Fler aspies eftersom de kostar mindre än schizoida?

Läste på ett annat forum om aspergers och hittade denna kommentar:

Man får betänka att AS och annat gagnar vissa politiska och samhällsekonomiska intressen. En av anledningen till att man ställer sådanda diagnoser är att patienter med detta symtom ska kunna skickas vidare till andra instanser än de rent sjukvårdsbaserade. Det som tidigare gick under namnet schizoid personlighetsstörning hamnar idag under namnet Aspergers symtom. Ingenting har ändrats för en viss grupp människor i samhället, mer än att man istället för att försöka behandla dem i någon slags terapi nu ger dem - i bästa fall - en lågutbildad ledsagare inom kommunen. Det är helt enkelt billigare, och en ekonomisk fråga att AS blivit så populärt idag. Istället för att den schizoide tidigare hade chans att föra intressanta samtal med en terapeut får han idag bara skit.

Det låter faktiskt rätt sannolikt. Men kan verkligen vården och psykiatrin göra något sådant? Verkar inte helt professionellt om de avsiktligt föser över personer från en diagnos till en annan pga den statliga kostnaden blir lägre?

Moderator: Slog ihop tråden "Fler aspies eftersom de kostar mindre än schizoida?" med en annan tråd om AS och Schizoid PS och ändrade i samband därmed rubriken.

Innebär terapi bara att föra "intressanta samtal"? I så fall kan man väl föra såna med en kurator på Vuxenhabiliteringen. Och även en person med AS kan behöva terapi, som man kan få som LSS-insats (Rätt till Rådgivning och annat personligt stöd).

Och kostar inte LSS-åtgärder en del för samhället också, även om inte alla får el behöver hjälp?

Personligen föredrar jag också "neuropsykiatriskt funktionshinder" framför någon som helst "personlighetsstörning". Ordet "personlighetsstörning" får mig att tänka på seriemördande psykopat.

Jag vill ogärna tro någonting sådant, men jag vet inte hur det ligger till.

Akta er för hur jobbigt det kan vara att kämpa för att få en diagnos som leder till vård utanför det egna landstinget.

*vet*

*vill inte outa mer detaljer nu*

LSS-insatser kostar, men LSS är utformat så att personer med AS sällan kan dra nytta av förmånerna, eftersom de är riktade mot folk som antingen är rejält utvecklingsstörda (typ downs) eller är fysiskt handikappade.

Saker som boendestöd eller tillgång till aktivitetshus, som många aspar faktiskt använder sig av, erbjuds alla med psykiska problem eller "funktionshinder". Så där kostar vi inte mer än en schizoid person.

På vilket sätt skulle *jag* få mer hjälp om jag istället hade fått en schizoid-diagnos? Jag vet inget just nu jag känner till, som jag skulle vilja ha, som jag fått nej till att få...?

Mördarsnigel skrev:LSS-insatser kostar, men LSS är utformat så att personer med AS sällan kan dra nytta av förmånerna, eftersom de är riktade mot folk som antingen är rejält utvecklingsstörda (typ downs) eller är fysiskt handikappade.

Saker som boendestöd eller tillgång till aktivitetshus, som många aspar faktiskt använder sig av, erbjuds alla med psykiska problem eller "funktionshinder". Så där kostar vi inte mer än en schizoid person.

Framförallt är väl LSS-lagen utformad så att kommunen får pröjsa i stort sett hela kalaset, medan om man har något icke-LSS-grundande behov av hjälp så får landstinget pröjsa en betydligt större del av kakan?

baconmuffins skrev:Läste på ett annat forum om aspergers och hittade denna kommentar:

Man får betänka att AS och annat gagnar vissa politiska och samhällsekonomiska intressen. En av anledningen till att man ställer sådanda diagnoser är att patienter med detta symtom ska kunna skickas vidare till andra instanser än de rent sjukvårdsbaserade. Det som tidigare gick under namnet schizoid personlighetsstörning hamnar idag under namnet Aspergers symtom. Ingenting har ändrats för en viss grupp människor i samhället, mer än att man istället för att försöka behandla dem i någon slags terapi nu ger dem - i bästa fall - en lågutbildad ledsagare inom kommunen. Det är helt enkelt billigare, och en ekonomisk fråga att AS blivit så populärt idag. Istället för att den schizoide tidigare hade chans att föra intressanta samtal med en terapeut får han idag bara skit.

Det låter faktiskt rätt sannolikt. Men kan verkligen vården och psykiatrin göra något sådant? Verkar inte helt professionellt om de avsiktligt föser över personer från en diagnos till en annan pga den statliga kostnaden blir lägre?

Är det inte en av diagnoskriterierna för AS att man INTE skall uppfylla kriterierna för schizofreni?
Ovanstående variant har jag aldrig hört talas om.

Garum skrev:Är det inte en av diagnoskriterierna för AS att man INTE skall uppfylla kriterierna för schizofreni? Ovanstående variant har jag aldrig hört talas om.

Ja fast nej, eller hur man ska säga. Vissa personer har båda diagnoserna. Schizoid är inte heller alltid underställt rubrik schizofreni, ibland anses den "bara" vara personlighetsstörning, jag tror ICD-10 och DSM-IV skiljer sig på den punkten litegrann? Jag tror schizoid är ungefär en mellanting mellan personlighetsstörning och schizofreni. Gränserna mellan dessa och asperger kan vara luddiga i vissa fall, där i gränstrakterna kommer ju PDD-diagnosen MCDD in också, som jag skrev om i Artiklar här uppe till vänster, den kommer kanske bli egen diagnos i nästa DSM.

Projektet jag är med i handlar också endel om diskussionen kring aspergerdiagnosens kriterie F. Först gjorde man inte skillnad på autismspektrum och schizofreni, sen diffrentialdiagnosticerade man när man fann vart de två skiljde sig. Idag har man funnit än fler sub-typer och då blir gränsen mellan autismspektrum och schizofrenispektrum åter luddig.

ASPERGER's DISORDER (DSM IV Diagnostic Criteria)
Criterion F. The diagnosis is not given if the criteria are met
for any other specific Pervasive Developmental Disorder or
for Schizophrenia.

F. Kriterierna för någon annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller för schizofreni är inte uppfyllda.

baconmuffins skrev:Det som tidigare gick under namnet schizoid personlighetsstörning hamnar idag under namnet Aspergers syndrom.

Det där stämmer inte. Schizoid personlighetsstörning och AS är inte samma sak, även om en del kan ha båda diagnoserna.

Alien skrev:Innebär terapi bara att föra "intressanta samtal"? I så fall kan man väl föra såna med en kurator på Vuxenhabiliteringen.

Tveksamt. Jag har iallafall aldrig kunnat föra några intressanta samtal med någon kurator, och allt som har med LSS att göra gör mig bara illa till mods.

Alien skrev: Ordet "personlighetsstörning" får mig att tänka på seriemördande psykopat.

Samma här, men det spelar ingen roll för mig. Om mina problem passade lika bra in på någon personlighetsstörning skulle jag föredra en sån diagnos, för jag tror man kan få ett mindre nedvärderande bemötande då.

Garum skrev:Är det inte en av diagnoskriterierna för AS att man INTE skall uppfylla kriterierna för schizofreni?

Jo, men det är ganska omtvistat och ifrågasatt eftersom man kan ha AS och schizofreni samtidigt. Schizoid personlighetsstörning och schizofreni är inte heller samma sak.

MsTibbs skrev:Schizoid är inte heller alltid underställt rubrik schizofreni, ibland anses den "bara" vara personlighetsstörning, jag tror ICD-10 och DSM-IV skiljer sig på den punkten litegrann? Jag tror schizoid är ungefär en mellanting mellan personlighetsstörning och schizofreni.

Jag tror du tänker på schizotyp. Det är såvitt jag vet bara en personlighetsstörning, men kan innehålla en del magiskt tänkande, hänsyftningsidéer och annat som kan påminna lite om schizofreni.

Jag är inne på Aliens linje. Om det inte finns någon annan hjälp för schizoid personlighetsstörning än terapisamtal, så förstår jag inte vad det egentligen skulle göra för skillnad om du istället får en AS-diagnos. Skillnaden ligger ju då bara i definitionen. Behandlingsmässigt förlorar de ju inget på att få en annan diagnos, och således förstår jag inte varför det skulle bli billigare att sätta diagnosen AS, när behandlingen i princip blir densamma.

Anastasia skrev:

MsTibbs skrev:Schizoid är inte heller alltid underställt rubrik schizofreni, ibland anses den "bara" vara personlighetsstörning, jag tror ICD-10 och DSM-IV skiljer sig på den punkten litegrann? Jag tror schizoid är ungefär en mellanting mellan personlighetsstörning och schizofreni.

Jag tror du tänker på schizotyp. Det är såvitt jag vet bara en personlighetsstörning, men kan innehålla en del magiskt tänkande, hänsyftningsidéer och annat som kan påminna lite om schizofreni.

Ah, yes, sorry, my bad, jag har blandat ihop schizotyp och schizoid [igen].

Although listed in the DSM-IV-TR on Axis II, schizotypal personality disorder is widely understood to be a "schizophrenia spectrum" disorder. If you look at the relatives of individuals who have been diagnosed with schizophrenia, rates of schizotypal PD will be much higher in those individuals than in the relatives of people with other mental illnesses or in the relatives of community controls with no mental illness. Technically speaking, schizotypal PD is an "extended phenotype" that helps geneticists track the familial or genetic transmission of the genes that are implicated in schizophrenia[2] There are dozens of studies showing that individuals with schizotypal PD look similar to individuals with schizophrenia on a very wide range of neuropsychological tests. Cognitive deficits in patients with schizotypal PD are very similar to, but somewhat milder than, those for patients with schizophrenia.[3] While people with schizotypal PD, like patients with schizophrenia, may be quite sensitive to interpersonal criticism and hostility, there is no evidence that early childhood environment or parenting practices "cause" schizotypal PD. Rather, it appears to be a sub-syndromal variant of schizophrenia that is primarily determined by genetic vulnerability.

hittade en rätt intressant förenklad tabell över personlighetsstörningar

Personlighetstil Personlighetsstörning
noggrann, flitig tvångsmässig
ambitiös, självsäker narcissistisk
uttrycksfull, känslosam histrionisk
alert, misstänksam paranoid
oberäknelig, spontan borderline
hängiven, lojal beroende
oberoende, hemlighetsfull, vaksam, ensam schizoid
självkritisk, försiktig ängslig, undvikande
mycket föraningar, känslig schizotyp
äventyrslysten, risktagande antisocial

Är det personlighetsstörningar att ha de där egenskaperna är ALLA störda.

Jag är lite av en diagnosförnekare och AS-diagnosen har väldigt mycket som inte stämmer in på mig som klumpig motorik och bristfällig empati. Schizoiddiagnosen har däremot väldigt få saker som inte stämmer in på mig, även de väldigt specifika sakerna som dålig kontakt med familjen och ointresserad av relationer stämmer in på mig.

När jag pratade med min psykiatriker om det så sa hon som jag förstod det att schizoid personlighetsstörning är nästan indentisk med AS men de skiljer sig i prognosen på det sättet att schizoida blir mindre och mindre funktionell medans AS blir mer och mer funktionell. Hon tyckte därför att schizoid personlighetsstörning inte stämde in på mig.

Frågan är ju om jag inte blir mindre funktionsduglig i samhället. Jag minns att jag var bra mycket mer pratglad när jag var liten.

Liten Blå Kanin skrev:Är det personlighetsstörningar att ha de där egenskaperna är ALLA störda.

Det är ju givetvis inte kriterierna. Det där är en förenklad variant för att man skall fatta vad det handlar om, för att det ska bli lite mer konkret för den oinsatte. Givetvis är det gradskillnad på normaldrag och på personlighetsstörning, som kräver rätt extrema symtom jämförelsevis.

Borderline = stabil instabilitet.

Anastasia skrev:

Garum skrev:Är det inte en av diagnoskriterierna för AS att man INTE skall uppfylla kriterierna för schizofreni?

Jo, men det är ganska omtvistat och ifrågasatt eftersom man kan ha AS och schizofreni samtidigt. Schizoid personlighetsstörning och schizofreni är inte heller samma sak.

Man kan definitivt ha schizofreni och As samtidigt.
Anledningen till att det är omtvistat är för att psykiatrin släpar något oerhört efter övrig medicinsk forskning.
Psykiatriker lyckas missa de enklaste orsakssammanband.
(Man har för övrigt allmänt svårt att hantera folk som har fler än en diagnos itaget.)
Om man tittar på de svårast sjuka på olika psykiatriska vårdinrättningar så tillhör de ofta den här gruppen.

Utan att fördjupa mig i ämnet utgår jag ifrån att Schizoid personlighetsstörning debuterar betydligt senare i livet än AS.
Det borde inte vara några problem att skilja dem åt.

OnionKnight skrev:Jag är lite av en diagnosförnekare och AS-diagnosen har väldigt mycket som inte stämmer in på mig som klumpig motorik och bristfällig empati. Schizoiddiagnosen har däremot väldigt få saker som inte stämmer in på mig, även de väldigt specifika sakerna som dålig kontakt med familjen och ointresserad av relationer stämmer in på mig.

När jag pratade med min psykiatriker om det så sa hon som jag förstod det att schizoid personlighetsstörning är nästan indentisk med AS men de skiljer sig i prognosen på det sättet att schizoida blir mindre och mindre funktionell medans AS blir mer och mer funktionell. Hon tyckte därför att schizoid personlighetsstörning inte stämde in på mig.

Frågan är ju om jag inte blir mindre funktionsduglig i samhället. Jag minns att jag var bra mycket mer pratglad när jag var liten.

Förövrigt så behöver sociala färdigheter övas på.
En aspergare som inte tar några sociala initiativ och inte umgås med vare sig familj eller vänner blir naturligtvis sämre och sämre på detta.
Pratar du mindre så kommer du att få svårare och svårare med att prata.
Jämför med muskelförtvining efter ett benbrott.

Flawed skrev:

OnionKnight skrev:Jag är lite av en diagnosförnekare och AS-diagnosen har väldigt mycket som inte stämmer in på mig som klumpig motorik och bristfällig empati. Schizoiddiagnosen har däremot väldigt få saker som inte stämmer in på mig, även de väldigt specifika sakerna som dålig kontakt med familjen och ointresserad av relationer stämmer in på mig.

När jag pratade med min psykiatriker om det så sa hon som jag förstod det att schizoid personlighetsstörning är nästan indentisk med AS men de skiljer sig i prognosen på det sättet att schizoida blir mindre och mindre funktionell medans AS blir mer och mer funktionell. Hon tyckte därför att schizoid personlighetsstörning inte stämde in på mig.

Frågan är ju om jag inte blir mindre funktionsduglig i samhället. Jag minns att jag var bra mycket mer pratglad när jag var liten.

Förövrigt så behöver sociala färdigheter övas på.
En aspergare som inte tar några sociala initiativ och inte umgås med vare sig familj eller vänner blir naturligtvis sämre och sämre på detta.
Pratar du mindre så kommer du att få svårare och svårare med att prata.
Jämför med muskelförtvining efter ett benbrott.

Dessutom lär man bli ett socialt "stolpskott" om man mest bara umgås med andra människor som är "sociala stolpskott"...

Att man blir sämre då man inte övar gäller ju allt och alla, inget specifikt för AS. Det som jag tolkar att diagnoserna säger är att man helt enkelt inte ser glädjen i det. Att umgås med människor som delar egenskaper med en själv finner jag naturligt.

OnionKnight skrev:Att man blir sämre då man inte övar gäller ju allt och alla, inget specifikt för AS. Det som jag tolkar att diagnoserna säger är att man helt enkelt inte ser glädjen i det. Att umgås med människor som delar egenskaper med en själv finner jag naturligt.

Det är nog lätt att tro att en person inte vill umgås med folk fast felet egentligen är att personen inte finner någon att umgås med som har några gemensamma egenskaper...

OnionKnight skrev:När jag pratade med min psykiatriker om det så sa hon som jag förstod det att schizoid personlighetsstörning är nästan indentisk med AS men de skiljer sig i prognosen på det sättet att schizoida blir mindre och mindre funktionell medans AS blir mer och mer funktionell.

Jag håller fortfarande inte med om att schizoid personlighetsstörning skulle vara nästan identisk med AS. Diagnoskriterierna:

A. Ett genomgående mönster av tillbakadragenhet från sociala situationer och ett begränsat register av känslouttryck i kontakten med andra. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fyra av följande uttryck:
(1) varken önskar eller uppskattar nära relationer, inte ens inom den egna familjen
(2) väljer nästan alltid ensamaktiviteter
(3) har föga, om ens något, intresse av sexuell gemenskap
(4) finner sällan något nöje av tillvaron
(5) saknar nära vänner eller andra personliga kontakter utöver den närmsta familjekretsen
(6) verkar vara likgiltig för såväl beröm som kritik
(7) uppvisar emotionell kyla, tillbakadragenhet eller flacka affekter
B. Störningen visar sig inte enbart i samband med schizofreni, förstämningssyndrom med psykotiska drag, någon annan psykossjukdom eller en genomgripande utvecklingsstörning och beror inte heller på direkta fysiologiska effekter av någon somatisk sjukdom/skada.

Det stämmer ganska bra in på mig själv, men t:ex de som är mer åt ADHD-hållet kan ju vara raka motsatsen på många punkter.

MiaM skrev:Det är nog lätt att tro att en person inte vill umgås med folk fast felet egentligen är att personen inte finner någon att umgås med som har några gemensamma egenskaper...

Precis, så är det för mig, jag uppskattar ensamhet men i grunden så är jag inte alls ointresserad av människor och relationer, bara det att ingen jag träffat har varit som jag. En del saker som likgiltighet, emotionell kyla med mera kan ju också bero på depression eller andra problem.

baconmuffins skrev:hittade en rätt intressant förenklad tabell över personlighetsstörningar

Personlighetsstil Personlighetsstörning
noggrann, flitig tvångsmässig
ambitiös, självsäker narcissistisk
uttrycksfull, känslosam histrionisk
alert, misstänksam paranoid
oberäknelig, spontan borderline
hängiven, lojal beroende
oberoende, hemlighetsfull, vaksam, ensam schizoid
självkritisk, försiktig, ängslig, undvikande
mycket föraningar, känslig schizotyp
äventyrslysten, risktagande antisocial

Jag är oberoende, hemlighetsfull, vaksam och ensam. Även tvångsmässig (när jag väl får saker gjorda), och i relationer en mix av paranoid och undvikande, stämmer bra.

Flawed skrev:Utan att fördjupa mig i ämnet utgår jag ifrån att Schizoid personlighetsstörning debuterar betydligt senare i livet än AS.
Det borde inte vara några problem att skilja dem åt.

Håller med. Om SP över huvud taget finns borde den debutera senare, fast ingen vet när. Inom vuxenpsykiatrin är man allmänt kass på att ta barndomsanamnes och får då svårt att skilja personlighetsstörningar åt från NPF (eller egentligen allt psykiskt illabefinnande från NPF). Jag tror det kan hänga ihop med att när man gjorde sig av med freudianismen kastade man ut barnet med badvattnet och ville inte rota runt i barndomen. Därmed uppstod historielöshet. Men det är sakta på väg att bli bättre.