Informationstillfällen ja. En närstående med tydliga AS-drag (dock odiagnosticerad) missförstod nyligen telefonförsäljare och upplevde sig lurad.

Pingla95 skrev:När dessa personer ska beskriva diagnosen blir det större risk att det blir fel eftersom diagnosen då beskrivs utifrån och ytligt inte inifrån och på djupet. Personen som försöker beskriva ser bara de saker som är på ytan och väldigt enkla i förhållande till vad en person med diagnosen kan uppleva. Det är därför jag tror det är bra att vi med diagnos berättar om hur våran diagnos påverkar oss. Det blir mer nyanserad information till omvärlden om informationen kommer från någon som har ett inifrånperspektiv. Så tänker jag.

Tror du tänker helt rätt där. Fast det tar rätt mycket mod upplever jag, fast det kan vara en generationsfråga.

Sedan låter det skitjobbigt hur du tänker tillbaka på det sättet.

En sak jag märkt är att det ganska ofta går att lösa missförstånd bara båda är redo att sansa sig och formulera sig vettigt. I vissa situationer som innan blev dåliga kan jag uppleva att det finns en väg ut om man använder orden på bästa sätt, helst innan man reagerar med känslor. Ibland blir det världens antiklimax och det är ju bra. Om någon verkar bli upprörd så frågar man vad den personen tyckte man sa. Hen säger hur hen hörde det. Då har man chansen att säga att Nej jag menade inte SÅ, jag menade SÅ HÄR. Och då kan det ibland bli att Jahaa! och sedan är den krisen avblåst.

kiddie skrev:Jag menar att varje gång man talar om inlevelseförmåga så är det ALLTID i formen av att en aspergare är taskig mot ngn annan pga dålig inlevelseförmåga. Man talar ALDRIG om att aspergare råkar illa ut pga dålig inlevelseförmåga även om det är skitvanligt att aspergare blir lurad i vänskap, kärlek, på pengar, utnyttjad mm.

Håller med dig till 100%. Det är fel fokus på det här området. Det stora problemet är att aspergare (och även neurodiversa) blir lurade och utnyttjade, inte att NTs upplever att de har dålig inlevelseförmåga.

kiddie skrev:Sedan låter det skitjobbigt hur du tänker tillbaka på det sättet.

Hur menar du här? Förstår inte riktigt.

När du sa att du kan analysera saker som hänt för länge sedan och inte kan släppa det. Sånt är ju jobbigt.

Ett bra exempel på hur jag sa för lite!

Och ett bra exempel på att använda orden från din sida. Vissa skulle bli förbannade och tycka "Fan menar du egentligen??"

Okej. Då förstår jag

Efter att ha snappat upp en del fakta om spelet och utvecklat några tillvägagångssätt i att hantera andra människors sätt att spela känner jag mig nu duktigare på Town of Salem i sitt grundutförande(classic) men mer avancerade lägen med mer slumpmässig rollstruktur känns fotfarande väldigt virrigt. Det kanske tar sig med än mer träning och strategier.