Den kristna påsken firas till åminnelse av Jesu död på korset (på långfredagen) och återuppståndelse (på påskdagen, dvs söndagen).

Jesus firade också påsk, den judiska påsken (Pesach) till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten. Den påsken kallas också “det osyrade brödets högtid”. Inget jäst bröd och ingen jäst får finnas i huset under påsken. Vid flykten ur Egypten hann man inte låta brödet jäsa.

Det hebreiska ordet pesach betyder "passera förbi" och på engelska brukar termen "passover" användas. Detta syftar på Andra Mosebok 12:23, där Gud meddelar Moses att Guds ängel kommer att döda den förstfödde sonen i varje egyptiskt hem, men passera förbi de dörrar som insmorts med blod från ett lammoffer. Genom blodmarkeringen kunde därmed de judiska gossebarnen överleva. https://sv.wikipedia.org/wiki/Pesach

På Jesu tid brukade många judar samlas i templet i Jerusalem och då offrade man påskalammet.

I det traditionella kristna firandet:

40 dagar före påsk skulle man fasta.

I tre dagar före fastan firade och frossade man desto mer, det kallades fastlagen och firades i vissa länder med karneval.
Fastlagssöndagen el köttsöndagen inledde fastlagen.
Sedan kom blåmåndagen, även kallad fläskmåndag el korvmåndag. Nuförtiden kallas ibland också måndagen i stilla veckan för blåmåndag, men det blir ju förvirrande. Under måndagen i fastlagen skulle man festa och frossa, under måndagen i stilla veckan skulle man fasta.
Sedan kom fettisdagen. Därifrån kommer fastlagsbullen el fettisdagsbullen, dvs semlan.
Dagen efter fettisdagen var askonsdagen:

Askonsdagen är första dagen i fastetiden. Den har fått sitt namn efter den katolska sedvänjan att strö välsignad aska på de botgörare som denna dag fick lämna kyrkan. Efter absolution fick de åter komma in i kyrkan på skärtorsdagen.
Under askonsdagens mässa är det vanligt att prästen tecknar ett kors med aska på gudstjänstdeltagarnas pannor för att påminna om människans dödlighet. Vid tecknandet säger prästen detta eller liknande: ”Kom ihåg, o människa, att du är stoft och att du åter skall bli till stoft. Omvänd dig och tro evangelium.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Askonsdagen

Under fastan skulle man fasta varje dag utom söndagar. Detta betydde att man inte fick äta kött el fläsk.

Veckan före påsk kallade stilla veckan. Den inleddes med palmsöndagen.

Söndagen åminner om Jesu intåg i Jerusalem då folket hälsade honom med palmkvistar i händerna. Episoden återberättas i Bibeln i Markusevangeliet 11:1-11, Matteusevangeliet 21:1-11, Lukasevangeliet 19:28-44, Johannesevangeliet 12:12-19. Intåget finns också i predikotexten för första advent. Jesu intåg i Jerusalem inträffade veckan innan hans död och återuppståndelse, och räknas därför som inledningen till stilla veckan.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Palms%C3%B6ndagen

På onsdagen i stilla vackan, dymmelonsdagen inleddes påskfriden

Namnet kommer av traditionen att i Skandinavien ersätta metallkläpparna i kyrkklockorna denna dag av trästavar, dymblar eller dymmlar, för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering av att det var stilla veckan och att långfredagen var i antågande.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dymmelonsdag

Onsdagen till lördagen var fastans strängaste tid och allt arbete skulle då vila. Under dymmelveckan trodde man också att häxorna var extra farliga. Alla hjul, såsom kvarnhjul, spinnrockshjul med mera skulle stå stilla, för enligt folktron skulle allt som svängde runt öka Frälsarens pina.

http://historiesajten.se/handelser2.asp?id=52

Ja, t om att röra i grytan var förbjudet. Man måste alltså äta kall mat.

Skärtorsdag var reningsdagen.

I Romersk-katolska kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag, varav ordet skärtorsdag är bildat. "Skär" kommer från ett fornnordiskt ord för 'ren', 'vacker', 'blank' eller 'klar', som också finns i förleden till ordet skärseld.
---
Denna dag firar kristendomen attJesus instiftade nattvarden då han den natten firade den judiska påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar. Namnet, skärtorsdagen, kommer av att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före måltiden, se fottvagning.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A4rtorsdagen

Enligt folktron for häxorna till Blåkulla och Djävulens gästabud på skärtorsdagen. Alltså skulle man gömma undan kvastar och sopborstar. Man skulle måla kors på ladugårdsdörren, annars kunde häxorna använda korna att flyga på. Man skulle stänga skorstensspjället och skjuta med smällare för att skrämma bort häxorna. Det är därför barnen klär ut sig till påskkäringar just på skärtorsdagen.

Långfredagen ska man tänka speciellt på Jesus på korset. Man ska inte dricka något och samtidigt äta salt mat för att lida. Man ska inte besöka andra utan hålla sig hemma. Det fanns också seden att slå varandra med riset. Långfredagsrisning uppkom på 1600-talet. Husfadern piskade upp barn och tjänstefolk för att påminna om Kristi lidande. Det är bakgrunden till påskriset. Ända till 1969 rådde nöjesförbud i Sverige under långfredagen, dvs affärer, restauranger, danslokaler och biografer måste hållas stängda. Visades det någon film på TV, så handlade den om Jesus. Det fanns ju bara en enda TV-kanal då.

Påskdagen var uppståndelsedagen. Enligt kristendomen årets viktigaste dag.

I Svenska kyrkan kan firandet inledas redan sen kväll på påskafton med en påskmässa; i flera kyrkor är påsknattsmässan (ofta kallad vaka) norm. Oavsett när påskdagens gudstjänst startar är den ett uttryck för stor glädje. Altaret kläs med vita textilier som symboliserar glädje, fest och renhet. Vidare pyntas altaret med påskliljor och sex ljus som tecken för att mörkret vänts till ljus och att långfredagens lidande är slut. Påskdagens tema är "Kristus är uppstånden".[2] Under inledningen av gudstjänsten ropar prästen ut den kristna påskhälsningen, som kristna traditionellt sett hälsar varandra med på påskdagen: Kristus är uppstånden!, varpå församlingen svarar: Ja, Han är sannerligen uppstånden!

https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skdagen

Men i det vardagliga (ej religiösa) påskfirandet är det påskaftonen som är den stora dagen. Precis som julafton är större än juldagen. Då äter man påskbord, målar ägg och delar ut påskägg.

Annandag Påsk

var ungdomarnas kväll. De stilla och lugna dagarna var nu över och byns drängar och pigor samlades till "påskastua" och det var pigorna som nu uppvaktade drängarna, annars brukade de ju vara tvärtom. Man åt påskmat och dansade.

http://historiesajten.se/handelser2.asp?id=52

Förr firade man hela veckan efter påsk, dvs påskveckan, men det minskades till en enda dag under 1800-talet.

Om påskmaten

Till påsk i Tierps socken under 1800-talets andra hälft åts ägg och lutfisk. Det kan man läsa i Håkan Libys bok: Uppland rustar till fest. Det gällde att skala äggen försiktigt så att skalen behölls så hela som möjligt eftersom husbonden ibland bjöd påskbrännvin i dem.
I Skogs-Tibble socken kunde en påsktupp, alltså en tjädertupp tillagas. I ett borgerligt uppländskt hem i början av 1900-talet kunde det till påsk dukas med rimmad laxrygg med korintsås och stuvad potatis. På påskafton var det lite som i dag: ett smörgåsbord med sill, småvarmt och kokta ägg.

http://www.unt.se/leva/brannvin-i-aggsk ... 16124.aspx

Ägget har en stark ställning i påskfirandet som en universell symbol för livet och uppståndelsen.
– Går man tillbaka 150-200 år var det ingen självklarhet att det fanns gott om ägg. Men påsken sammanfaller, åtminstone här i Mälardalen, med att det blir varmare och hönorna kan gå mer ute och då börjar de värpa mer. Tillgången på ägg blir större. Det var vanligt att kvinnorna sålde äggen, man brukar säga att smör och ägg gjorde det möjligt för kvinnor att få egna kontanter. Men till påsken behövdes äggen.

Idag lever hönorna inga naturliga liv och värper därför året runt. Men traditionen att äta mycket ägg under påsken finns kvar.

Påskharen som symbol kan spåras till 1600-talets Tyskland och fick spridning under 1800-talets senare del, främst med hjälp av godis- och leksakshandlare.

Påskalammet kommer alltså från den judiska traditionen. I kristendomen symboliserar Jesus det offrade påskalammet.

Här i Norden är ju lammen slaktfärdiga på hösten, eftersom de föds på våren, just denna tid. Lammen föddes väl tidigare i Israel. Så vi importerar lammstek från Nya Zeeland, där det är höst nu.


En finländsk påskrätt är memma (mämmi), gjord på vatten, rågmjöl, malt och sirap. Den serverades kall och passade därför bra att äta på långfredagen när man inte fick laga vanlig mat.

Källor:
wikipedia
http://historiesajten.se/handelser2.asp?id=52
http://www.unt.se/leva/brannvin-i-aggsk ... 16124.aspx

Mer om memma:

Ica skrev:Memman har troligen persiskt ursprung

Memman kom till Finland på 1700-talet från Ryssland men är förmodligen från början en persisk rätt. Den har likheter med samanu som man äter under det persiska nyåret för att fira in våren. Smaken ska vara densamma enligt de som smakat på både samanu och memma.

Hur man äter memma

Memman åts historiskt på långfredagen. Detta eftersom man inte skulle elda i spisen under den dagen till åminnelse av Kristi lidande. Memma eller mämmi som den heter i Finland ick bra att äta eftersom den serveras kall med mjölk eller grädde.

http://www.ica.se/buffe/artikel/memma/

Recept på memma, men var hittar men malt?

Ingredienser

2 liter (l) vatten
8 deciliter (dl) rågmjöl
3 deciliter (dl) malt
1 tesked (tsk) salt
1 deciliter (dl) sirap
1 matsked (msk) pomeransskal

Värm vattnet till ca 60°C. Tillsätt rågmjöl och malt. Låt stå varmt utan att koka i 3 timmar.

Låt koka upp 5-10 minuter. Tillsätt salt, sirap och malet pomeransskal. Häll i en ugnsfast form.

Grädda 3 timmar i 175°C. Rör under de första två timmarna om var 15 minut.

Låt svalna. Servera med socker och grädde.

https://svenska.yle.fi/recept/2003/04/17/memma

Nå, socker är för veklingar, tycker jag.

Icas recept är lite annorlunda:


Fast jag nöjer mig med att köpa Fazers färdiga memma på 550 g. Det är så mättsamt att vi kan äta det tre gånger under påsken.

Alien skrev:... var hittar men malt?

Kul tråd - tack, Alien!

Malt kan man köpa på nätet, eller i lokala butiken för ölbryggare om man råkar bo på en ort där det finns en sådan. Nätsök alltså "ölbryggning" eller något liknande, eller titta in på Bryggarforum http://shbf.se/bryggaren/ - där lär det finnas tips.

Ingen riktig påsk utan memma.

Det skall vara riktig grädde till (inte kaffegrädde). Och inget socker.

Geastrum skrev:Ingen riktig påsk utan memma.

Det skall vara riktig grädde till (inte kaffegrädde). Och inget socker.

Gör du/ni egen memma?

Jag tycker att det låter riktigt lockande, men får väl vänta till nästa år...

ankhat skrev:

Geastrum skrev:Ingen riktig påsk utan memma.

Det skall vara riktig grädde till (inte kaffegrädde). Och inget socker.

Gör du/ni egen memma?

Jag tycker att det låter riktigt lockande, men får väl vänta till nästa år...

Jeg har ikke hørt om memma tidligere. Er det en slags søt grøt?

ankhat skrev:

Geastrum skrev:Ingen riktig påsk utan memma.

Det skall vara riktig grädde till (inte kaffegrädde). Och inget socker.

Gör du/ni egen memma?

Nej, jag har bara ätit köpememma.

Batte skrev:Jeg har ikke hørt om memma tidligere. Er det en slags søt grøt?

Ja, det är som en gröt kan man säga, eller som en blöt kaka som inte stelnar då den gräddas.

Batte skrev:

ankhat skrev:

Geastrum skrev:Ingen riktig påsk utan memma.

Det skall vara riktig grädde till (inte kaffegrädde). Och inget socker.

Gör du/ni egen memma?

Jag tycker att det låter riktigt lockande, men får väl vänta till nästa år...

Jeg har ikke hørt om memma tidligere. Er det en slags søt grøt?

Det är något invandrare från Finland äter i Sverige och har inget att göra med svenska påsktraditioner, OK för att Finland var en del utav Sverige fram till 1809 men memma är finskt.