Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
117 inlägg
• Sida 5 av 5 • 1, 2, 3, 4, 5
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Det är riktigt riktigt bra tips du ger, Batte, speciellt att de är så konkreta. Du borde skriva en bok!
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Så snill du er! Takk, jeg rødmer.ankhat skrev:Det är riktigt riktigt bra tips du ger, Batte, speciellt att de är så konkreta. Du borde skriva en bok!
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
ankhat skrev:Det är riktigt riktigt bra tips du ger, Batte, speciellt att de är så konkreta. Du borde skriva en bok!
+1
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Dersom venner slutter å kontakt, man vurdere om dette er relevant.
Sosialt samspill er som ”menneske-minesveiper”. Vi ser mønstre skapt av bakenforliggende regler. Det kan gi tankefeil, fordi vi ikke er oppmerksomme på unntak fra normen.
Av og til kan man se følgende adferd:
Dersom (noen av) punktene ovenfor oppfylles (gjentatte ganger) kan de stemme med:
De fleste som ser dette mønsteret vil ikke forstå/tenke på at det finnes andre måter å fungere sosialt på. Dermed vil de anse seg avvist og slutte å ta kontakt eller involvere. Dette gjør de selv om de liker deg. Dersom de ikke slutter kan de ses som stalkere eller ”oppmerksomhetstiggere”. De kan også bli sinte eller slemme dersom de føler seg urettferdig behandlet. De kan tro man enkelt kan og vil ha normal sosial interaksjon med hvem som helst, men anser at nettopp de ikke er verdifulle nok. Tanken på at en selv ikke er bra nok kan være tung og trist.
Man kan uttrykkelig tydelig at det ikke dreier seg om personlig og varig avvisning:
Ens gjentatte og tydelige ”demonstrasjon av avvisning” kan skape øyeblikk med usikkerhet hos de fleste, selv om man har sagt at de er ønsket og ikke avvises. Adferdsmønsteret vil igjen og igjen analyseres opp mot mønsteret de gjenkjenner som avvisning. Det kan derfor være lurt å gjentatte ganger si og ting som viser at man ønsker relasjonen.
Sosialt samspill er som ”menneske-minesveiper”. Vi ser mønstre skapt av bakenforliggende regler. Det kan gi tankefeil, fordi vi ikke er oppmerksomme på unntak fra normen.
Av og til kan man se følgende adferd:
- Person1 (P1) kommuniserer ikke med P2.
- P1 avviser sosial kommunikasjon fra P2.
- P1 besvarer ikke sosial kommunikasjon fra P2.
- P1 besvarer gjentatte ganger kommunikasjon fra P2 med korte svar.
- P1 responderer ikke tilbake umiddelbart i kommunikasjon med P2.
- P1 tar sjelden initiativ til sosial interaksjon med Person 2 (P2). (Under ca. 30%?).
- P1 avslår å treffe P2.
- P1 reiser hjem tidlig fra avtaler med P2.
- P1 flytter møter med P2 eller avlyser.
Dersom (noen av) punktene ovenfor oppfylles (gjentatte ganger) kan de stemme med:
- P1 avviser P2 og vil ikke ha en sosial relasjon
- P1 har en alternativ sosial funksjonsmåte
De fleste som ser dette mønsteret vil ikke forstå/tenke på at det finnes andre måter å fungere sosialt på. Dermed vil de anse seg avvist og slutte å ta kontakt eller involvere. Dette gjør de selv om de liker deg. Dersom de ikke slutter kan de ses som stalkere eller ”oppmerksomhetstiggere”. De kan også bli sinte eller slemme dersom de føler seg urettferdig behandlet. De kan tro man enkelt kan og vil ha normal sosial interaksjon med hvem som helst, men anser at nettopp de ikke er verdifulle nok. Tanken på at en selv ikke er bra nok kan være tung og trist.
Man kan uttrykkelig tydelig at det ikke dreier seg om personlig og varig avvisning:
- Si uttrykkelig at du ønsker at hen tar kontakt, selv om du har **** adferdsmønster.
- Si at du vet du kan virke avvisende, men at det er viktig at hen vet at du absolutt ikke avviser hen.
- Si at det er viktig for deg å ha kontakt med vedkommende og forklar hvordan du fungerer.
- Si igjen og igjen at du ønsker å beholde kontakten til tross for adferd ****.
Ens gjentatte og tydelige ”demonstrasjon av avvisning” kan skape øyeblikk med usikkerhet hos de fleste, selv om man har sagt at de er ønsket og ikke avvises. Adferdsmønsteret vil igjen og igjen analyseres opp mot mønsteret de gjenkjenner som avvisning. Det kan derfor være lurt å gjentatte ganger si og ting som viser at man ønsker relasjonen.
Takk dere. Jeg var kanskje være konkret, men jeg bruker ofte for mange ord vet jeg.Dagobert skrev:ankhat skrev:Det är riktigt riktigt bra tips du ger, Batte, speciellt att de är så konkreta. Du borde skriva en bok!
+1
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Batte skrev:men jeg bruker ofte for mange ord vet jeg.
Det beror ju på ämnet. Här skulle en fåordig text kunna bli ytligare och mindre konkret. Fortsätt som du gör, säger jag.
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Mer "menneske-minesveiper". Av og til kan ens venner/kjente føle seg ”uriktig behandlet” på grunn av saker en sier eller ikke sier. I slike tilfeller kan man reflektere over følgende.
Av og til kan man se følgende adferdsmønster:
Dersom (noen av) punktene ovenfor oppfylles (gjentatte ganger) kan det fortelle P2 følgende:
For de fleste vil det nok handlingene formidle at P2 er mislikt/ikke respektert av P1. Økt synlighet av adferdsmønsteret gir økning i ”bevis” for P2s erfarings- og normbaserte konklusjon om forholdet. I så fall kan P1 reflektere over om budskapet som kommer fram virkelig er det P1 vil formidle som sannhet. Det er ønskelig at P1 kommuniserer sannferdig, ”er seg selv” og samtidig bevarer egen integritet.
Man kan uttrykke tydelig at det dreier seg om annet enn at P2 er mislikt og ikke respektert :
Jeg tror det er viktig å huske på at man kanskje med sin adferd igjen og igjen kan kommunisere/demonstrere til P1: ”Jeg misliker deg og respekterer deg ikke”. Derfor kan det være nødvendig å gjentatte ganger også ”vise” at den tolkningen av mønsteret ikke er budskapet man ønsker å formidle.
Håper dette gir mening for andre enn meg.
Av og til kan man se følgende adferdsmønster:
- Person 1 (P1) motsier person 2 (P2) i saker hvor P2 formidler et perspektiv preget av (negative) følelser.
- P1 presenterer sannheter som ikke oppfattes som vennlige/hjelpsomme av P2.
- P1 anerkjenner ikke P2s subjektive følelsesladede perspektiv i en konflikt.
- P1 gir ikke komplimenter til P2.
- P1 gir råd til P2 uten invitasjon.
- P1 gir P2 kritikk eller forbedringsforslag.
- P1 etterkommer ikke P2s subjektive sannheter i relasjon til andre mennesker
- P1 svarer ikke P2 med gjensidig kommunikasjon.
Dersom (noen av) punktene ovenfor oppfylles (gjentatte ganger) kan det fortelle P2 følgende:
- P1 misliker og/eller opplever ikke generell respekt for P2.
- P1 er atypisk i sosial interaksjon.
- (P1 har uvanlig høy tillit til P2s intellekt og refleksjonsevne. (Bare hvis det også stemmer at P2 er selvsikker, reflektert og opplever generell tillit til og respekt for P1s intelligens og refleksjonsevne.))
For de fleste vil det nok handlingene formidle at P2 er mislikt/ikke respektert av P1. Økt synlighet av adferdsmønsteret gir økning i ”bevis” for P2s erfarings- og normbaserte konklusjon om forholdet. I så fall kan P1 reflektere over om budskapet som kommer fram virkelig er det P1 vil formidle som sannhet. Det er ønskelig at P1 kommuniserer sannferdig, ”er seg selv” og samtidig bevarer egen integritet.
Man kan uttrykke tydelig at det dreier seg om annet enn at P2 er mislikt og ikke respektert :
- Presentere den alternative betydningen av adferdsmønsteret. Forklar rett ut hvordan du tenker, hvilke regler du følger og hvorfor du gjør det. Si at du liker og har respekt for dem.
- Redusere elementer som åpenbarer mønsteret ”misliker og respekterer ikke”. Dette kan gjennomføres med personlighet og integritet i behold, ved å utelate ”verdiløse” sannheter som i praksis ikke tilfører verdi. Se sjekkliste i en post tidligere i tråden.
- Hjelpe P2 til å definere/redefinere enkeltelementer som del av noe annet enn mønsteret ”misliker og respekterer ikke”. Det gjør man ved å vise forståelse for P2s følelser og fortelle hva man vil oppnå med sannhetene man eventuelt deler.
- Avdekk informasjon som ikke stemmer med mønsteret ”misliker og respekterer ikke”. Hjelp P2 ved å avdekke et annet/større mønster som ikke samsvarer med konklusjonen.
- - Si at du respekterer vedkommende eller skap mønster som demonstrerer dette.
- Si at du liker vedkommende eller skap mønster som demonstrerer dette.
Jeg tror det er viktig å huske på at man kanskje med sin adferd igjen og igjen kan kommunisere/demonstrere til P1: ”Jeg misliker deg og respekterer deg ikke”. Derfor kan det være nødvendig å gjentatte ganger også ”vise” at den tolkningen av mønsteret ikke er budskapet man ønsker å formidle.
Håper dette gir mening for andre enn meg.
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
antonius skrev:Försök inte vara en NT...
Det håller jag med om!
Men, grejen med Battes tips är ju (bland annat) att de handlar om att förstå hur man ska kunna samspela med andra personer (som kanske är oförstående "NT") utan att försöka göra om sig.
Fast det kanske bara var en allmän kommentar, Antonius, och inte kommentar till de senaste tipsen?
*kan definitivt missförstå det mesta lite då och då*
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
ankhat skrev:Men, grejen med Battes tips är ju (bland annat) att de handlar om att förstå hur man ska kunna samspela med andra personer (som kanske är oförstående "NT") utan att försöka göra om sig.
Det är nog riktigt, Batte har som ofta rätt i mycket. Men var bara en allmän kommentar, för man kanske analyserar sönder allt och gör saker svåra, gör det själv ibland, sen låter jag saker bara ske, för att se att det löste sig av sig själv och då har jag gått omkring med ångest i dagar...
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Jeg vil heller ikke at noen skal bli NT, presse seg til utmattelse eller kues av andres forhastede og sanseløse konklusjoner om menneskers handlinger og samspill.
Jeg ønsker bare å dele innsikt når jeg tror jeg har fått det. Man er fri til å vurdere om det er riktig og relevant og jeg er ikke altseende.
Jeg ønsker bare å dele innsikt når jeg tror jeg har fått det. Man er fri til å vurdere om det er riktig og relevant og jeg er ikke altseende.
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Tyst egentid. Stillhet.
Att slippa folk och ha det tyst omkring sig läker.
Själv har man varit social med tjocka släkten flera dar i sträck - och blivit sjuk av det.
Barnskrik, slammer, folk som springer fram och tillbaka, att bli avbruten, grejer överallt - uppenbarligen tål jag inte det, på samma sätt som allergikerna inte tål det de är allergiska mot.
Ljud och intryck tycks slå ut systemet.
Att slippa folk och ha det tyst omkring sig läker.
Själv har man varit social med tjocka släkten flera dar i sträck - och blivit sjuk av det.
Barnskrik, slammer, folk som springer fram och tillbaka, att bli avbruten, grejer överallt - uppenbarligen tål jag inte det, på samma sätt som allergikerna inte tål det de är allergiska mot.
Ljud och intryck tycks slå ut systemet.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Jag tycker att artighet och personlig karaktär är två allmänt underskattade begrepp. Ett exempel på detta är när man träffar och säger hej till en person; Ögontakt, ett artigt leende och ett FAST HANDSLAG (borde vara ganska självklart och funka om man anstränger sig lite).
För den som vill gå ett steg längre än att endast ta till sig av vad som står i denna tråd så kan jag nog eventuellt rekommendera att läsa boken "How to win friends and influence" (Hur man vinner vänner och inflytande) av Carnegie. Funderar på att läsa den själv, och även jag som aspergare tror att jag borde kunna hitta något bra tips i den som jag kan ta till mig. Boken är för övrigt en tidigare internationell storsäljare.
För den som vill gå ett steg längre än att endast ta till sig av vad som står i denna tråd så kan jag nog eventuellt rekommendera att läsa boken "How to win friends and influence" (Hur man vinner vänner och inflytande) av Carnegie. Funderar på att läsa den själv, och även jag som aspergare tror att jag borde kunna hitta något bra tips i den som jag kan ta till mig. Boken är för övrigt en tidigare internationell storsäljare.
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Vad för frågor ska en ställa till folk som en inte känner väl för att kunna hålla igång samtalet och samtidigt lära känna personerna?
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
yumxi skrev:Vad för frågor ska en ställa till folk som en inte känner väl för att kunna hålla igång samtalet och samtidigt lära känna personerna?
Skaffa en tam NT och dra runt den i koppel kring kvarteret, och fråga folk om det finns någon som kan tänka sig vara fodervärd, så då kommer nog snacket igång...
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
antonius skrev:yumxi skrev:Vad för frågor ska en ställa till folk som en inte känner väl för att kunna hålla igång samtalet och samtidigt lära känna personerna?
Skaffa en tam NT och dra runt den i koppel kring kvarteret, och fråga folk om det finns någon som kan tänka sig vara fodervärd, så då kommer nog snacket igång...
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Det er avhengig av hvilken kontekst du kommer i kontakt med menneskene. Hva slags situasjoner er det snakk om?yumxi skrev:Vad för frågor ska en ställa till folk som en inte känner väl för att kunna hålla igång samtalet och samtidigt lära känna personerna?
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Batte skrev:Det er avhengig av hvilken kontekst du kommer i kontakt med menneskene. Hva slags situasjoner er det snakk om?yumxi skrev:Vad för frågor ska en ställa till folk som en inte känner väl för att kunna hålla igång samtalet och samtidigt lära känna personerna?
Det är i skolsituationer, raster och under lunchen till exempel.
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Ok, er det folk du vet hvem er? Undrer du om hva du kan spørre om før du har opprettet kontakt med dem, eller hva du kan spørre om for å opprette kontakt?yumxi skrev:Batte skrev:Det er avhengig av hvilken kontekst du kommer i kontakt med menneskene. Hva slags situasjoner er det snakk om?yumxi skrev:Vad för frågor ska en ställa till folk som en inte känner väl för att kunna hålla igång samtalet och samtidigt lära känna personerna?
Det är i skolsituationer, raster och under lunchen till exempel.
Generelt vil jeg si at om du klarer å finne spørsmålene når du vet hva du vil finne ut av, vil jeg tro det er bedre å vurdere hva du vil finne ut av hva du vil finne ut først. Hva ønsker du å vite om dem og hvilken type relasjoner er du på jakt etter? Venner, ytlige bekjentskaper, studiegruppe etc.? Hva vil du helst at de skal snakke med deg om?
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Batte skrev:Ok, er det folk du vet hvem er? Undrer du om hva du kan spørre om før du har opprettet kontakt med dem, eller hva du kan spørre om for å opprette kontakt?
Generelt vil jeg si at om du klarer å finne spørsmålene når du vet hva du vil finne ut av, vil jeg tro det er bedre å vurdere hva du vil finne ut av hva du vil finne ut først. Hva ønsker du å vite om dem og hvilken type relasjoner er du på jakt etter? Venner, ytlige bekjentskaper, studiegruppe etc.? Hva vil du helst at de skal snakke med deg om?
Ja det är folk som jag har gemensamma lektioner med. Både ock.
Jag vill nog hitta vänner men har oftast svårt att avgöra om dem jag pratar med ens är intresserade av att lära känna mig. Ibland tänker jag att om jag inte klickar med någon direkt så kommer det aldrig bli någon vänskap så då känns det lönlöst att ens försöka. Dessutom känner jag att det ska ju vara tvåsidigt, alltså att det inte bara är jag som ska göra allt för att lära känna någon utan den andra personen måste ju också lägga ner energi på att lära känna mig. Många gånger har det varit bara jag som ställt frågor och dylikt.
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
Vel, jeg tror det er enklere å etablere en personlig en-til-en relasjon med noen man snakker med på tomannshånd. Ofte handler det ikke om hva man spør om i hvert enkelt tilfelle, men om man gjentatte ganger snakker på to-manns-hånd. Gjør man det har man en relasjon, som man kan rendyrke til et vennskap om kjemien er der.yumxi skrev:Batte skrev:Ok, er det folk du vet hvem er? Undrer du om hva du kan spørre om før du har opprettet kontakt med dem, eller hva du kan spørre om for å opprette kontakt?
Generelt vil jeg si at om du klarer å finne spørsmålene når du vet hva du vil finne ut av, vil jeg tro det er bedre å vurdere hva du vil finne ut av hva du vil finne ut først. Hva ønsker du å vite om dem og hvilken type relasjoner er du på jakt etter? Venner, ytlige bekjentskaper, studiegruppe etc.? Hva vil du helst at de skal snakke med deg om?
Ja det är folk som jag har gemensamma lektioner med. Både ock.
Jag vill nog hitta vänner men har oftast svårt att avgöra om dem jag pratar med ens är intresserade av att lära känna mig. Ibland tänker jag att om jag inte klickar med någon direkt så kommer det aldrig bli någon vänskap så då känns det lönlöst att ens försöka. Dessutom känner jag att det ska ju vara tvåsidigt, alltså att det inte bara är jag som ska göra allt för att lära känna någon utan den andra personen måste ju också lägga ner energi på att lära känna mig. Många gånger har det varit bara jag som ställt frågor och dylikt.
I en skolesetting kan man gjøre dette ved å sitte i nærheten av noen. F.eks. spørre om setet ved dem er ledig, eller spørre om vedkommende vil sitte ved en. Det kan være enklere å oppnå dette med en person som ikke stadig er sammen med eller kommuniserer med en sammensveiset gruppe i konteksten man er i. Man kan også spørre om vedkommende vil være med til kantina, en automat etc. Man kan også invitere til å diskutere fag eller arbeid på tomannshånd.
Er det snakk om å bli kjent med allerede sammensveisede grupper må man mer ta hensyn til hva gruppen snakker om. Lurer du på hva du kan spørre mennesker i en gruppe om, eller en-til-en?
Spørsmål du uansett kan stille er:
-Hva synes du om dette faget/studiet? Eks. på oppfølgingsspørsmål: -Hva synes du om <konkret del av faget> ? -Hva synes du om læreren/foreleseren? -Hvilke andre fag tar du?
-Hva ser du for deg at du skal gjøre etter studiene? Eks. på oppfølgingsspørsmål: -Hva gjorde at du valgte dette studiet?
-Jeg bor i <område/sted>, hvor bor du?
Blandade småtips för ett bättre socialt liv som Aspergare
En del skaffar NT som sällskap, men jag ogillar allt djurplågeri och det här gränsar till det och man bör släppa ut dem så ofta man kan, men se upp så dom inte blir överkörda när dom ska stå och babbla med brevbäraren. Se till så att dom får i sig mat och vatten, för dom glömmer lätt bort det när dom ideligen skall socialisera...
Återgå till Att leva som Aspergare