Hej!

Jag har varit igenom flertalet trådar inom denna underkategori på detta forum. Det som jag skulle vilja se mer utav är diskussioner kring hur ens asperger kan påverka möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden samt vilka krav som ställs på arbetsmarknaden. I denna tråd vill jag främst diskutera de vanligaste kraven som man kan hitta i jobbannonser. Jag har identifierat två stycken krav som är vanligt förekommande i jobbannonser; det första är social kompetens och det andra är flexibilitet.

Mina frågor som denna tråds diskussion bör utgå ifrån är följande:

*Vad är social kompetens, hur definieras det och tillämpas det i arbetslivet?
*Vad innebär det i realiteten i arbetslivet att kunna vara flexibel?
* Vad har ni andra för erfarenheter - hur har er asperger påverkat era möjligheter att vara flexibla och "socialt kompetenta" i arbetslivet?

Det ska tilläggas att jag i denna tråd främst utgår ifrån jobb som kräver högskoleutbildning.

Enligt min åsikt så är social kompetens detsamma som inställsamhet och fjäskande för chefen. Att vara flexibel är att kunna klara av att jobba under vidriga förhållanden.

Mitt yrkesliv kräver visserligen inte högskoleexamen men jag tror inte skillnaderna är så stora. Social kompetens här innebär att man måste känna många här, hålla kontakten med folk, veta vem man skall prata med för att få grejer fixade. Jobb är ju vanligtvis något man gör tillsammans och det går tyvärr inte att hålla sig för sig själv, göra sina uppgifter och hoppas att det räcker.

"Social kompetens" kan betyda lite vad som helst beroende på sammanhanget.

Det är i regel illa när chefer talar om social kompetens, då de ofta menar att man ska ge avkall på sin integritet och göra sig smidig, välanpassad och tillgänglig för chefen/arbetsplatsen/teamet.
Alltså motsatsen till "whistleblower" dvs ha civilkurage och handla därefter.
Sverige är ett land där man ofta pratar om vikten av civilkurage, men i praktiken råder helt andra normer och civilkurage bestraffas. Man ska rätta sig i ledet och inte sticka upp.

Men om man tänker sig vad det kan betyda i olika arbetssammanhang.

Inom vården och omsorgen betyder "social kompetens" sannolikt lyssnande och empatisk.
I säljbranschen förmåga att sälja.
På kontoret förmåga och vilja att arbeta i öppna kontorslandskap.

Jeg tenker følgende:

Sosial kompetanse ved ansettelser er en subjektiv vurdering. For folk flest betyr det ofte: Å levere det de forventer med en behagelig "fremføring". (Gi uttrykk for samstemthet og blind troskap).

Fleksibel er å gjøre ting man ikke kan, til urimelige tider og uten ekstra lønn. (Arbeide som med en spesialinteresse).

Kort sammanfattning, kanske lite raljant, men nog så viktig:
Gå alltid och fika när alla andra gör det! Ät alltid lunch när alla andra gör det, och på samma ställe som de andra! Gå på alla "trevliga" sociala tillställningar, men håll dig (någorlunda) nykter. Du kan gå hem tidigare än de andra, men gå dit. Klä dig ungefär som alla andra. Hälsa på alla första gången du ser dem på morgonen. Stöter du ihop med nån senare på dagen i en korridor räcker det att nicka och ta ögonkontakt.

Det där kan låta synonymt med att du ska utplåna dig, men det handlar snarare om att om du inte sticker ut när det gäller det här grundläggande så är toleransen större mot andra "avvikelser", för lite annorlunda är du säkert

Vad som ställt till det för mig i arbetslivet:
Att jag inte tagit hjälp av andra på de sätt jag kunde ha gjort, jag har alltid försökt lösa alla problem själv. Ta del av andras kunskap, fråga andra om råd - om det inte inkräktar för mycket på deras tid blir människor glada och smickrade om man ber dem om råd. (Sedan antecknar man allt ordentligt så att man inte behöver upprepa det!)

Jo, en sak som jag personligen har svårt att komma ihåg:

Det där att säga hejdå till alla när man går för dagen. När jag är klar vill jag gå hem, då reser jag mig och går. Inte bra. (Har alltid jobbat på kontor av olika slag, bör jag väl tillägga.)

För mig tog det ett bra tag att förstå att jag INTE var bra på arbeten som kräver en massa sociala kontakter. Jobbat som säljare på IT-företag (sålde konsulttjänster, inte produkter). Gick jättedåligt! Varit gruppchef med personalansvar - brände ut mig på nolltid!

Jag tror att det för oss med Asperger är ännu viktigare än för andra att verkligen veta vad vi inte är bra på, så att vi inte hamnar på fel plats.

Intressanta kommenterar hittills. Jag må för närvarande stå en bit ifrån arbetsmarknaden till följd av en utbrändhet, men jag är rädd för att senare hamna fel i arbetslivet genom att exempelvis ta jobb som har större sociala krav än vad jag mäktar med. För att undvika det krävs det bland annat en ordentlig research kring sociala krav och vad som menas med social kompetens.

Min egen teori kring social kompetens är att det är ett sätt att sålla på. Jag vänder mig emot idén att stor social förmåga nödvändigtvis är en indikator på att man är kompetent i övrigt. Sedan kan man fråga sig vad som ingår i en HR-utbildning/ vad personalvetarna läser på universitet. Jag misstänker bland annat att kunskap om neurodiversitet inte ingår i den utbildningen. Det är klart att plikttrogenhet, bra personkemi och god samarbetsförmåga är viktigt om man ska anställa en person, men att skapa en term som verkar kunna inrymma alltifrån uppenbara saker till rent subtila saker är idiotiskt.

Rörande flexibilitet så tror jag att det handlar om att klara ständiga förändringar och att vara anpassningsbar. I realiteten klara många omorganisationer, växande kontorslandskap, vara ständigt kontaktbar. Med andra ord saker som fordrar vissa personliga egenskaper för att man inte ska bli sjuk av stress.

social kompetens är att man ska kunna komma överens och kunna arbeta med andra människor, har jag fått lära mig !

Appollo30 skrev:Hej!

Jag har varit igenom flertalet trådar inom denna underkategori på detta forum. Det som jag skulle vilja se mer utav är diskussioner kring hur ens asperger kan påverka möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden samt vilka krav som ställs på arbetsmarknaden. I denna tråd vill jag främst diskutera de vanligaste kraven som man kan hitta i jobbannonser. Jag har identifierat två stycken krav som är vanligt förekommande i jobbannonser; det första är social kompetens och det andra är flexibilitet.

Mina frågor som denna tråds diskussion bör utgå ifrån är följande:

*Vad är social kompetens, hur definieras det och tillämpas det i arbetslivet?
*Vad innebär det i realiteten i arbetslivet att kunna vara flexibel?
* Vad har ni andra för erfarenheter - hur har er asperger påverkat era möjligheter att vara flexibla och "socialt kompetenta" i arbetslivet?

Det ska tilläggas att jag i denna tråd främst utgår ifrån jobb som kräver högskoleutbildning.

Enligt Nationalencyklopedin är
"social kompetens
social kompetens, förmåga att umgås och kommunicera med människor i ens omgivning på ett sätt som befrämjar den sociala samvaron."
Enligt Arbetsmarknad.se, innebär flexibel förjande.
"Flexibilitet betyder en förmåga hos personer, maskiner och organisationer att anpassa sig till alla förändringar i förutsättningarna för verksamheten."

Tidigare trådar om vad "social kompetens" innebär:

lista-over-vad-social-kompetens-innebar-t36466.html
klagomal-pa-jobbet-saknar-social-kompetens-t49536.html
fick-sparken-fran-sommarjobbet-bristande-social-kompetens-t45670.html
arbetsgivare-soker-inte-langre-social-kompetens-t7576.html
kurser-i-social-kompetens-t6273.html

Kör arbetsgivarna fortfarande med "social kompetens" i sina annonser?! Varför inte skriva "god samarbetsförmåga" i stället, om det är vad de menar? "Social kompetens" är så luddigt och tolkas så olika, men kanske det är därför de gillar det.

Appollo30 skrev:Vad är social kompetens, hur definieras det och tillämpas det i arbetslivet?

Att man ska spela en roll och ge upp sin integritet i sociala sammanhang.

Ä det exempelvis en fikapaus ska man obligatoriskt vara med om man inte vill ses som en kufisk i andras ögon.
Folk gillar inte när man sticker ut. Då kan man bli utfryst.

Appollo30 skrev:Vad innebär det i realiteten i arbetslivet att kunna vara flexibel?

Det innebär i realiteten att man ska ge upp sitt privata liv och offra sin fritid och sin familj. Jobbet går före allt annat.

Appollo30 skrev:* Vad har ni andra för erfarenheter - hur har er asperger påverkat era möjligheter att vara flexibla och "socialt kompetenta" i arbetslivet?

Jag förstår inte frågan.

Social kompetens och flexibilitet matchar dåligt med asperger.

elle skrev:Social kompetens och flexibilitet matchar dåligt med asperger.

Ikke nødvendigvis. Ikke for alle definisjoner, ikke for alle med AS og ikke dersom man lærer å kompensere.

Batte skrev:

elle skrev:Social kompetens och flexibilitet matchar dåligt med asperger.

Ikke nødvendigvis. Ikke for alle definisjoner, ikke for alle med AS og ikke dersom man lærer å kompensere.

Precis, det går faktiskt att lära sig om man verkligen vill. Men det är inte lätt och det är nog ännu svårare för vissa.

Den underliggande frågan som jag vill åt i denna diskussion är hur man ser till att hamna rätt i arbetslivet genom att undvika ta jobb där ens asperger-relaterade begränsningar skapar stora problem. För det krävs att informationsinsamling, självinsikt och förmåga att analysera den information man hämtar in på ett vettigt sätt. Det är klart att mycket är beroende av yrke, ens intressen och vad man har fallenhet för. Jag har hittills tidigare hamnat hyfsat rätt inom de områdena (utbildning, extra jobb och praktik), men jag har ett antal gånger varit nära på att hamna på jobb som jag inte passat för och det skulle försatt mig i en sämre utgångspunkt än där jag befinner mig nu.

Appollo30 skrev:Den underliggande frågan som jag vill åt i denna diskussion är hur man ser till att hamna rätt i arbetslivet genom att undvika ta jobb där ens asperger-relaterade begränsningar skapar stora problem. För det krävs att informationsinsamling, självinsikt och förmåga att analysera den information man hämtar in på ett vettigt sätt. Det är klart att mycket är beroende av yrke, ens intressen och vad man har fallenhet för. Jag har hittills tidigare hamnat hyfsat rätt inom de områdena (utbildning, extra jobb och praktik), men jag har ett antal gånger varit nära på att hamna på jobb som jag inte passat för och det skulle försatt mig i en sämre utgångspunkt än där jag befinner mig nu.

Det där är knepigt, för rent teoretiskt sett borde man kunna utläsa sånt ur platsannonsers formuleringar om exempelvis krav på "social kompetens" och "flexibilitet" och undvika dem, men sådant är ofta bara ord som "ska" vara med. Kan lika gärna betyda "du måste kunna samarbeta med tio olika människor från elva olika avdelningar på en gång, samtidigt som du sitter i ett bullrigt kontorslandskap på ett företag som omorganiserar varje månad" (jaja. viss överdrift ). Eller så betyder det absolut ingenting, det såg bara snyggt ut i annonsen.

Om man väl kommer på intervju kan man ibland se mellan raderna vad de är ute efter, men även där försöker både arbetsgivare och arbetssökande sälja in varandra, så det är inte heller säkert att det blir rätt.

Som du säger är problemet att få tag på relevant information och sedan kunna tolka den. Nu vet jag ju inte hur du gör/har gjort, och hur det gick till när du var nära att hamna fel, men ett grundtips är att undvika allt som har med försäljning eller personalansvar att göra!

Kom gärna med fler funderingar!

Jag tror att det är väldigt olika hur man om man har asperger fungerar inom detta område. Social kompetens handlar väl mycket om att urskilja vilka koder som gäller var och hur. Vissa arbetsplatser är ju väldigt öppna och det är högt i tak andra mer formella.

Det kanske finns flera delar i detta dels hur arbetet är organiserat vilka krav som ställs där. Och sen hur det sociala livet ser ut på arbetsplatsen.

Jag uppfattar att i många akademiker yrken finns inom yrkesram en rätt så stor frihet att forma sitt jobb.

Men man behöver väl vet om under vilka förutsättningar man arbetar bäst, sen kan man nog inte hitta ett jobb som ger allt men man kanske kan få ett som inte äter upp ens energi.

Min fundering inför framtida yrkeslivet är hur jag på ett mindre energi krävande sätt hantera det sociala och relationer på arbetet.

Häng inte upp dig så på uttrycken

Social kompetens - var vänlig, sätt alltid kunden först, visa tålamod mot jobbiga gnälliga kunder,
mot arbetskollegor: undvik skvaller, bli en lyssnare, håll på din intigritet, visa inte humör,
var glad

Flexibel - om du har givna uppgifter och det plötsligt kommer in flera mejl, så ska du kunna bedömma vilket som ska prioriteras. Att om det är något akut så kan du gå ifrån din planering och hoppa in. Att du kan jobba över om det behövs, att du kan skjuta upp lunchen om det behövs

Kom ihåg att en social person inte behöver ha social kompentens. Det är snarare så att en person som inte har behovet att ständigt höras och synas har mycket bättre social kompetens eftersom den inte sätter sig i centrum först.

Jag tror att det gäller att ta reda på vad exakt jobbet går ut på, om det verkligen krävs så mycket "social kompetens". Det kan vara något som slentrianmässigt står i annonsen, medan det faktiskt är andra egenskaper som är viktigast för jobbet. Det här stod om redan för 6 år sedan, men tycks inte gått fram till alla chefer och HR-avdelningar än.

DN Ledare 2011-05-15 skrev:Tidningen Chef skrev i början av året om Liisa Keltikangas-Järvinen, professor i tillämpad psykologi vid Helsingfors universitet. Hon hävdar helt frankt att social kompetens på jobbet inte bara är kraftfullt överskattat utan också i för stora doser kan vara direkt skadligt. På arbetsplatser där för många medarbetare är sociala kommer det att ”pratas och skvallras” i stället för att jobbas.

Om du som arbetsgivare väljer bort tjejen som flackar med blicken under intervjun, som inte gapskrattar åt dina skämt och som kanske rentav har en felknäppt blusknapp kan du mycket väl missa just en sådan person som tycker att arbetsuppgifterna är viktigare än att jobbflörta med IT-chefen.

”Forskningen visar intressant nog att just blyghet står i samband med empati. Det gör däremot inte socialitet”, säger Keltikangas-Järvinen i artikeln. ”Det betyder att en alltför social person inte nödvändigtvis märker att omgivningen tröttnat på att han eller hon alltid vill stå i centrum”.

http://www.dn.se/ledare/signerat/hellre ... an-social/

Kanske fråga rent ut på intervjun "jag ser att ni söker någon som är socialt kompetent, på vilket sätt?" Menar de "social och utåtriktad" så kan det vara fel jobb.

Alien skrev:Kanske fråga rent ut på intervjun "jag ser att ni söker någon som är socialt kompetent, på vilket sätt?" Menar de "social och utåtriktad" så kan det vara fel jobb.

Det där var inget dumt tips! Det tror jag är en fråga som en arbetsgivare uppskattar. Det tyder på att du är intresserad av hur det fungerar på arbetsplatsen, den typen av frågor glömmer många, man är så intresserad av att sälja in sig själv.

(Eftersom jag hattat runt mycket har jag varit på många anställningsintervjuer, och dessutom hållit många som chef. Vilket var totalkatastrof, jag fattade aldrig vilka jag skulle anställa! Lyckligtvis anlitade vi ett rekryteringsföretag som gjorde personlighets/lämplighetstest som åtminstone var mer tillförlitliga än vad jag var. Jag tror ju på vad folk säger ... var nära att anställa en tjej som inte ens hade fattat de superenkla testfrågorna som bara skulle förklara vad testet gick ut på.)

Så här säger Gillis Herlitz (som skrev boken Social grammatik. Om social kompetens eller förmågan att umgås med folk, 2007):

Ny Teknik 2001-09-12 skrev:Kravet på social kompetens skapar ofta osäkerhet vid rekryteringar och kan missbrukas vid uppsägningar. Orsaken är att alltför få arbetsgivare bryr sig om att förklara vad de menar med social kompetens. Det hävdar antropologen och etnologen Gillis Herlitz vid Uppsala universitet.

https://www.nyteknik.se/karriar/social- ... -122831618

Definitionen på "Social kompetens" kan vara olika på olika arbetsplatser.

Han menar att det visserligen är praktiskt att skriva social kompetens i platsannonsen för att sammanfatta något som egentligen är ganska komplext. Men arbetsgivare bör förklara sig närmare vid anställningsintervjun. Det blir också förpliktigande inför eventuella framtida uppsägningar.
---
När man kräver social kompetens i platsannonser tror jag att man ofta menar att man vill att personen ska vara trevlig. Och det är inget fel med det, men då bör man skriva att det är det man menar.

Här är Gillis Herlitz egen definition av begreppet "social kompetens".

Enligt honom är en person med god social kompetens känslomässigt intelligent, det vill säga förstår sina egna känslor och fattar medvetna beslut utifrån dem. Det är också en person med genomtänkt etik och humanistisk människosyn. Kommunikations- och samarbetsförmågan är god. Likaså förmågan att hantera konflikter, lösa problem och möta förändringar.

Det är nog inte så många som klarar dessa krav. Eftersom kravet står i så många platsannonser så menar de nog något annat, möjligen "god samarbetsförmåga".

Får tacka för fina och intressanta svar. Jag vet inte om jag har blivit så mycket klokare dock, vilket snarare har att göra med en bristande självinsikt hos mig och kanske med min frågeformulering. För närvarande står jag långt ifrån arbetslivet. Men senare när jag är redo att ta mig ut på arbetsmarknaden så är min bästa chans praktik eller liknande. Utan att outa mig alltför mycket så kan jag säga att min profil var smal redan när jag utexaminerades och sedan jag fått mitt aspergerbesked så har jag insett att den är ännu smalare än vad jag tidigare trott.

Jag ville med denna tråd få vissa begrepp utredda för att bättre förstå mig själv i relation till arbetslivet. Det kan också vara bra att nämna att jag läser en annons utifrån vad som står uttryckligen och vad som inte står uttryckligen. Det flyter ihop för mig. Låt vara att övergången från studier till arbete kan vara svår för många utan aspergerdiagnos också, men kraven som ställs på dagens arbetsmarknad har jag hört ska vara svårare för personer med AS. Och bland de kraven återfinns god social förmåga och att kunna vara flexibel. Det är en sak att veta vilka arbetsuppgifter som skulle passa en och en annan vad man i realiteten kan tänkas få göra som nyutexaminerad eller antalet lediga tjänster med arbetsuppgifter som passar en. Det som jag tagit upp i denna tråd kommer förmodligen ha större relevans senare för mig, men min nyfikenhet tog överhanden. Se detta inlägg som en form av kort reflektion.