Myggor som sprider sjukdomar
1 inlägg
• Sida 1 av 1
Myggor som sprider sjukdomar
Myggor är inte bara irriterande med sina stick; de sprider mer el mindre farliga sjukdomar också. Det finns hela 50 arter av stickmyggor i Sverige.
Stickmyggor sprider bl a dessa sjukdomar
Parasitsjukdomen malaria
Virussjukdomarna denguefeber, gula febern, Este Nile-feber, rift VAlley-feer och Ockelbosjukan
Bakteriesjukdomen tularemi (harpest)
Förr i tiden hade vi malaria i Sverige.
Idag förknippas malaria främst med Afrika, men malaria förekommer även i Asien och Latinamerika.
Ockelbosjukan förekommer även i Finland (Pogostasjukan) och i Ryssland (Karelska febern). Vanligen får man den när man plockar bär på sensommaren/hösten och blir stucken av myggor. Det smittar inte mellan människor.
Harpest el tularemi leder till döden för hararna men inte för människan, iaf inte den variant som finns i Sverige.
Harpest är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen.
När man är ute i den farliga naturen bör man ha heltäckande kläder och använda myggmedel.
Nu jag inte så rädd för just Ockelbosjukan el harpest, man jag hatar verkligen att bli myggbiten. Men i staden långt bort från vattendrag, där är man trygg. Trodde jag. Det finns en myggart som bor i städerna och sticker även på vintern. Molestus heter den.
West Nile-febern, vad är nu det?
Viruset sprids via flyttfåglar och det finns inget vaccin.
Stickmyggor sprider bl a dessa sjukdomar
Parasitsjukdomen malaria
Virussjukdomarna denguefeber, gula febern, Este Nile-feber, rift VAlley-feer och Ockelbosjukan
Bakteriesjukdomen tularemi (harpest)
Förr i tiden hade vi malaria i Sverige.
http://www.klimatupplysningen.se/2014/0 ... i-sverige/Att malaria har varit vanligt förekommande i Sverige är det inte många av allmänheten som vet. Anledningen till att det är så okänt är kanske att det inte hette malaria på den tiden. Vanliga namn var istället kallesiuka, koldesot, skaelffvosoth, skelfva, frösesiuka, eller frossa.
Det sista inhemska fallet av malaria i Sverige inträffade år 1933. Anledningen till att malarian var så vanlig i Sverige är att malaria sprids av myggor av släktet Anopheles och i Sverige finns det fyra arter av detta släkte.
Anledningen till att malarian dog ut i Sverige var förmodligen en kombination av utdikning och förbättrat boende. För att malaria ska kunna spridas krävs det både myggor som kan bära parasiten och smittade människor som blir bitna av dessa myggor. När vi i Sverige i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet började få det bättre ställt, fick vi bättre boende. Färre personer sov i samma rum och husen blev tätare och släppte inte in lika mycket mygg. Man tror att smittan till stor del spreds på natten då myggor kunde suga blod från både smittade personer och osmittade personer och därigenom sprida smittan vidare. Men genom bättre hus hindras smittspridningen och så småningom dör sjukdomen ut.
Idag förknippas malaria främst med Afrika, men malaria förekommer även i Asien och Latinamerika.
Ockelbosjukan förekommer även i Finland (Pogostasjukan) och i Ryssland (Karelska febern). Vanligen får man den när man plockar bär på sensommaren/hösten och blir stucken av myggor. Det smittar inte mellan människor.
https://sv.wikipedia.org/wiki/OckelbosjukaOckelbosjukan har symptomen feber, utslag, artrit (ledinflammation), kronisk artrit och onormal hudkänslighet (allodyni - så som att det kittlas, bränns eller kliar). Pogosta har symptomen feber, utslag, artrit och kronisk artrit. Karelska febern har symptomen feber, utslag och atralgi (smärta i eller kring en led)[5]. Sjukdomen läker av sig själv men upp till 20 % av patienterna har ledbesvär även flera år efteråt.
Harpest el tularemi leder till döden för hararna men inte för människan, iaf inte den variant som finns i Sverige.
https://sv.wikipedia.org/wiki/HarpestBakterien förekommer i två kliniskt relevanta former: en mer virulent underart F. tularensis subsp. tularensis (typ A) som bara finns i Nordamerika och en mildare F. tularensis subsp. holarctica (typ B) som finns spridd över hela norra halvklotet, bl a i Sverige.
Förekommer i blod, organ, kroppsvätskor, urin och avföring, och kan hålla sig infektionsduglig i muskulatur 4–5 veckor, även vid förruttnelse, kyla och uttorkning. Bakterien dör snabbt och lätt vid upphettning till 60 °C, till exempel i tvättmaskin.
---
Hos människan är dödligheten vid infektion med skandinavisk harpest, typ B, mycket låg och sjukdomen spontanläker inom loppet av veckor. Läkningen påskyndas emellertid avsevärt med antibiotikabehandling. En sedan tidigare multisjuk äldre person i Värmland avled 2010 där harpest kan ha varit bidragande orsak[6]. Vid harpest typ A, den i USA förekommande, är dödligheten utan behandling med antibiotika mycket högre, 10-60 % och även med antibiotikabehandling anges den vara upp till 4 %.
Harpest är anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen.
När man är ute i den farliga naturen bör man ha heltäckande kläder och använda myggmedel.
Nu jag inte så rädd för just Ockelbosjukan el harpest, man jag hatar verkligen att bli myggbiten. Men i staden långt bort från vattendrag, där är man trygg. Trodde jag. Det finns en myggart som bor i städerna och sticker även på vintern. Molestus heter den.
http://www.unt.se/nyheter/uppsala/forsk ... 06128.aspxUNT skrev:– I år har vi redan hunnit få in flera rapporter om molestusmygg från Skåne och Göteborg. För egen del påträffade jag för första gången en inhemsk molestusmygga i Stockholm förra sommaren, säger myggforskaren Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala.
Han är huvudansvarig för det nystartade projektet Fånga myggan! där forskarna uppmanar allmänheten att fånga och skicka in mygg till SVA för analys. Särskilt intresserad är han av att få in molestusmygg och nilfebermygg, Culex modestus.
– Det är viktigt att kartlägga utbredningen av de här myggen eftersom den har större potential än andra myggarter att sprida till exempel virussjukdomen West Nile-feber till människor. West Nile-feber finns ännu inte i Sverige, men med klimatförändringar ökar risken för att den sprids även hit, säger Anders Lindström.
West Nile-febern, vad är nu det?
https://sv.wikipedia.org/wiki/West_Nile-feberVanligtvis uppvisar en person infekterad med West Nile-virus få, eller inga symtom, men i de fall då virusinfektionen ger upphov till symtom får patienten vanligtvis hög feber (>39 grader), huvudvärk och muskelsmärtor, symtom som varar i ca 1 vecka. Andra, mer ovanliga symtom innefattar utslag och svullna lymfknutor. I de allvarligaste fallen leder infektionen till hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation, vilka kan ha dödlig utgång. Dödligheten för de allvarliga symtomen ligger mellan 4 och 14 % och är högre för äldre än för yngre personer. Många patienter uppvisar också långvarig trötthet efter det att sjukdomen har gått över
Viruset sprids via flyttfåglar och det finns inget vaccin.