Jag deltar på Daglig Verksamhet enligt LSS. Deltar i betydelsen att jag sitter ensam i ett rum.

I torsdags var det en i personalen som sade till sin kollega att vi klienter befinner oss på samma nivå som småbarn. Lätt att gissa att han trodde att jag inte hörde vad han sade. Så jag har meddelat att det är tydligt att han som yttrade sig på det sättet vill att andra uttrycker sig på motsvarande sätt vid kontakt med dem som har makten att göra honom arbetslös.

Hans yttrande var givetvis huvudlöst. Exempelvis har jag fått ett världsrekord publicerat i en vetenskaplig tidskrift. Just nu skriver jag manus till min tredje långfilm. En del av er har ju sett det jag tidigare skapat kring psykiatriläkare Adolf Galenos.

Vid ett tidigare tillfälle så hindrade personal en förståndshandikappad man att använda toalett. Jag menar att personalen hade toaletten låst. Jag nämnde händelsen i medborgarförslag. Personalen fick brått att låta toaletten vara upplåst, trots att medborgarförslaget röstades ner.

Vid ett tillfälle blev vi klienter inlåsta. Jag insåg att det var meningslöst att anmäla till tillsynsmyndighet. I stället övertalade jag Räddningstjänsten att göra inspektion angående brandsäkerhet. Oväntat för personalen.

Andra missförhållanden har jag påtalat i insändare.

Vad har ni andra för exempel på att personal på motsvarande sätt betett sig huvudlöst? Och hur hanterar ni sådana situationer?

Moderator: Kompletterade rubriken. Flyttade tråden från Aspergare och vården.

Tycker att det låter som om du:

1. hanterar det lysande
2. inte är på rätt plats.


Du borde göra något annat än dv.

Grejen med asperger är att man har extremt ojämna egenskaper. Man kan vara Einstein på vissa vis och på ett barns nivå på andra. Personalen kanske bara ser vissa av egenskaperna?

asså... brilliant! hahahahah!!

GHIJohansson skrev:Jag deltar på Daglig Verksamhet enligt LSS

GHIJohansson skrev:Vid ett tillfälle blev vi klienter inlåsta.

Så pass. Jag har ingen aning om hur jag själv skulle reagera om jag råkade ut för vad du råkat ut för(låter som att en eller flera i personalen smitit från nån avdelning på nåt mentalsjukhus). Har du meddelat LSS Handläggaren? Är det en i personalen som är ett "bad egg", du kanske har att göra med en sociopat.

Är DVn för Aspergare eller oavsett diagnos? På min förra DV, hunddagiset det var enbart för Aspergare. Där jag är nu det är för de flesta oavsett Asperger.

Har du någon kontaktperson på din DV?(det har jag) Är det nån vettig person eller har du inte fått någon ännu? Ibland så har mitt boendestöd varit behjälpligt angående konflikter jag haft med personal på DVn. En boendestödjare kände en av personalen och menade att en i personalen är en lite mer "reserverad person" och "bits" typ...ingen som är lätt att prata med. Dock löste jag den konflikten(eller så gick jag bara vidare).

Senaste konflikten jag hade eller vid det tillfället jag kände mig utfryst kontaktade jag min kontaktperson på DVn direkt genom email. Tack vare mig fick fler tillfälle att kunna sitta vid "tysta bordet" vid lunch(ja vi får lunch, det är lite lyx ja), annars var det ockuperat av "keramikgruppen". På öppet hus hade de sagt att vill man ta det lugnt kan man sitta där.
Förmodligen gällde det enbart personer som kan mejla sina kontaktpersoner(samt prata med i uppföljningsmöte) och be att få sitta där och varför.

GHIJohansson skrev:Just nu skriver jag manus till min tredje långfilm.

Heja!

Menar du manus din tredje långfilm eller ditt tredje långfilmsmanus?

Dagobert skrev:

GHIJohansson skrev:Just nu skriver jag manus till min tredje långfilm.

Heja!

Menar du manus din tredje långfilm eller ditt tredje långfilmsmanus?

Rättelse: "manus till" ska det stå.

GHIJohansson skrev:Vid ett tillfälle blev vi klienter inlåsta.

Innlåste? Jeg håper virkelig dette var et uhell?

Tack för positiva kommentarer.

Dagcentralen är för blandat klientel. Inlåsningen skedde därför att personalen vill förhindra att en förståndshandikappad man rymde. Sedan jag fått stopp på inlåsandet så flyttades mannen till en annan enhet, så att jag ej längre kunde berätta för andra hur han behandlas. Det korrekta förfarandet hade givetvis varit att fixa vårdintyg på att han inte kunde vara inom frivilligvården.

Personalen är lika dåliga allihopa. Hade de haft vett så hade de överfört mig till arbetsmarknadspolitisk insats. Bland annat har jag regisserat två långfilmer, utan att ha budget. Och jag är van vid att andra filmare uttrycker sig positivt om min administrativa begåvning. Så arbeta kan jag.

Mina filmer har visats på lokal-TV-stationer. En del av er har säkert sett psykiatriläkare Adolf Galenos i Grönköping.

Nå, som jag frågade. Vad har ni andra för erfarenheter? Och hur har ni reagerat?

GHIJohansson skrev:Bland annat har jag regisserat två långfilmer,

Tack.

Min nästa fråga: Har psykiatriläkare Adolf Galenos figurerat i Grönköpings Veckoblad?

GHIJohansson skrev:Personalen är lika dåliga allihopa. Hade de haft vett så hade de överfört mig till arbetsmarknadspolitisk insats.

Men då ska du väl vända dig till någon annan myndighet, kommunens LSS-handläggare sysslar väl inte med detta? Närmast till arbetsförmedlingen.

Vad har ni andra för erfarenheter? Och hur har ni reagerat?

Syftar du just på personal inom DV?

Oj, jag och DV-personal är ett sorgligt kapitel. Jag har i och för sig redan skrivit om det här förr, men för att sammanfatta:

1: På min första DV blev jag först förbjuden att äta i matsalen som alla de andra, för någon tyckte att jag hade dåligt bordsskick. Tack så mycket för det. Men jag skulle ändå äta lunch samtidigt som de andra, även om jag började senare på dagen än de och inte åt tillsammans med dem. Efter det fanns det också en incident, då vi skulle se på en teaterpjäs. Och det gick bra tills jag gick på toaletten under pausen, och så hade pjäsen redan börjat igen när jag var klar. Då vägrade min handledare släppa in mig i aulan, så jag fick inte se slutet på pjäsen. Dessutom sa hon att jag inte fick gå därifrån inomhusvägen, utan jag skulle gå utomhusvägen. Men det var vinter med snö och is ute, och jag hade bara inneskor på mig. Det var med andra ord bättre i hennes huvud att jag, som har dålig balans på grund av alla mina funktionshinder, skulle riskera att halka utomhus än att de här teatereleverna, som inte var hennes brukare, kanske kunde bli lite störda medan de spelade sin pjäs. Men jag stod i alla fall på mig så att jag trots allt tog inomhusvägen ändå. Fast jag började gråta när jag blev ensam...

2: Och på min nästa arbetsplats då? Ja, där var det så att vi delade matsal med elever från skolan intill. Vilket naturligtvis ledde till att skitungarna började mobba mig. Men min dåvarande handledare vägrade att göra ett skit åt detta, samtidigt som han gav sig på mig för småsaker. Det var mycket nära att jag slutade på arbetsplatsen, men jag blev i alla fall tvungen att sluta äta i matsalen. Jag fick dessutom veta att en arbetskamrat också blev mobbad av dessa skitungar, men jag tror inte att han fick hjälp heller...

Sedan flyttade vi till en annan lokal, vilket gjorde att vissa problem löstes. Tyvärr uppkom det bara nya. Först så hade jag oturen att jag fick ont i ryggen, och snart fick jag även ont i nacken. Men tror ni att handledarna förstod att jag inte kunde sitta vid datorn då? Nej då. Det var helt enkelt förbjudet att vila ryggen eller nacken i soffan en stund. Jag har dessutom tyvärr en sken- ande dygnsrytm, vilket gör att jag ganska ofta inte kan sova på natten och blir trött på dagen. Och det var förstås inte populärt heller. Dessutom fanns det dumma regler, som jag inte förstod mig på. Det var till exempel så att det fanns två toaletter på arbetsplatsen, men det var förbjudet för oss brukare att använda den ena. Den var nämligen bara till för "personalen". Och gissa vem som inte var "personal", utan bara ett föraktat sockenhjon? Det var min arbetsplats också, men tydligen var jag mindre värd än handledarna. Jag tyckte att det kändes som att jag var ett svart hembiträde i 1960-talets Mississippi, som inte var fin nog för att få använda samma toalett som de vita. Och dessutom var vi kanske tjugo personer, som skulle samsas om en enda toalett. Det kunde bli lång väntetid, medan den andra toaletten stod ledig intill.

Ja, suck... Låt mig bara avsluta det här med att jag är sjukpensionär på heltid sedan augusti.

Furienna skrev:På min första DV blev jag först förbjuden att äta i matsalen som alla de andra,
för någon tyckte att jag hade dåligt bordsskick.

Min fetstil.

Det låter inte klokt. Vem tyckte det, personal eller "brukare"?

Dagobert skrev:

Furienna skrev:På min första DV blev jag först förbjuden att äta i matsalen som alla de andra,
för någon tyckte att jag hade dåligt bordsskick.

Min fetstil.

Det låter inte klokt. Vem tyckte det, personal eller "brukare"?

Bådadera, tror jag.

Sikken otur ni har asså, såna människor borde söka annat jobb istället.
Jag trivs superbra på min första DV, snäll och kompetent personal och man får vara sig själv där.
Men däremot är det tvärtom för mig att jag har en boendestödjare som är alltid större och styr mycket över mig.

vofff skrev:Sikken otur ni har asså, såna människor borde söka annat jobb istället.

Ja, visserligen förstår jag att jag har mina fel och brister. Men jag tycker också att när man går på en daglig verksamhet, så borde man väl ha mindre krav på sig än på en vanlig arbetsplats. Men icke...

Det här är anledningen till att man inte ska gå på DV.
Att som vuxen tvingas utstå sådan behandling är under all kritik.
Har upplevt liknande skit, dock inte på DV men annan liknande verksamhet, i det fallet ledde det till DO-anmälan.
Kanske skriver om det i egen tråd om/när jag orkar/har lust.

Nej, Dr Galenos har ej figurerat i Grönköpings Veckoblad men jag har tillstånd att placera min humor å deras ort. Lätt att gissa att det är mina filmer som lett till att Grönköpings lokal-TV-station omnämnts i tidningen på senare år.

Angående att vända mig till annan myndighet för att få hjälp att komma ut på arbetsmarknaden. Det är ju det som inte går. Arbetsförmedlingen svarar bara att de väntar på att kommunen ska meddela att jag är färdigrehabiliterad.

Hm, man kanske skulle sammanställa en lista på allt som inte fungerar av det som ska göras inom ramen för LSS. För verksamheten fungerar ju inte för oss som kan tänka själva.

Vad skulle listan användas till? Min erfarenhet är att om man uttrycker sig vettigt så kan det faktiskt hända att politikerna i Rosenbad lyssnar. Senast jag skrev till Rosenbad så gällde det att Blodgivarcentralen beter sig bakvänt. En politiker som själv varit blodgivare gillade mina synpunkter.

GHIJohansson skrev:Nej, Dr Galenos har ej figurerat i Grönköpings Veckoblad men jag har tillstånd att placera min humor å deras ort. Lätt att gissa att det är mina filmer som lett till att Grönköpings lokal-TV-station omnämnts i tidningen på senare år.

Tack, då är jag nöjd. Du tycks vara värd att ta på allvar. Framför mina gratulationer för medborgarskapet.

Jag har funderat de senaste dagarna över det gensvar som ni andra gav mig. Om ni vill så kontaktar jag Rosenbad. Lätt gjort. Bara skicka ett brev till varje enskilt parti i riksdagen. E-postadresserna ligger på riksdagens hemsida. Jag skulle kunna skriva ungefär så här :

"Efter att ha startat en diskussionstråd på Aspergerforum så blev jag uppmuntrad att fråga följande.

Vad vill partiet göra för att förbättra Daglig Verksamhet som bedrivs enligt Lagen om Stöd och Service?

Jag menar givetvis vad partiet rent konkret gör för att verksamheten ska bedrivas på ett lagligt sätt.

Verksamheten tillkom för att personer med vissa psykiatriska diagnoser skulle få meningsfull tillvaro under dagtid. Varpå resultatet blivit avskräckande.

En avsikt är att arbetsföra klienter ska överföras till arbetsmarknadspolitisk insats. Resultatet har blivit motsatsen. Personalen har satt i system att motarbeta överföring till arbetsmarknadspolitisk insats. Och om en klient själv kontaktar Arbetsförmedlingen, då blir svaret att Arbetsförmedlingen gör inget förrän kommunen meddelat att rehabiteringen är färdig.

Jag menar att personalen försöker trygga sina jobb genom att se till att ingen blir färdigrehabiliterad. Samtidigt gillar kommuner att ha klienter som gratis arbetskraft.

Ja, många klienter är arbetsföra. En del har tidigare varit ute i arbetslivet. Akademiska studier är relativt vanligt bland de klienter som har Asperger syndrom.

Lite blandade exempel på hur det går till.

Personalen på en enhet låste in klienterna eftersom en kraftigt förståndshandikappad man var benägen att springa från personalen. Jag insåg att inget skulle hända om jag anmälde till tillsynsmyndighet. I stället vände jag mig till Räddningstjänsten. Jag menar att jag påtalade att i händelse av brand var det svårare att ta sig ut än man skulle tro. Det blev oanmäld inspektion. Varpå personalen flyttade den förståndshandikappade mannen till annan enhet för att jag ej längre skulle kunna berätta att han låstes in. Det korrekta hade givetvis varit att begära vårdintyg om att det var nödvändigt med tvångsvård, men personalen bryr sig ju inte om lagstiftningen. Jag skrev även brev till den förståndshandikappade mannens föräldrar, men jag fick ej svar. Persondata hade jag eftersom personalen tidigare åsidosatt sin sekretesskyldighet.

Jag påtalade för personal att en kvinnlig klient borde bums skickas till tandläkare eftersom hon hade akut tandvärk. Varpå personalen avsiktligen lät henne gå med tandvärk i några veckor, och givetvis vägrade tillsynsmyndighet att göra något.

Vid ett tillfälle skickade jag klagomål till Länsstyrelsen. När inget hände så skickade jag insändare till en lokaltidning. Så fick tidningens läsare veta att jag fått en handläggare som själv var kommunpolitiker på sin fritid. Insändaren handlade om att handläggaren vägrat åtgärda klagomålet.

Vid ett tillfälle hörde jag personal säga till en förståndshandikappad man att han fick inte gå på toaletten. Jag menar att toaletten var låst för att han inte själv skulle kunna använda den när han ville. Att personal beter sig så förvånar mig inte eftersom jag vet att många rötägg jobbar inom omsorgen, men det var oväntat att folk skulle göra så när de visste att jag var inom hörhåll. Eftersom det var meningslöst att skicka klagomål till tillsynsmyndighet så lämnade jag i stället in ett medborgarförslag. Medborgarförslaget avslogs, men i fortsättningen så har toaletten stått olåst så att den förståndshandikappade mannen kan gå dit när han vill. Jag menar att det blev pinsamt för politikerna.

Om klient lyckas agera på sådant sätt att personalen inser att det ej går att fortsätta med trakasserierna, då kan man räkna med att resultatet blir så här. Personalen meddelar att klienten ej får deltaga eftersom klienten valt att utebli(!). Varpå klienten får ägna tid till att kontakta förvaltningsdomstol angående kommunens ljugande. Jag menar att klienten skriver till förvaltningsdomstol att kommunen åsidosatt sin skyldighet att berätta hur beslutet ska överklagas. När domstolen tar upp fallet så anlitar kommunen advokat som ljuger för domstolen. Sedan överklagar kommunen och ljuger åter. Sammanlagt tar det tre år att gå igenom den här processen. Varpå kommunen beslutar om ny Daglig Verksamhet på annan enhet med annan personal. För att klienten ska förstå att det enda som uppnås genom klagomål är att bli flyttad till annan enhet där trakasserierna bedrivs på annat sätt.

Situationen är så bedrövlig att jag uppmuntrar klienter att göra så här.
Ta med dold inspelningsutrustning så att det går att spela in personalens kränkningar, varpå massmedia får ta del av inspelning.
Skriv insändare för att påtala missförhållanden, inklusive påtala att tillsynsmyndighet vägrar åtgärda.
Lämna in medborgarförslag eftersom journalister läser medborgarförslag.
Polisanmäl eftersom journalister läser polisanmälningar.
Ägna fritiden till engagemang i massmedial ideell förening så personalen förstår att övergrepp kommer att nämnas i massmedia.
Att anmäla till tillsynsmyndighet har en poäng eftersom den som anmäler får handläggarens namn. Har man namnet kan man kolla om det finns något komprometterande om handläggaren. Finns något komprometterande så blir det lättare att få missförhållandena publicerade i massmedia.

Jag uppmuntrar drabbade att göra så eftersom lagstiftningen är sådan att syndarna går fria. Givetvis vore det bättre om syndarna straffades.

Problemet hänger givetvis ihop med att personal på tillsynsmyndigheter ofta rekryteras från de myndigheter som de ska hålla efter. Vilket givetvis betyder att de är motiverade att skyla över olagligheter i den verksamhet där de själva jobbat.

Angående att förbättra verksamheten. Det skulle vara lätt gjort eftersom personalen försöker få verksamheten att fungera så dåligt som möjligt.

Nu förstår du nog varför jag inledningsvis frågade hur partiet vill förbättra Daglig Verksamhet."

Ni andra är hjärtligt välkomna att förbättra ovanstående utkast innan jag skickar. En del av er har väl exempel på vad ni gjort när personal valt att göra fel.

GHIJohansson skrev:Mina filmer har visats på lokal-TV-stationer. En del av er har säkert sett psykiatriläkare Adolf Galenos i Grönköping.

Jag har kollat på reklamfilmen. Du har bara din film på vimeo och är nöjd att den är där? Du har inte lust att ladda upp den på någon annan mer känd videosajt? Bara undrar

Det här är väl din?

Öppna Kanalen Växjö har laddat upp den

Titel: Inspektion i Grönköping
Published on Mar 2, 2017


Äger du rättigheterna till den här filmen? I så fall tycker jag du borde ladda upp det till din egen kanal. Då får du alla views för dig själv och så kan folk subscriba om de tycker om det du lägger upp.

Ja, det är min senaste långfilm.

Att jag ej har egen kanal på Youtube beror på att jag har sisådär 99,9 % av min publik hos lokal-TV. Flertalet filmer får ytterst få tittare på Youtube. Så jag prioriterar lokal-TV. Dessutom passar det mig som ungefär en gång vartannat år har nytt material att sprida. Ja, det tar tid att filma.

Nå, vill ni att jag kontaktar politiker?

Alltså, personalens bemötande och agerande är inte ett enskilt personalproblem här utan blir en naturlig del av strukturen på ställen som det nämnda; att ha dagliga verksamheter för olika grupper med olika behov under samma tak.
De som behöver väldigt mycket hjälp sätter liksom ribban.

Därför är det idiotiskt att ha förståndshandikappande och aspies på samma ställe; en ofrånkomlig konsekvens blir att personalen behandlar alla ungefär likadant dvs efter den lågt satta ribban.

Sen är det generellt en rätt unken social miljö på den här typen av institutioner.
Handikappkulturen sitter i väggarna.
Det bildas en speciell omsorgsjargong, det blir mycket dalt och gagg och foträta meningslösheter.
Ett vitfluffigt kravlöst vänligt omsorgshelvete där ingenting spelar någon roll.

Som vuxen aspie tycker jag man har ett eget ansvar och det är att helt sonika vägra den här typen av åtgärder.