Hur gör ni för att interagera med nytt folk?
Jag har problemet att jag fäster mig för mycket vid folk ibland, speciellt om den person jag lär känna är av det motsatta könet. Faller oftast för mina killkompisar och såklart blir det aldrig ömsesidigt :/
Har ni några tips på hur man inte faller lätt för folk?
Är trött på att få mina känslor krossade..

Mener du at du blir forelsket og vil ha dem som kjæreste?
Eller mener du at de blir som en spesialinteresse, og at det ikke er likeverdig vennskap?
Kanskje begge deler?

Kanske ska skaffa tjej kompisar istället som du kanske inte faller för?

slackern skrev:Kanske ska skaffa tjej kompisar istället som du kanske inte faller för?

Hjälper föga om man är t ex är bi...

Det är kanske så att somliga har en tendens att älska ihjäl sin vän, man blir så uppslukad och lycklig att äntligen ha en kompis, för det har man inte haft sen mellanstadiet, att man kväver stackaren och så står man där ensam igen, troligen typiskt många aspisar...

Kanske typiskt för kvinnor med AS :

"Om hon gillar en man så kan hon vara extremt, märkbart obekväm i hennes försök att berätta för honom, t ex hon kan stirra på honom när hon ser honom eller ringa honom, kalla på honom flera gånger. Detta är för att hon blir fixerad och förstår inte sociala könsroller. "

http://lifeofnettan.blogspot.se/2010/12 ... rgers.html

Sociala könsroller???

Kvinnor med AS skiljer sig från NT kvinnor.

Det där är väldigt jobbigt, är likadant för mej förutom att jag är kille istället.

Antingen så har jag helt enkelt för lite gemensamt med någon och då fungerar det inte så bra att prata och kontakten tar slut rätt snabbt, eller så fungerar allt utmärkt och då tycker jag -Alltid- om personen alldeles för mycket istället, förr eller senare. Och jag brukar inte tycka det är något problem eller ett hinder för något, men den andra personen uppskattar aldrig att vara omtyckt och så vill den inte prata mer pga det. Så jag har oftast inga vänner, eftersom jag aldrig har gillat att prata med andra killar utan enbart med tjejer. Eller snarare, jag har väldigt svårt för att bli annat än extremt ytligt bekant med killar, och jag är bara intresserad av nära vänner.

Tror att den bästa lösningen är att skaffa en partner först, eftersom det då blir lättare att få vänner sen eftersom man redan har en person man tycker om, och då får något som håller tillbaka och begränsar känslorna för andra personer. Kommer ju fortfarande att tycka om sina nya vänner lika mycket som tidigare då sådär, men utan att det blir för mycket. Men då gäller det ju fortfarande att lyckas hitta någon som gillar en, så rätt svårt.

Jeg har lest en del lignende "problemstillinger" på engelsk. Jeg er usikker på hvilken måte du "fester deg" for folk og hvordan du viser denne interessen.


Å ha personer og relasjoner som spesialinteresse er sikkert ganske vanlig, men det er et stort tabu. Jeg tror det er viktig å huske hva slags relasjon du har/vil ha. Å ha en person/relasjon som spesialinteresse er vel ikke nødvendigvis det samme som å være forelsket i en person. Det bør ikke heller bety at man oppfører seg merkelig eller unormalt, dersom man aksepterer hverandres væremåte og respekterer grenser.

Noen kan sikkert tolerere en del oppmerksomhet, men jeg tror mange kan bli skremt. Også her tror jeg det er viktig at man er bevisst på grensene som finnes.

abcde skrev:Har ni några tips på hur man inte faller lätt för folk?
Är trött på att få mina känslor krossade..

Bli mer selektiv, du kan prova att träffa fler aspies. Se om du faller lika lätt för andra aspies i jämförelse med andra människor som inte är aspies Dock finns det väldigt många olikheter mellan aspies så vissa kanske du faller lättare för och andra kanske du faller mindre lätt för. Jag tror inte man intresserar sig för alla människor oavsett personlighet och typ av person. Olika människor passar olika bra ihop. Jag har ett till tips som liknar det att vara selektiv, prova att analysera personen du blir intresserad av och jämför om personens beteende liknar en annan persons beteende vilken du tidigare träffat.

Jag är i en romantisk långdistansrelation med en Aspergerkvinna men det började med att vi träffades i person först, sedan blev den långdistans pga våra planer inför framtiden.

Är du intresserad av en mer empirisk/vetenskaplig synvinkel på romantiska relationer mellan män och kvinnor kan du prova att kolla på Kärlekskoden avsnitt 1(YouTube titel). Den fanns tidigare på svtplay. Om den fanns på Google Play skulle jag köpa den men du kan kolla gratis på hela avsnittet här på YouTube

abcde skrev:Hur gör ni för att interagera med nytt folk?
Jag har problemet att jag fäster mig för mycket vid folk ibland, speciellt om den person jag lär känna är av det motsatta könet. Faller oftast för mina killkompisar och såklart blir det aldrig ömsesidigt :/
Har ni några tips på hur man inte faller lätt för folk?
Är trött på att få mina känslor krossade..

Jag har inte klarat det själv än heller . Har också problem med det. Men jag har inte provat på ett tag heller, har inte haft tid, måste också hinna med min partner och mina barn. Men en sak som jag kan föreställa mig funkar om man har tid att umgås med folk: Ge intrycket att vara lite blyg (det är bättre än att ha dålig social kompetens) och vänta för att andra ska ta initiativet. Om du söker en partner och är tjej, så brukar det fungera relativt bra. Det är betydligt svårare när det gäller kompisar.

Cyan skrev:Det där är väldigt jobbigt, är likadant för mej förutom att jag är kille istället.

Antingen så har jag helt enkelt för lite gemensamt med någon och då fungerar det inte så bra att prata och kontakten tar slut rätt snabbt, eller så fungerar allt utmärkt och då tycker jag -Alltid- om personen alldeles för mycket istället, förr eller senare. Och jag brukar inte tycka det är något problem eller ett hinder för något, men den andra personen uppskattar aldrig att vara omtyckt och så vill den inte prata mer pga det. Så jag har oftast inga vänner, eftersom jag aldrig har gillat att prata med andra killar utan enbart med tjejer. Eller snarare, jag har väldigt svårt för att bli annat än extremt ytligt bekant med killar, och jag är bara intresserad av nära vänner.

Tror att den bästa lösningen är att skaffa en partner först, eftersom det då blir lättare att få vänner sen eftersom man redan har en person man tycker om, och då får något som håller tillbaka och begränsar känslorna för andra personer. Kommer ju fortfarande att tycka om sina nya vänner lika mycket som tidigare då sådär, men utan att det blir för mycket. Men då gäller det ju fortfarande att lyckas hitta någon som gillar en, så rätt svårt.

Känner igen detta alldeles för väl.

Jag har inget jättebra tips.
Toblerone har ett förslag som kan gå hem för vissa då det passar deras personlighet kanske eller nåt.
För egen del så försöker jag bara vara medveten om att jag har denna tendens och så försöker så gott jag kan. Det innebär ju förstås att jag går på pumpen med jämna mellanrum och tappar några personer som skulle kanske kunna bli några vänner.
Men jag kan inte se något annat sätt för mig.
Förutom det att jag har nästan inga vänner.