. De får gärna visa citat där jag säger de saker de påstår att jag gör. I så fall ska jag villigt erkänna att jag har sagt galna saker).

Edit: stavfel.

Inger skrev:

jonsch skrev:Som jag förstår det har JN främst velat deklarera sin misstanke om bias i dem av Gillbergs intervjuer som gjorts med barn och i andra hand hoppats på motbevis mot och kanske på sympati för sin misstanke.

I så fall kan vi väl bara fastslå att ingen här verkar känna till några bevis för motsatsen, och att det därför är meningslöst att fortsätta att fråga om och om igen som ett litet barn som vägrar ge sig.

Givetvis och uppenbarligen.

Inger skrev:

jonsch skrev:När han misslyckats med att få folk att förstå det här så har JN i sin tur misslyckats med att förstå vad folk tolkat in istället, alltså har han gått på i ullstrumporna med frågor om hur folk får sina resonemang att gå ihop. Eftersom JN och andra talat/skrivit om varandra så har de inte heller svarat på varandras frågor hur mycket de än försökt. Tror jag.

Det kan vara så. Jag vill också gärna tro det. Men när någon inte svarar på frågor utan bara ställer ständigt nya, med en frenesi jag sällan skådat, så blir jag misstänksam.

Jag är inte särskilt misstänksam (men desto mer hämndgirig om någon lurar mig, Har du gjort det, JN, be om ursäkt snarast möjligt). Frenesin finner också jag konstig men konstigare saker har jag mött hos helt sunda människor. Frågornas besvarande har jag redan skrivit om så jag kan nog släppa tangentbordet här.

alfapetsmamma skrev:

pH skrev:

alfapetsmamma skrev:Skulle nog vilja säga att ADHD är en del av DAMP istället för tvärtom, eftersom man idag säger att DAMP motsvaras av ADHD + DCD.

Det beror på hur man ser på det. Skulle nog säga att ponerat att DAMP=ADHD+DCD följer att alla med DAMP har ADHD, men inte alla med ADHD har DAMP. Då blir DAMP en äkta delmängd av ADHD. Pettimeter, menvaffan, du är ju språkfascist.

Det riktigt komiska nu vore om jag gjort några uppenbara språkfel i inlägget...

Shit, jag försöker förstå, men jag går bet. Jag hänger med fram tills Men inte alla med ADHD har DAMP. Sen blev det kinesiska, och tyvärr, språkfascisteriet räcker inte så långt. Förklara, om du ids. Tyvärr skojar jag inte ens.

Uppdatering: Ja, jag menade individer. Nu ska jag försöka förstå hur du menar med vad det skulle innebära om jag menat hela befolkningsgrupper.. Uj vad trött jag är.. (Har gjort en del av WAIS idag.)

Eftersom allt jag skriver verkar satt på /ignore av JN kan jag ju fortsätta lusa ner tråden med inlägg genom att fortsätta tala med Alfa.

Jag tänkte formell logik/mängdlära. Alla A är B, vissa B är A, A är en äkta delmängd av B (Det finns också delmängder som inte är äkta, om vissa A är B och vissa B är A). Om jag tar ett annat exempel. Alla hundar är däggdjur, vissa däggdjur är hundar. Då är hundar en äkta delmängd av däggdjur, vilket var så jag tolkade. Men för den specifika hunden är att vara dägdjur bara en del av at vara hund, vilket jag antar att du menade. Eller så har jag rört ihop det nu, vilket skulle vara himla roligt faktiskt eftersom jag antagligen försöker visa mig på styva linan eller något.

pH skrev:
Jag tänkte formell logik/mängdlära. Alla A är B, vissa B är A, A är en äkta delmängd av B (Det finns också delmängder som inte är äkta, om vissa A är B och vissa B är A). Om jag tar ett annat exempel. Alla hundar är däggdjur, vissa däggdjur är hundar. Då är hundar en äkta delmängd av däggdjur, vilket var så jag tolkade. Men för den specifika hunden är att vara dägdjur bara en del av at vara hund, vilket jag antar att du menade. Eller så har jag rört ihop det nu, vilket skulle vara himla roligt faktiskt eftersom jag antagligen försöker visa mig på styva linan eller något.

Mig kan du briljera inför, för jag blir helt vimmelkantig av att ens försöka hålla de där trådarna i huvet! På riktigt. Ojämn begåvningsprofil var det ja..

Inger, tack så mycket för att du nu verkar ta mig lite mer på allvar och låter mig förklara mig.

Inger skrev:

jonsch skrev:Som jag förstår det har JN främst velat deklarera sin misstanke om bias i dem av Gillbergs intervjuer som gjorts med barn och i andra hand hoppats på motbevis mot och kanske på sympati för sin misstanke.

I så fall kan vi väl bara fastslå att ingen här verkar känna till några bevis för motsatsen, och att det därför är meningslöst att fortsätta att fråga om och om igen som ett litet barn som vägrar ge sig trots att mamma har sagt att glassen är slut och visar det tomma frysfacket.

Okej. Om det inte finns några bevis för motsatsen, som någon känner till här, så nöjer jag mig absolut med det. Då kan tråden falla i glömska, och jag får bege mig annorstädes och söka svar på mina frågor. Helt ok. Det som har lett mig att fråga om och om igen, är att jag hela tiden får uppmaningen "läs på", utan att jag förstått vad jag ska läsa på (utom Gillbergs egna böcker och artiklar, av vilka jag har läst en del, utan att hitta den problematisering jag efterfrågar).

Inger skrev:Så beter man sig inte om man inte a) är ett troll eller b) har ett extremt starkt behov. Jag är mer intresserad av var det behovet kommer ifrån än av Gillberg. Vill man ha sympati får man lov att bjuda lite mer på sig själv än att uppföra sig som ett troll och vägra svara på frågor.

Jag har inget behov alls av att kritisera och ifrågasätta t.ex. Einsteins relativitetsteori. Varför inte? För det har tusentals människor gjort. Vissa samtida kollegor förkastade hans teori ända tills de dog. Om en sådan teori har överlevt till idag, känner jag ingen oro.

Gillbergs teorier granskas av en liten, snäv krets som håller varandra om ryggen. Deras egen problematisering är tämligen svag, och de släpper inte in många forskare från angränsande forskningsfält. Ingen riktig granskning görs av journalister i svenska tidningar och TV (ingen som jag känner till i alla fall, länka gärna).

Inger skrev:Det kan vara så. Jag vill också gärna tro det. Men när någon inte svarar på frågor utan bara ställer ständigt nya, med en frenesi jag sällan skådat, så blir jag misstänksam.

Mitt enda svar på detta är: jag är en frenetisk person. Det kan vara både bra och dåligt, på olika sätt.

Inger skrev:Den här nya ödmjuka, till synes ångerfulla, stilen köper jag tyvärr inte riktigt heller. Ser det som ett försök till taktikbyte bara, när den tidigare taktiken misslyckades, eftersom JN säkert vet att många här (inkl undertecknad) har en svaghet för den som ter sig lite förvirrad och hjälplös. Tyvärr funkar det inte på mig den här gången.

Om det nu är så, att någon annan sida har visats av mig, så kan det nog vara ett resultat av att man är ensam angripen av en hel tråd, där många tillskriver en påståenden och åsikter man aldrig uttalat, och får för sig att jag t.ex. diskuterar Kärfve och Elinder; processer; juridik; etik etc. Det tog ett tag innan jag förstod vad allt detta handlade om.

JohnNorum skrev:Nej, jag inriktar mig på kunskapsbildning om små, utsatta barn.

Så nu blev de 'små' och 'utsatta' också... Varför just detta fokus? Inte för att det är något fel med det men varför bara just de små barnen i just Gillbergs studie? Det förekommer mängder av - i mitt tycke oetiska - studier på mycket mindre barn, NU. Vad är ditt personliga intresse av detta som Gillberg gjorde för många år sen? Har du varit utsatt själv?

JohnNorum skrev:

Zombie skrev:men obstruktion är det och i praktiken kommer det på ett ut med trollning.

Ok. Det är tråkigt att du uppfattar det så. Hade det förts en spännande och livlig debatt med många olika slags argument redan från sid 1, hade jag förmodligen inte skrivit alls, utan bara läst, läst, läst - och njutit.

Man får inte alltid som man vill. Och inte kan man tvinga sig till det man vill ha heller, genom att tjata. Kanske du inte fick lära dig det av dina föräldrar?

JohnNorum skrev:

Zombie skrev:Särskilt, och kan det här få vara for the record, när JohnNorum inte i någon för mig förståelig form har gett belägg, inte visat på vilket sätt Gillberg skulle ha gjort sig förtjänt av att pekas ut särskilt eller knutit honom (eller hela NPF-forskningen) till någon tradition från rasbiologer och liknande.

Läs mina tidigare inlägg, och citera vad som är oklart. Jag ska göra mitt bästa att förtydliga.

Så att ni kan sitta där en vecka till och reda ut en trasselsudd som inte vill bli utredd...?

JohnNorum skrev:Jag ska också erkänna en sak. Jag hade inte kunnat tänka mig (borde kanske ha förstått, men gjorde inte det) att så många på detta forum brydde sig så mycket som de verkar göra om just Kärvfe och Elinder, av alla människor. Först tänkte jag: "det är ju bara två personer bland många andra". Nu har jag förstått att just DE TVÅ är det enda många tänker på när de skriver i en tråd om Gillberg. Många verkar tycka, att det finns inte något annat att skriva om. Och då tolkar de in att allt jag skriver har med dessa två personer att göra också. (Två exempel på skribenter som blev väldigt arga är weasly och Pemer. De får gärna visa citat där jag säger de saker de påstår att jag gör. I så fall ska jag villigt erkänna att jag har sagt galna saker).

När någon upprepar typ samma argument som K & E så är det ju lätt att tankarna går dit... Pemer har dessutom blivit utsatt för grov trollning förut och har väl lite kortare stubin där, särskilt när någon uppför sig exakt likadant som det trollet och ställer samma frågor (inkl om AS finns, om man kan bluffa sig till diagnos etc).

Jag frågar igen: Vart vill du komma? Vad är ditt motiv för detta intresse? När började det? Vad hoppas du få ut av det?

Nu skrev vi tydligen om varandra. Tack för svaren.

JohnNorum skrev:

Inger skrev:I så fall kan vi väl bara fastslå att ingen här verkar känna till några bevis för motsatsen, och att det därför är meningslöst att fortsätta att fråga om och om igen som ett litet barn som vägrar ge sig trots att mamma har sagt att glassen är slut och visar det tomma frysfacket.

Okej. Om det inte finns några bevis för motsatsen, som någon känner till här, så nöjer jag mig absolut med det. Då kan tråden falla i glömska, och jag får bege mig annorstädes och söka svar på mina frågor. Helt ok.

Bra. Då har vi rett ut det.

JohnNorum skrev:Det som har lett mig att fråga om och om igen, är att jag hela tiden får uppmaningen "läs på", utan att jag förstått vad jag ska läsa på (utom Gillbergs egna böcker och artiklar, av vilka jag har läst en del, utan att hitta den problematisering jag efterfrågar).

OK, men nu har du blivit informerad.

JohnNorum skrev:Gillbergs teorier granskas av en liten, snäv krets som håller varandra om ryggen. Deras egen problematisering är tämligen svag, och de släpper inte in många forskare från angränsande forskningsfält. Ingen riktig granskning görs av journalister i svenska tidningar och TV (ingen som jag känner till i alla fall, länka gärna).

Kan vara en hyfsat korrekt bild av hur det förhåller sig. (Min privata gissning baserad på inget seriösare än mitt intryck.) Inte mycket att hänga i julgranen men om den kan vara till någon glädje för dig så bjuder jag på den.

De enda kritiska granskningsförsök jag känner till av svensk neuorpsykiatri som helhet är gjorda av K & E, O.T.s hemsida (som nu är borta), Scientologerna (för att knipa marknadsandelar från läkemedelsindustrin), samt det väldigt dåligt underbyggda halvtimmesprogrammet på SVT.

Jag skulle gärna också se professionell granskning av välutbildade kolleger. Men som sagt, man får inte alltid det man önskar. Vissa saker lär man sig leva med ändå.

???JN???Men om det är kritiska granskningar du vill ha, varför duger inte de som jag förselagit tidigare i tråden? Hur länge har jag varit osynlig, och varför? *konfys*

Jag har nog också missat dem tyvärr (lite för mycket text att processa i den här tråden). Kanske JN också missade dem i svallvågorna. Kanske du kan posta dem igen? Så att vi kan få ett avslut på det här nångång.

Inger skrev:

JohnNorum skrev:Nej, jag inriktar mig på kunskapsbildning om små, utsatta barn.

Så nu blev de 'små' och 'utsatta' också... Varför just detta fokus? Inte för att det är något fel med det men varför bara just de små barnen i just Gillbergs studie? Det förekommer mängder av - i mitt tycke oetiska - studier på mycket mindre barn, NU. Vad är ditt personliga intresse av detta som Gillberg gjorde för många år sen? Har du varit utsatt själv?

Här tar du upp en mycket intressant uppdelning!

1) Det "oetiska" som barnen utsätts för i undersökningen.
2) Det "oetiska" som andra barn kan komma att utsättas för efter att slutsatserna från undersökningen har trängt in i läroplaner, sjukvård, och politiska beslut.

Själv har jag inte tänkt så mycket på (1). Min uppfattning är, att detta inte är något stort problem, eller kanske inget problem alls, i Gillbergs undersökningar (men som sagt, jag tror bara, har ingen vetskap). Det kan nog finnas många andra undersökningar som är mer "oetiska" när det gäller barn (bara en tanke, jag har inga specifika exempel eller farhågor).

Det jag har oroat mig för är (2). När jag tog upp exemplet att ett barn kanske börjar gråta vid en viss fråga, tänkte jag inte så mycket på barnet (kalla mig empatilös om du vill!), utan mer på hur en sådan reaktion påverkar svaret. Det var bara ett exempel. Jag vet inte om någon har gråtit. Jag vet inte om eventuell gråt skulle ha någon betydelse. Och om det skulle ha betydelse, skulle jag inte veta hur det skulle tolkas. (Mina kunskaper om just gråt är nog extra fattiga, men det hör inte hit, för jag har aldrig tänkt mig att just jag skulle göra analysen).

Först skulle jag vilja hitta en bok eller annat (artikel, privat brevkorrespondens, filmad vetenskaplig konferens) som diskuterar och resonerar kring detta. Om en sådan bok finns, och någon vänlig själ kan tipsa mig, kan jag ju läsa den boken istället för att ställa specifika frågor här.

Om sådan problematisering inte finns i så stor utsträckning, skulle jag gärna föra en intressant diskussion med andra här. Jag förstår att det förmodligen skulle bli något av en hobbydiskussion, men jag tar hellre det, än att inte diskutera alls. Förmodligen ingen av oss här, har så omfattande praktisk erfarenhet av intervjuer med barn, som Gillberg själv har. Men jag tycker inte att det gör en diskussion helt meningslös!

Inger skrev:Man får inte alltid som man vill. Och inte kan man tvinga sig till det man vill ha heller, genom att tjata. Kanske du inte fick lära dig det av dina föräldrar?

Jag ber om ursäkt om mina frågor har upplevts som tjat. Jag har blivit förvirrad av att vissa säger "läs själv", "gå till primärkällorna", och andra säger att svaren på mina frågor rimligtvis inte går att finna.

Inger skrev:Så att ni kan sitta där en vecka till och reda ut en trasselsudd som inte vill bli utredd...?

Det kanske tar lite längre tid för mig än för andra att begripa, men vid det här laget har jag förstått att det nog är som du säger...

Inger skrev:

JohnNorum skrev:Jag ska också erkänna en sak. Jag hade inte kunnat tänka mig (borde kanske ha förstått, men gjorde inte det) att så många på detta forum brydde sig så mycket som de verkar göra om just Kärvfe och Elinder, av alla människor. Först tänkte jag: "det är ju bara två personer bland många andra". Nu har jag förstått att just DE TVÅ är det enda många tänker på när de skriver i en tråd om Gillberg. Många verkar tycka, att det finns inte något annat att skriva om. Och då tolkar de in att allt jag skriver har med dessa två personer att göra också. (Två exempel på skribenter som blev väldigt arga är weasly och Pemer. De får gärna visa citat där jag säger de saker de påstår att jag gör. I så fall ska jag villigt erkänna att jag har sagt galna saker).

När någon upprepar typ samma argument som K & E så är det ju lätt att tankarna går dit... Pemer har dessutom blivit utsatt för grov trollning förut och har väl lite kortare stubin där, särskilt när någon uppför sig exakt likadant som det trollet och ställer samma frågor (inkl om AS finns, om man kan bluffa sig till diagnos etc).

Jag förstår. Kanske en klistrad tråd skulle vara på sin plats, med bannlysta ämnen?

Inger skrev:Jag frågar igen:
1) Vart vill du komma?
2) Vad är ditt motiv för detta intresse?
3) När började det?
4) Vad hoppas du få ut av det?

1) Öka min kunskap om hur NPF-diagnoser utvecklas och planteras i samhället. Som barn var jag extrem-naturvetenskaplig. I vuxen ålder har jag börjat acceptera ett något bredare perspektiv.
2) Jag tycker om kunskap.
3) När en psykiatriker jag gick till försökte övertyga mig att genomgå en Asperger-utredning, medan en annan psykiatriker rekommenderade mig att undvika en utredning.
4) Mer kunskap om hela processen för hur diagnoser skapas.

(Hoppas mina svar inte är för ensidiga!)

pH skrev:???JN???Men om det är kritiska granskningar du vill ha, varför duger inte de som jag förselagit tidigare i tråden? Hur länge har jag varit osynlig, och varför? *konfys*

Menar du Mats Börjesson?

Börjesson, Mats & Palmblad, Eva. (2003). Problembarnets århundrade. Lund; Studentlitteratur (Diskursanalytiskt perspektiv) var den jag specifikt försökte nämna som ett svenskt verk som sätter ett annat perspektiv på neuropsykiatrin. Men den tar sig an fenomenet mer än just Gillberg som fenomen eller metod. Jag hade fler på tungan då, men tappade lusten när de inte var efterfrågade, och hittar inte igen dem nu. *grinig, trulig, långsinnt* Dessutom har jag säkert missförstått igen, det kanske var en stegvis sågning av Lille Gille som efterfrågades, och någon som med vetenskapliga förtecken gjort just precis så vet jag inte. De jag har läst har sett som uppgift att granska kritiskt, inte kritisera. Kritik har bara delvis blivit resultatet. Dessutom känner jag mig korkad, för jag förstår fortfarande inte vistsen mend att läsa kritik utan att först läsa och begrunda det som kritiseras. Och jag förstår fortfarande inte vittsen med att vara kritisk utan att se vad andra lösningar skulle ha för vinster OCH risker. Och jag förstår fortfarande inte vitsen med att vara kritisk mot ett fenomen utan att i bedömningen ta med i vilken kontext fenomenet uppstår och befinner sig. Jag börjar känna mig så borta. Men det kanske var målet med hela övningen. Lite ödmjukhet är säkert karaktärsdanande för mig.

pH skrev:???JN???Men om det är kritiska granskningar du vill ha, varför duger inte de som jag förselagit tidigare i tråden? Hur länge har jag varit osynlig, och varför? *konfys*

Vi har dig på ignore allihop, har vi inte sagt det? Jag har också skrivet en del som sorgfälligt ignorerats i den här tråden. Se det så här, dina argument är för bra för att bemötas och vi som är på samma sida är stumma av beundran. Du har verkligen skrivit mycket bra här.

Inger, nu vet du själv hur betet smakar

Jonte skrev:

pH skrev:???JN???Men om det är kritiska granskningar du vill ha, varför duger inte de som jag förselagit tidigare i tråden? Hur länge har jag varit osynlig, och varför? *konfys*

Vi har dig på ignore allihop, har vi inte sagt det? Jag har också skrivet en del som sorgfälligt ignorerats i den här tråden. Se det så här, dina argument är för bra för att bemötas och vi som är på samma sida är stumma av beundran. Du har verkligen skrivit mycket bra här.

Tack, och jag vet, och jag har varken rätt eller rimlighet att kräva bli sedd och bemött. Men jag har inte självkontroll nog att undgå frustration när jag tycker att en fråga återupprepas jag troddde jag besvarat men inte sett reaktion på. Ser att andra reagerar likadant, så jag är i alla fall i gott sällskap!

Jonte skrev:Inger, nu vet du själv hur betet smakar

samt
*smask*slurp*mums*

Tack. Jag uppskattar att du tog dig tid att svara på mina frågor. Nu blev ditt intresse i alla fall lite mer begripligt (under förutsättning att du svarade uppriktigt, men jag utgår från det tills vidare).

JohnNorum skrev:Först skulle jag vilja hitta en bok eller annat (artikel, privat brevkorrespondens, filmad vetenskaplig konferens) som diskuterar och resonerar kring detta. Om en sådan bok finns, och någon vänlig själ kan tipsa mig, kan jag ju läsa den boken istället för att ställa specifika frågor här.

Jag skulle nog fråga på ett universitetsbibliotek istället för här. Du verkar ha lite väl stora förväntningar på vad vi ska kunna tänkas veta och tipsa om.

JohnNorum skrev:Om sådan problematisering inte finns i så stor utsträckning, skulle jag gärna föra en intressant diskussion med andra här. Jag förstår att det förmodligen skulle bli något av en hobbydiskussion, men jag tar hellre det, än att inte diskutera alls. Förmodligen ingen av oss här, har så omfattande praktisk erfarenhet av intervjuer med barn, som Gillberg själv har. Men jag tycker inte att det gör en diskussion helt meningslös!

Jag vore nog inte personligen särskilt intresserad av att delta, men prova att starta en ny tråd om det och se om någon annan är det. Risken är dock att den inte blir så mycket mer fruktbar en den här tråden, där du ju redan försökt. Dessutom har du nu lyckats gå halva forumet på nerverna med dina envetna frågor och trollaktiga debattstil så kanske det vore klokt att låta det här infekterade ämnet vila ett tag?

JohnNorum skrev: Kanske en klistrad tråd skulle vara på sin plats, med bannlysta ämnen?

Du kan ju prova att ställa frågan i avdelningen Allt om AspergerForum och se om fler tycker det. Annars är väl ämnet inte i sig bannlyst utan det beror mycket på hur man ställer sina frågor. (Vi har diskuterat Gillberg förut utan större komplikationer.)

pH skrev: Pettimeter, menvaffan, du är ju språkfascist.

Det riktigt komiska nu vore om jag gjort några uppenbara språkfel i inlägget...

http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp? ... etim%E4ter

Jonte skrev:Inger, nu vet du själv hur betet smakar

Jodå, jag är välmedveten. Men jag ville ge JN en chans till eftersom h*n nu svarade på mina frågor. Hoppas att vi härmed rett ut ev missförstånd. Känner inte att jag har något mer att tillföra nu.

pH skrev:Börjesson, Mats & Palmblad, Eva. (2003). Problembarnets århundrade. Lund; Studentlitteratur (Diskursanalytiskt perspektiv) var den jag specifikt försökte nämna som ett svenskt verk som sätter ett annat perspektiv på neuropsykiatrin. Men den tar sig an fenomenet mer än just Gillberg som fenomen eller metod.

Jaha, men titta, här fanns det ju ett boktips i alla fall! Fast jag misstänker att JN inte är intresserad om det inte handlar uteslutande om Gillberg och barnen.

docfrasse skrev:

pH skrev: Pettimeter, menvaffan, du är ju språkfascist.

Det riktigt komiska nu vore om jag gjort några uppenbara språkfel i inlägget...

http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp? ... etim%E4ter

Det är ju mycket roligare om JN faktiskt inte är något troll. Vi ser ut att kunna hoppas på det i ett varv till...

*håller tummarna*

pH skrev:JN verkar betrakta en vetenskaplig studie som en slutpunkt. Själv betraktar jag den som en startpunkt för vad som skall komma sedan. Vad besvaras? Hur? Med vilken säkerhet? Vad behöver göras igen för kontroll? Hur kan det göras annorlunda? Vad ka ha påverkat som forskaren inte tänkte på? Hur kan vi mäta detta? Vad ger resultaten för ideer om fortsatta möjliga upptäkter? Hur kan vi undersöka om detta stämmer? En startpunkt, där varje förled skall vara så tydligt att det går att använda för en fortsättning.

Läget är inte statiskt, men att inte agera på det vi tror idag för att det kan förändras med nya upptäkter gör ju att vi aldrig kan agera. Då minskar också möjligheten att dra lärdom, förändra och pröva nytt. Givetvis måste det finnas vetenskaplighet och etik med i pocessen, men det måste finnas en möjlighet till process.

Att en forskare inte skulle lämna några frågor ser jag som orimligt. Vem vet vad vi kan bli intresserade av i nästa steg, vad som måste dokumenteras och hur. Man kan göra sitt bästa, men det blir också en avvägning. Vilka mer frågor kan ställas och måste besvaras för att undvika JN's definition av ovetenskaplighet? Luftfuktighet, partikelnivå, ljussättning, golvmaterial, årtstid, zodiakens ställning, tid från senasdte måltid för försöksledare och forskningsperson, favoritfärger, potträning, material i respektive underkläder? Var går gränsen, och hur skall vi då kunna forska? Måste forskaren ha all kompetens inom alla forskningsfällt?

Jag tycker kritiskt tänkande kring såväl vetenskaplighet som paradigm är nödvändigt. Men jag ser ett problem, jag upplever en begreppsförvirring mellan kritiskt förhållningssätt och kritik. Man kan granska något kritiskt men sedan komma fram till mer eller mindre kritik efter detta. Gillberggruppens arbete har blivit kritiskt granskat. Det har också blivit kritiserat. En del av de som kritiserat har gjort det efter kritisk granskning. Men det har också granskats kritiskt utan att kritiseras, och kritiserats utan kritisk granskning.

JN, jag tycker fortfarande att det är märkligt att du inte vill läsa något ur den vetenskapliga produktionen innan du är kritisk. Jag tycker också att det är märkligt att du är intresserad av att finna kritiken utan att skaffa en egen bild av det kritiserade. Det förefaller inte mig vara karakteristika för en kritiskt tänkande individ, bara en kritisk person.

pH. Jag uppskattar framförallt det här inlägget. Du resonerar sakligt och resonligt, utan att angripa mig som person. Jag håller med dig om mycket av vad du skriver ovan. (Om du, jonsch, Jonte, Zombie, MiaM och några till skulle diskutera de här frågorna på detta sätt, skulle jag inte ens delta, utan bara lyssna och insupa!) Anledningarna till att jag inte svarade på detta inlägg ovan var att jag blev angripen från så många håll, med angrepp som var helt tagna ur luften, att all min fokus styrdes till att försöka parera det ena efter det andra, efter noggrann kontroll av om jag verkligen sagt vad jag beskyllts för.

I efterhand kan det te det sig som att det varit smartare att ignorera dessa angrepp, och diskutera sakligt med dig istället.

Metafråga: tycker du att jag ska svara här, eller vänta en vecka och starta en ny tråd? Vad jag räds, är att fyra menlösa angrepp mellan varje sakligt bara får mig att se rött och ignorera eller missförstå de vettiga skribenterna.