Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Fast man säger ju bara att gräsätare som får, kor och hästar betar. Ingen borde alltså få för sig att köttätande djur betar.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Furienna skrev:Fast man säger ju bara att gräsätare som får, kor och hästar betar. Ingen borde alltså få för sig att köttätande djur betar.
Nej, men det var ju inte det jag tyckte var konstigt. Det var meningsbyggnaden. "Det" är subjekt, men på något vis låter det som om "gotlandsfår" är objekt, fastän "det" syftar på dem.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Kahlokatt skrev:Furienna skrev:Fast man säger ju bara att gräsätare som får, kor och hästar betar. Ingen borde alltså få för sig att köttätande djur betar.
Nej, men det var ju inte det jag tyckte var konstigt. Det var meningsbyggnaden. "Det" är subjekt, men på något vis låter det som om "gotlandsfår" är objekt, fastän "det" syftar på dem.
Som jag uppfattar det är "Det" formellt subjekt och "gotlandsfår" egentligt subjekt. Möjligen låter det lite gammaldags, men jag ser inget fel med att uttrycka sig så.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Kahlokatt skrev:"I sommar kommer det att beta gotlandsfår i betesmarken."
Jag reagerar i så fall mer på att jag tycker att de borde beta på betesmarken, inte i densamma.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Sedan är det onödigt att skriva att de skall beta i betesmarken, det blir kaka på kaka. Jag skulle hellre skrivit "I sommar kommer det att beta gotlandsfår i hagen"
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Klockan 23.00 och 07.00 ska det vara tyst på campingplatsen.
Fnissar lite.
Fnissar lite.
Re: Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Huggorm skrev:Sedan är det onödigt att skriva att de skall beta i betesmarken, det blir kaka på kaka. Jag skulle hellre skrivit "I sommar kommer det att beta gotlandsfår i hagen"
Eller varför inte "Under sommaren kommer betesmarken att ockuperas av gotlandsfår."
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Tja, jag skulle kunna tänka mig att även en skylt med texten "Får." skulle få över budskapet. Att de betar kan folk säkert se och räkna ut själva.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
nallen skrev:Tja, jag skulle kunna tänka mig att även en skylt med texten "Får." skulle få över budskapet. Att de betar kan folk säkert se och räkna ut själva.
Risken är då att det står fårskallar där och tror att dom ska få något...
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Om skylten säger "Sää." istället krävs en tolk från värmländska.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
kiddie skrev:Klockan 23.00 och 07.00 ska det vara tyst på campingplatsen.
Fnissar lite.
En lokal butik hade en skylt där det stod "Öppet 07:00 varje dag". Då får man baske mig vara snabb om man skall hinna handla!
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Mats skrev:Kahlokatt skrev:Furienna skrev:Fast man säger ju bara att gräsätare som får, kor och hästar betar. Ingen borde alltså få för sig att köttätande djur betar.
Nej, men det var ju inte det jag tyckte var konstigt. Det var meningsbyggnaden. "Det" är subjekt, men på något vis låter det som om "gotlandsfår" är objekt, fastän "det" syftar på dem.
Som jag uppfattar det är "Det" formellt subjekt och "gotlandsfår" egentligt subjekt. Möjligen låter det lite gammaldags, men jag ser inget fel med att uttrycka sig så.
Det stämmer att man använder de termerna. Det speciella i det fall som tagits upp här är att beta hör till de verb som kan konstrueras både med och utan objekt (användas både transitivt och intransitivt).
Med objekt:
Fåren betar gräs i hagen.
Utan objekt:
Fåren betar i hagen.
Expletivt (icke-referentiellt, formellt, "platshållande") det står i regel bara med tillsammans med verb utan objekt, och den som skrev skylten tänkte sig inte heller något objekt. Eftersom beta i andra sammanhang tar ett objekt går det dock att tolka skylten annorlunda (och därvid även uppfatta det som referentiellt, som syftande på exempelvis ett monster). Jag blev nyfiken på om Wellander uttalat sig om något liknande fall. Har letat i Riktig svenska men inte hittat något.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Det kommer beta får i hagen känns väldigt mycket mer talspråk än det kommer alltid finnas får i Sverige. Vet inte varför.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
"I sommar kommer det att beta gotlandsfår i betesmarken." Alltså det är ju inte något fel, men jag tycker inte det låter bra, eftersom "beta" och "betesmarken" blir för mycket. Håller med om att "i hagen" låter bättre. Man skulle ju också kunnat skriva "Gotlandsfår kommer att beta i hagen under sommaren", eftersom väl gotlandsfåren är det viktigaste i meningen och därför borde komma först.
Men åas gläder jag mig åt att det står "kommer ... att", dvs att inte infinitivmärket slarvats bort som så ofta görs nuförtiden.
Men åas gläder jag mig åt att det står "kommer ... att", dvs att inte infinitivmärket slarvats bort som så ofta görs nuförtiden.
Spoiler: visa
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Monstret "Det" kommer att hälla syror och salter på gotlandsfår i sommar. Håll er undan!
Se Betning.
Se Betning.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Kahlokatt skrev:En lokal butik hade en skylt där det stod "Öppet 07:00 varje dag". Då får man baske mig vara snabb om man skall hinna handla!
(Kanske det är sådana butiker som kallas "snabbköp"? )
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
HGJ skrev:Mats skrev:Kahlokatt skrev:
Nej, men det var ju inte det jag tyckte var konstigt. Det var meningsbyggnaden. "Det" är subjekt, men på något vis låter det som om "gotlandsfår" är objekt, fastän "det" syftar på dem.
Som jag uppfattar det är "Det" formellt subjekt och "gotlandsfår" egentligt subjekt. Möjligen låter det lite gammaldags, men jag ser inget fel med att uttrycka sig så.
Det stämmer att man använder de termerna. Det speciella i det fall som tagits upp här är att beta hör till de verb som kan konstrueras både med och utan objekt (användas både transitivt och intransitivt).
Med objekt:
Fåren betar gräs i hagen.
Utan objekt:
Fåren betar i hagen.
Expletivt (icke-referentiellt, formellt, "platshållande") det står i regel bara med tillsammans med verb utan objekt, och den som skrev skylten tänkte sig inte heller något objekt. Eftersom beta i andra sammanhang tar ett objekt går det dock att tolka skylten annorlunda (och därvid även uppfatta det som referentiellt, som syftande på exempelvis ett monster). Jag blev nyfiken på om Wellander uttalat sig om något liknande fall. Har letat i Riktig svenska men inte hittat något.
Tolkningsproblem sådana som den nämnda skylten ger upphov till torde mindre lätt uppstå i isländskan och tyskan, tack vare dels kasusböjningen av det led som är antingen objekt eller egentligt subjekt, dels numerusböjningen av det finita verbet. Om det finns ett egentligt subjekt rättar sig verbet efter detta och inte efter det expletiva það/es (motsvarande svenskan det). Jag hittade faktiskt ett bra exempel:
Es weiden meine Schafe um den Machangelbaum
Mina får betar vid enbusken. Ordagrant: Det betar mina får vid enbusken.
Det egentliga subjektet meine Schafe är pluralt. Därför står verbet i pluralis: weiden. Om es vore ett referentiellt subjekt och det som kommer efter vore objekt skulle verbet ha formen weidet (singularis). Och om man bytte ut meine Schafe mot ett maskulint led i singularis skulle skillnaden mellan nominativ (egentligt subjekt) och ackusativ (objekt) komma till uttryck.
Möjligen återkommer jag med exempel från isländskan.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Aj...
("Får man föreslå lokal-bedövning?" frågade en lustigkurre på Twitter.)
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Kahlokatt skrev:
Aj...
("Får man föreslå lokal-bedövning?" frågade en lustigkurre på Twitter.)
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Kahlokatt skrev:Gick förbi en skylt vid en beteshage:
"I sommar kommer det att beta gotlandsfår i betesmarken."
??
Kan man säga så? "Kommer det att beta gotlandsfår" låter för mig som om "det" är ett monster, och det kommer att gå omkring inuti marken och äta fåren.
Eller har jag fel?
Jag skulle skriva: "I sommar kommer gotlandsfår att gå på bete i den här hagen" alt. "I sommar kommer det att gå gotlandsfår och beta i den här hagen."
Kahlokatt skrev:Furienna skrev:Fast man säger ju bara att gräsätare som får, kor och hästar betar. Ingen borde alltså få för sig att köttätande djur betar.
Nej, men det var ju inte det jag tyckte var konstigt. Det var meningsbyggnaden. "Det" är subjekt, men på något vis låter det som om "gotlandsfår" är objekt, fastän "det" syftar på dem.
HGJ skrev:HGJ skrev:Mats skrev:Som jag uppfattar det är "Det" formellt subjekt och "gotlandsfår" egentligt subjekt. Möjligen låter det lite gammaldags, men jag ser inget fel med att uttrycka sig så.
Det stämmer att man använder de termerna. Det speciella i det fall som tagits upp här är att beta hör till de verb som kan konstrueras både med och utan objekt (användas både transitivt och intransitivt).
Med objekt:
Fåren betar gräs i hagen.
Utan objekt:
Fåren betar i hagen.
Expletivt (icke-referentiellt, formellt, "platshållande") det står i regel bara med tillsammans med verb utan objekt, och den som skrev skylten tänkte sig inte heller något objekt. Eftersom beta i andra sammanhang tar ett objekt går det dock att tolka skylten annorlunda (och därvid även uppfatta det som referentiellt, som syftande på exempelvis ett monster). Jag blev nyfiken på om Wellander uttalat sig om något liknande fall. Har letat i Riktig svenska men inte hittat något.
Tolkningsproblem sådana som den nämnda skylten ger upphov till torde mindre lätt uppstå i isländskan och tyskan, tack vare dels kasusböjningen av det led som är antingen objekt eller egentligt subjekt, dels numerusböjningen av det finita verbet. Om det finns ett egentligt subjekt rättar sig verbet efter detta och inte efter det expletiva það/es (motsvarande svenskan det). Jag hittade faktiskt ett bra exempel:Es weiden meine Schafe um den Machangelbaum
Mina får betar vid enbusken. Ordagrant: Det betar mina får vid enbusken.
Det egentliga subjektet meine Schafe är pluralt. Därför står verbet i pluralis: weiden. Om es vore ett referentiellt subjekt och det som kommer efter vore objekt skulle verbet ha formen weidet (singularis). Och om man bytte ut meine Schafe mot ett maskulint led i singularis skulle skillnaden mellan nominativ (egentligt subjekt) och ackusativ (objekt) komma till uttryck.
Möjligen återkommer jag med exempel från isländskan.
I isländskan och tyskan kan expletivt það respektive es även användas med verb som tar objekt:
Það vita flestir nafn hans.
'De flesta känner till hans namn.' Ordagrant: Det vet(a) flest namn hans.
Það höfðu fæstir vitað nafn hans.
'Mycket få hade känt till hans namn.' Ordagrant: Det hade färst (superlativ av få) vetat namn hans.
Aber es kennen viele unser Projekt einfach noch nicht.
Es haben viele Arbeitslose eine Arbeit gefunden.
Vita, höfðu, kennen och haben är pluralformer. (Motsvarande sigularformer är veit, hafði, kennt, hat.) Liksom i folksångens titel är det alltså det egentliga subjektet (här de plurala flestir, fæstir, viele, viele Arbeitslose) som avgör verbets numerus, inte det expletiva það/es.
Vad kan man då säga om den syntaktiska funktionen hos það/es i satser som de ovanstående? Svenskans det i Det betar får i hagen kallas som sagt formellt subjekt. Av åtminstone tre skäl synes det mindre lämpligt att även beteckna isländskans och tyskans expletiva það/es som något slags subjekt:
1) Som sagt rättar sig verbet inte efter det expletiva ledet till numerus. I äldre svenska rådde vanligen det motsatta förhållandet:
http://runeberg.org/lffsp/12/0399.html
Det finns två större och två mindre ugnar i hyttan.
Vid varje större ugn finnas 12 sådana öppningar.
Alltså singular verbform (finns) vid formellt subjekt (det) även där det egentliga subjekt är pluralt (två större och två mindre ugnar) men plural verbform (finnas) där det saknas formellt subjekt men finns ett vanligt subjekt i pluralis (12 sådana öppningar). Till skillnad från það/es har således svenskans formella subjekt det gemensamt med vanliga subjekt att det avgör vilket numerus verbet får.
2) Svenskans formella subjekt behöver, liksom vanliga subjekt, inte stå satsinitialt: Vid enbusken betar det får. Såvitt jag förstår måste það/es i motsvarande fall utgå: Um den Machangelbaum weiden Schafe.
3) Som sagt kan det expletiva það/es även användas med verb som tar objekt. Därmed kan detta satsinitiala led kanske lika gärna ses som "ställföreträdande objekt"?
Satsinitialt expletivt það/es:
Það vita flestir nafn hans.
Það höfðu fæstir vitað nafn hans.
Aber es kennen viele unser Projekt einfach noch nicht.
Es haben viele Arbeitslose eine Arbeit gefunden.
Satsinitialt subjekt:
Flestir vita nafn hans.
Fæstir höfðu vitað nafn hans.
Aber viele kennen unser Projekt einfach noch nicht.
Viele Arbeitslose haben eine Arbeit gefunden.
Satsinitialt objekt:
Nafn hans vita flestir.
Nafn hans höfðu fæstir vitað.
Aber unser Projekt kennen viele einfach noch nicht.
Eine Arbeit haben viele Arbeitslose gefunden.
Till saken hör att það/es är neutrum och därmed heter likadant i ackusativ som i nominativ.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Beskrivs av Expressen som ett "Ödelagt torp till salu."
Ser väldigt helt och fint ut för att vara ÖDELAGT...
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Blandade språkfel, stavfel och liknande.
Kahlokatt skrev:
Beskrivs av Expressen som ett "Ödelagt torp till salu."
Ser väldigt helt och fint ut för att vara ÖDELAGT...