Har ju hört att i Norge får man både högre lön och bättre arbetsvillkor och i Norge är arbetsveckan bara 37,5 timmar. (Fast kanske blir det mindre lönsamt att jobba i Norge nu när den norska kronan rasat.)

Alla dessa utflyttade sköterskor lämnar ett tomrum efter sig i Sverige. Ett tomrum som måste fyllas med sköterskor från utlandet.

DN skrev:Svensk sjuksköterskebrist och vårdkris kan lindras av direktrekrytering av sjuksköterskor från till exempel Spanien, Portugal och Italien. Det blir billigare än inhyrd personal. Landstingen anställer nu allt fler utländska sjuksköterskor.

http://www.dn.se/ekonomi/sjukskoterskor ... mest-i-eu/

Jag visste inte att just sköterskorna är så flyttningsbenägna. Helt fördomsfullt utgick jag från att de flesta är kvinnor, och att utländska kvinnor har man och barn och därför inte kan flytta så lätt. Men så är det alltså inte. Nästan 10.000 sjuksköterskor byter land varje år. Allra mest flyttar de från Rumänien och Sverige.

Av 300 yrken är sjuksköterskeyrket det där allra flest byter land inom EU och EES-området. Därefter följer läkare, elektriker, lärare och tandläkare.
Siffrorna bygger på hur många som sökt legitimation för att arbeta permanent i ett annat EU-land mellan 2008 och 2013.

Det verkar som om de svenska landstingen sent omsider upptäckt möjligheten med direktrekrytering av sjuksköterskor från utlandet. Brittiska National Health Service rekryterade över 2000 utländska sjuksköterskor under förra året.

I Spanien försvann ca 20.000 sköterskejobb under 2010 pga den ekonomiska krisen. Bra för Sverige, men dåligt för de spanska patienterna.

Förutom att de slipper arbetslöshet verkar det bara vara fördelar att jobba i Sverige jämfört med Spanien. Här en intervju med manlig sjuksköterska:

I Sverige jobbar alla yrkeskategorier tillsammans, som ett team, konstaterar han.

– I Spanien har vi mycket mer hierarki mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Arbetsklimatet här är bättre.

I Sverige får till exempel undersköterskor ta blodprov och sätta kateter. Hemma i Jaen får de mest bara bädda sängar och byta blöjor och har inget att säga till om.

Antonio Luis uppskattar också att det på avdelningen finns gott om tid för organiserade överlämningar mellan arbetslagen:

– Jag var positivt överraskad av att morgon- och kvällspersonalen överlappar varandra med två timmar, i Spanien hinner den ena ibland gå innan den andra kommer. Det kan bli farligt för patienterna.

Den enda nackdelen är klimatet. Men den här sommaren var ovanligt kall hörde han, så han hoppas på en varmare sommar nästa år. Vaddå, jag tyckte inte alls den gångna sommaren var särskilt kall.

Här i Sverige läser man att sjuksköterskor kan få upp lönen tack vare privatiseringar. I Spanien innebär privatiseringarna tvärtom att lönerna pressats ned.

Det kan ju visserligen tyckas onödigt slöseri att de i Sverige utbildade sköterskorna försvinner till Norge så att utländska sköterskor kommer hit i stället. De måste ju gå på kurs och lära sig svenska innan de kan arbeta. Men kanske ska vi se det som att det är bra att folk får se annat än sitt eget land och att vi får se mer av andra länders arbetskraft. Just inom sjukvården har det länge funnits utlandsfödda, både EU-länders och flyktingländers.

Så den som vill röra på sig och vara gångbar på den utländska arbetsmarknaden ska utbilda sig till sjuksköterska. Ja, läkare går ju också bra, men den utbildningen är längre. Elektriker är tydligen också ett efterfrågat yrke både här och i utlandet.

Men vi får väl se vad som händer med sjuksköterskorna i Norge nu när det är svårare tider där. Arbetslösheten väntas stiga kraftigt, men det påverkar inte i första hand sjukvården. Till slut kommer man ändå tvingas göra besparingar även där och då får de svenska åka hem igen. Hoppas det fortfarande finns behov för dom här då, så vi inte fyllt upp helt med spanjoler.

Jag tycker att det är helt rätt att svenska SSK åker till Norge och jobbar. Det är ju en skymf vad landstingen erbjuder nyutbildade SSK i ingångslön. Eller dom brukar erbjuda vikariat på ett sjukhus med arbetspass dygnets alla timmar och helger. Så det är bra att unga tjejer vet att dom har ett högre värde än vad arbetsgivarna erbjuder, det tyder på en stark och självständig kvinna.

Bump!

Problemet med bristen på svenska sköterskor och särskilt specialistsköterskor kvarstår. Akademiska sjukhuset i Uppsala måste rekrytera från utlandet.

UNT skrev:Sjuksköterskor från Baltikum, Tyskland, östeuropeiska länder och Finland. Bristen på sjuksköterskor gör att Akademiska söker nya vägar att rekrytera.

Vid urologen på Akademiska har man sedan några år deltagit i ett projekt där man köpt språkutbildning i svenska vid Baltic Training Center i Rostock åt tyska sjuksköterskor. Nu arbetar tre tyska sjuksköterskor vid urologen, och en är under utbildning. Även tjeckiska sjuksköterskor har rekryterats, men då den gängse rekryteringsvägen.

På HR-avdelningen vid Akademiska har det diskuterats att i höst göra en sjukhusövergripande satsning på rekrytering av sjuksköterskor i finska Vasa. Kampanjen kommer sannolikt att rikta sig till såväl studenter som till examinerade sjuksköterskor.
---
Missnöje med löner och arbetsvillkor har gjort att svenska sköterskor sökt sig från landsting och regioner till bemanningsföretag och utomlands, ofta till Norge.

http://www.unt.se/nyheter/uppsala/utlan ... 02909.aspx

Jätte bra att vi har många svenska sköterskor och läkare i Norge ju

Det känns lite symptomatiskt för Sverige att anställa folk från östeuropa istället för att förbättra arbetsvillkoren på sjukhusen så att de svenska sjuksköterskorna vill stanna...

Svenska landsting har inte råd att toppa lönerna i Norge?

svt 30 mars 2017 skrev:Det är inte bara i Sverige som det saknas sjuksköterskor, det gör det även i Norge. I Storumans grannkommun Hattfjelldal väljer man att locka sjuksköterskor från Sverige med en jättebonus.
Sjuksköterskor som vill ha en högre lön söker sig ofta till Norge. Nu har Hattfjelldal, som gränsar till Storuman, annonserat efter sjuksköterskor på andra sidan gränsen. De nya sjuksköterskorna lockas med en högre lön än i Sverige, 37.800 svenska kronor. Enligt vårdförbundet är det få svenska sjuksköterskor som har en så hög månadslön.

Bonus mot att binda sig i två år
För att satsa långsiktigt får även de nyanställda en bonus på 100.000 norska kronor, mot att de binder sig till att jobba i kommunen i två år.

– Det tar tid innan man bli varm i kläderna på en ny arbetsplats och då hoppas vi att de väljer att stanna, säger Elisabeth Bogfjellmo, Helse och omsorgsleder på Hattfjelldals kommun.
---
Hon tror att svenska sjuksköterskor kan trivas bra i Norge eftersom det är mindre administrativt arbete och mer direktkontakt med patienter.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vaste ... 000-kronor

Alien skrev:Svenska landsting har inte råd att toppa lönerna i Norge?

svt 30 mars 2017 skrev:Det är inte bara i Sverige som det saknas sjuksköterskor, det gör det även i Norge. I Storumans grannkommun Hattfjelldal väljer man att locka sjuksköterskor från Sverige med en jättebonus.
Sjuksköterskor som vill ha en högre lön söker sig ofta till Norge. Nu har Hattfjelldal, som gränsar till Storuman, annonserat efter sjuksköterskor på andra sidan gränsen. De nya sjuksköterskorna lockas med en högre lön än i Sverige, 37.800 svenska kronor. Enligt vårdförbundet är det få svenska sjuksköterskor som har en så hög månadslön.

Bonus mot att binda sig i två år
För att satsa långsiktigt får även de nyanställda en bonus på 100.000 norska kronor, mot att de binder sig till att jobba i kommunen i två år.

– Det tar tid innan man bli varm i kläderna på en ny arbetsplats och då hoppas vi att de väljer att stanna, säger Elisabeth Bogfjellmo, Helse och omsorgsleder på Hattfjelldals kommun.
---
Hon tror att svenska sjuksköterskor kan trivas bra i Norge eftersom det är mindre administrativt arbete och mer direktkontakt med patienter.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vaste ... 000-kronor

Sykepleiere får jo lite lønn i Norge også. Bonusen de svenske sykepleierne får er jo grei da.

Huggorm skrev:Det känns lite symptomatiskt för Sverige att anställa folk från östeuropa istället för att förbättra arbetsvillkoren på sjukhusen så att de svenska sjuksköterskorna vill stanna...

Exakt så.

Och rätt idiotiskt IMHO att slösa bort deras kunskaper, tid och arbetslust med överdrivet mycket administration. Många har ju valt yrket för att de vill arbeta med vård (under rimliga förhållanden), inte byråkrati,

Sen är det ju lite märkligt att marknadskrafterna (tillgång och efterfrågan) inte får påverka lönerna heller - då skulle ju lönerna gå upp i detta bristyrke. Samma (?) marknadskrafter anges som skäl för att, exempelvis, diverse styrelsordföranden ska ha enormt mycket högre lön än vanliga anställda, oavsett resultat i verksamheten...

ankhat skrev:Och rätt idiotiskt IMHO att slösa bort deras kunskaper, tid och arbetslust med överdrivet mycket administration. Många har ju valt yrket för att de vill arbeta med vård (under rimliga förhållanden), inte byråkrati

Hvilken type administrativt arbeid er det snakk om?

ankhat skrev:Sen är det ju lite märkligt att marknadskrafterna (tillgång och efterfrågan) inte får påverka lönerna heller - då skulle ju lönerna gå upp i detta bristyrke. Samma (?) marknadskrafter anges som skäl för att, exempelvis, diverse styrelsordföranden ska ha enormt mycket högre lön än vanliga anställda, oavsett resultat i verksamheten...

Høy etterspørsel burde påvirke sykepleiernes lønn i større grad. For vår alles skyld. Det er nå i alle fall min mening.

Gallionsfigurer er dyrt. Jeg synes man burde få betalt for etterspurt kompetanse og resultater uavhengig av tittel eller status. Noen av de mest kompetente og best ytende jeg kjenner har titler som ikke typisk belønnes med topplønn. De får i alle fall min respekt, om den er verdt noe. Mat i magen gir den ikke.

Batte skrev:

ankhat skrev:Och rätt idiotiskt IMHO att slösa bort deras kunskaper, tid och arbetslust med överdrivet mycket administration. Många har ju valt yrket för att de vill arbeta med vård (under rimliga förhållanden), inte byråkrati

Hvilken type administrativt arbeid er det snakk om?

Att registrera uppgifter i olika register, inklusive rapporter om hur "effektiva" de är - jag har sett en del gränssnitt i det landsting jag tillhör, och förutom detta administrativa arbete som inte kräver vårdutbildning har de stackarna gränssnitt/system som är onödigt krångliga, och där det är lätt att göra fel om man är ouppmärksam.

Jag letade källor och tror att det som sägs i denna artikel från Norran är typiskt:

Anna berättar att mer och mer administration läggs på sjuksköterskorna. Fler uppgifter ska föras in i diverse register och datorsystem, ibland dubbelt.

– Många skippar att skriva in i kvalitetsregistren för att spara tid, säger hon.

En ensam sköterska kan stå som fast vårdkontakt för 35 patienter, med den administration det innebär. Hon berättar att de inte får vikarier heller.

I Läkartidningen (artikel från 2012) ges ett försök till förklaring till varför det har blivit så här:

I sina rapporter noterade Komrev att tidsåtgången för administration hade ökat på senare år, och att både läkare och sjuksköterskor såg det som ett problem: »Det anmärkningsvärda är att de administrativa processerna i dag vuxit så att de upplevs som ett praktiskt och tidsmässigt hinder för kärnverksamheten« (ur rapport om Köpings lasarett 2003).

Ännu lite tidigare, 2000, gjorde Socialstyrelsen en utredning om administration i vården. Det administrativa arbetet för läkare och sjuksköterskor har sannolikt ökat, konstaterar Socialstyrelsen, som tror att det bland annat hänger samman med 1990-talets stora personalneddragningar; dessa drabbade särskilt sekreterare, undersköterskor och sjukvårdsbiträden, alltså personal som utför mycket av det »osynliga« administrativa arbetet.

Vad har då hänt med de olika personalgrupperna sedan mitten av 1990-talet? Antalet läkare har fortsatt att öka, från cirka 26 000 år 1995 till cirka 36 000 år 2010 enligt statistik från Socialstyrelsen, och även antalet sjuksköters­kor ökar stadigt. Antalet undersköterskor har däremot minskat, och sjukvårdsbiträdena har försvunnit.

Många tror att antalet medicinska sekreterare – tidigare läkarsekreterare – också har minskat, men den bilden är inte entydig. Yrkesklassificeringen ändrades 2008, så siffrorna före och efter går inte riktigt att jämföra. Antalet medicinska sek­reterare tycks emellertid ha ökat något ända fram till början av 2000-talet, för att sedan vända svagt neråt. I dag ligger det på omkring 15 000.

Behovet av deras tjänster har däremot växt snabbt, säger Eva-Lotta Nilsson, biträdande förhandlingschef för fackförbundet Vision, som organiserar de medicinska sekreterarna:

– Läkarna har blivit fler och hela sjukvårdssektorn har vuxit. Därför räcker antalet inte till. Men när det ska göras neddragningar är sek­reterarna utsatta. Vill man minska antalet läkare på ett sjukhus blir det ett ramaskri. Men drar man ner på administrationen är det ingen som reagerar.

Batte skrev:Høy etterspørsel burde påvirke sykepleiernes lønn i større grad. For vår alles skyld. Det er nå i alle fall min mening.

Gallionsfigurer er dyrt. Jeg synes man burde få betalt for etterspurt kompetanse og resultater uavhengig av tittel eller status. Noen av de mest kompetente og best ytende jeg kjenner har titler som ikke typisk belønnes med topplønn. De får i alle fall min respekt, om den er verdt noe. Mat i magen gir den ikke.

Håller helt med om detta. Det händer alldeles för ofta att människor som gör verkligt bra jobb inte får rimligt betalt, för att de har "fel" titel (eller för att de inte är så bra på att snacka in sig hos chefen). De får dock min respekt också!

Allting bottnar i att sjukvårdspersonalens lön betalas med skattemedel och dom finns det begränsat av. Vi har redan bland världens högsta skatter så det går inte att höja mycket mer. Så för att kunna höja lönerna i offentlig sektor måste vi ta pengar från annan skattefinansierad verksamhet. Alternativt effektivisera vården så den inte blir lika dyr, men det är väl bara att glömma.

I mitt landsting finns det en massa norska läkare och sjuksköterskor. Allting är så dyrt i Norge, känner norrmän som flyttat till Sverige för att de inte har råd att bo i Norge.

ankhat skrev:Sen är det ju lite märkligt att marknadskrafterna (tillgång och efterfrågan) inte får påverka lönerna heller - då skulle ju lönerna gå upp i detta bristyrke. Samma (?) marknadskrafter anges som skäl för att, exempelvis, diverse styrelsordföranden ska ha enormt mycket högre lön än vanliga anställda, oavsett resultat i verksamheten...

Som Huggorm påpekat, marknadskrafterna fungerar inte inom offentliga sektorn, som betalas av skattemedel. Förutom för de högsta cheferna, där man brukar påstå att man är tvungen att ge dem höga löner för att få de bästa.

ankhat skrev:

Batte skrev:

ankhat skrev:Och rätt idiotiskt IMHO att slösa bort deras kunskaper, tid och arbetslust med överdrivet mycket administration. Många har ju valt yrket för att de vill arbeta med vård (under rimliga förhållanden), inte byråkrati

Hvilken type administrativt arbeid er det snakk om?

Att registrera uppgifter i olika register, inklusive rapporter om hur "effektiva" de är - jag har sett en del gränssnitt i det landsting jag tillhör, och förutom detta administrativa arbete som inte kräver vårdutbildning har de stackarna gränssnitt/system som är onödigt krångliga, och där det är lätt att göra fel om man är ouppmärksam.

Jag letade källor och tror att det som sägs i denna artikel från Norran är typiskt:

Anna berättar att mer och mer administration läggs på sjuksköterskorna. Fler uppgifter ska föras in i diverse register och datorsystem, ibland dubbelt.

– Många skippar att skriva in i kvalitetsregistren för att spara tid, säger hon.

En ensam sköterska kan stå som fast vårdkontakt för 35 patienter, med den administration det innebär. Hon berättar att de inte får vikarier heller.

I Läkartidningen (artikel från 2012) ges ett försök till förklaring till varför det har blivit så här:

I sina rapporter noterade Komrev att tidsåtgången för administration hade ökat på senare år, och att både läkare och sjuksköterskor såg det som ett problem: »Det anmärkningsvärda är att de administrativa processerna i dag vuxit så att de upplevs som ett praktiskt och tidsmässigt hinder för kärnverksamheten« (ur rapport om Köpings lasarett 2003).

Ännu lite tidigare, 2000, gjorde Socialstyrelsen en utredning om administration i vården. Det administrativa arbetet för läkare och sjuksköterskor har sannolikt ökat, konstaterar Socialstyrelsen, som tror att det bland annat hänger samman med 1990-talets stora personalneddragningar; dessa drabbade särskilt sekreterare, undersköterskor och sjukvårdsbiträden, alltså personal som utför mycket av det »osynliga« administrativa arbetet.

Vad har då hänt med de olika personalgrupperna sedan mitten av 1990-talet? Antalet läkare har fortsatt att öka, från cirka 26 000 år 1995 till cirka 36 000 år 2010 enligt statistik från Socialstyrelsen, och även antalet sjuksköters­kor ökar stadigt. Antalet undersköterskor har däremot minskat, och sjukvårdsbiträdena har försvunnit.

Många tror att antalet medicinska sekreterare – tidigare läkarsekreterare – också har minskat, men den bilden är inte entydig. Yrkesklassificeringen ändrades 2008, så siffrorna före och efter går inte riktigt att jämföra. Antalet medicinska sek­reterare tycks emellertid ha ökat något ända fram till början av 2000-talet, för att sedan vända svagt neråt. I dag ligger det på omkring 15 000.

Behovet av deras tjänster har däremot växt snabbt, säger Eva-Lotta Nilsson, biträdande förhandlingschef för fackförbundet Vision, som organiserar de medicinska sekreterarna:

– Läkarna har blivit fler och hela sjukvårdssektorn har vuxit. Därför räcker antalet inte till. Men när det ska göras neddragningar är sek­reterarna utsatta. Vill man minska antalet läkare på ett sjukhus blir det ett ramaskri. Men drar man ner på administrationen är det ingen som reagerar.

Offentlige systemer ja. Kronglete. Merkelige prioriteringer. Hmm... Ja, jo, jeg tror på dette.

ankhat skrev:

Batte skrev:Gallionsfigurer er dyrt. Jeg synes man burde få betalt for etterspurt kompetanse og resultater uavhengig av tittel eller status. Noen av de mest kompetente og best ytende jeg kjenner har titler som ikke typisk belønnes med topplønn. De får i alle fall min respekt, om den er verdt noe. Mat i magen gir den ikke.

Håller helt med om detta. Det händer alldeles för ofta att människor som gör verkligt bra jobb inte får rimligt betalt, för att de har "fel" titel (eller för att de inte är så bra på att snacka in sig hos chefen). De får dock min respekt också!

Alien skrev:

ankhat skrev:Sen är det ju lite märkligt att marknadskrafterna (tillgång och efterfrågan) inte får påverka lönerna heller - då skulle ju lönerna gå upp i detta bristyrke. Samma (?) marknadskrafter anges som skäl för att, exempelvis, diverse styrelsordföranden ska ha enormt mycket högre lön än vanliga anställda, oavsett resultat i verksamheten...

Som Huggorm påpekat, marknadskrafterna fungerar inte inom offentliga sektorn, som betalas av skattemedel. Förutom för de högsta cheferna, där man brukar påstå att man är tvungen att ge dem höga löner för att få de bästa.

Att ge en enda chef dubbel eller tiodubbel lön kostar nästan inget jämfört med att höja för tiotusentals sjuksköterskor...

Alien skrev:

ankhat skrev:Sen är det ju lite märkligt att marknadskrafterna (tillgång och efterfrågan) inte får påverka lönerna heller - då skulle ju lönerna gå upp i detta bristyrke. Samma (?) marknadskrafter anges som skäl för att, exempelvis, diverse styrelsordföranden ska ha enormt mycket högre lön än vanliga anställda, oavsett resultat i verksamheten...

Som Huggorm påpekat, marknadskrafterna fungerar inte inom offentliga sektorn, som betalas av skattemedel. Förutom för de högsta cheferna, där man brukar påstå att man är tvungen att ge dem höga löner för att få de bästa.

Ikke nødvendigvis de beste, tror jeg. Ofte de som best behager de over seg, selv om dette tilsynelatende ikke alltid er bevisste valg.

Alien skrev:

ankhat skrev:Sen är det ju lite märkligt att marknadskrafterna (tillgång och efterfrågan) inte får påverka lönerna heller - då skulle ju lönerna gå upp i detta bristyrke. Samma (?) marknadskrafter anges som skäl för att, exempelvis, diverse styrelsordföranden ska ha enormt mycket högre lön än vanliga anställda, oavsett resultat i verksamheten...

Som Huggorm påpekat, marknadskrafterna fungerar inte inom offentliga sektorn, som betalas av skattemedel. Förutom för de högsta cheferna, där man brukar påstå att man är tvungen att ge dem höga löner för att få de bästa.

Ja, jo, jag vet att det är vad som sägs. Men en hel del av vården är ju privatiserad numera; i förhandssnacket framställdes det (har jag för mig) som en fördel att vårdpersonal därmed skulle kunna löneförhandla bättre.

(Och, jodå, jag spelar lite dum för jag tycker att det är ohemult att marknaden sägs vara svaret på vissa frågor, men inte gäller exempelvis sjuksköterskors löner. Jag gissar egentligen att "problemet" är att det finns och behövs så många sjuksköterskor, liksom poliser, etc...)

Sköterskorna har för mycket att göra, polisen tycker dom har för mycket att göra och jag är också trött...

Om vi stoppar hyrläkarsystemet så har vi råd att ge en erfaren och välutbildad sjuksköterska mer än om hen jobbade på fabrik, där är löneläget idag. Vilket är enormt tramsigt. Svenska sjuksköterskor har mycket större ansvar än i Norge, här är en sköterska närapå läkare, i Norge är hen sköterska enbart, och gör saker som undersköterskor gör här!

De sköterskor man importerar måste ofta gå vid sidan länge här eftersom de faktiskt saknar stora delar av utbildningen. En del är verkligen hängivna och det är ju bra, men det skulle faktiskt kännas tryggare om sköterskan var utbildad där vi har kontroll.

De flyr till Norge för att få högre lön, men även för att slippa stress och få mindre ansvar. Våra sköterskor är populära i Norge pga högre utbildningsnivå och ansvarsnivå än de norska, men trots det måste de mer sällan göra avancerade saker. Jag förstår att de flyr Sverige.

kiddie skrev:Om vi stoppar hyrläkarsystemet så har vi råd att ge en erfaren och välutbildad sjuksköterska mer än om hen jobbade på fabrik, där är löneläget idag. Vilket är enormt tramsigt. Svenska sjuksköterskor har mycket större ansvar än i Norge, här är en sköterska närapå läkare, i Norge är hen sköterska enbart, och gör saker som undersköterskor gör här!

Sonens mamma är SSK och på ett ställe hon jobbar timmar tjänar hon 450 kr/timme i Stockholm, det tycker inte jag är fyskam i lön.

Det låter väldigt mycket. Det kan inte vara vanligt.

kiddie skrev:Det låter väldigt mycket. Det kan inte vara vanligt.

Det tror även jag att det är, hon har haft tur som har fått det jobbet eller det är hennes morsa som också jobbar där som har ordnat det åt henne.

slackern skrev:

kiddie skrev:Om vi stoppar hyrläkarsystemet så har vi råd att ge en erfaren och välutbildad sjuksköterska mer än om hen jobbade på fabrik, där är löneläget idag. Vilket är enormt tramsigt. Svenska sjuksköterskor har mycket större ansvar än i Norge, här är en sköterska närapå läkare, i Norge är hen sköterska enbart, och gör saker som undersköterskor gör här!

Sonens mamma är SSK och på ett ställe hon jobbar timmar tjänar hon 450 kr/timme i Stockholm, det tycker inte jag är fyskam i lön.

Det var ikke ille, er det overtid når hun jobber der? Nærmer seg det dobbelte av hva jeg har hatt i timelønn.