Mandeismen



Mandéerna (eller Sabéerna) praktiserar en abrahamitisk religion som kan vara äldre än judendom, kristendom och islam, men som inte aktivt har missionerat sedan 100-talet e.Kr. De anser numera att man måste födas in i religionen. Deras gud kallas Hayyi Rabbi. Hayyi Rabbi har skapat alla världar i universum, samt alla själar, som placerades i människokroppar av änglar. Medan själen befinner sig i den materiella världen måste den lida, men som en del av den gudomliga skapelsen bör en själ också utföra goda handlingar och konfrontera det onda.
Vid dödstillfället renas själen och återvänder till sin ursprungliga plats.

Deras heliga bok heter Ginza Rabba ("Stor Skatt") och skall ha givits till Adam av en ärkeängel vid världens tillblivelse. Gud symboliseras av ett kors täckt med vitt siden. Korset representerar ett plustecken och universums fyra hörn och tyget symboliserar Guds ljus.
Mandéernas heliga byggnad kallas mendin.

Det finns ungefär 100 000 mandéer i världen, främst i Irak och södra Iran. I Sverige bor ungefär 8 000 mandéer och det finns två mendiner, en i Sandviken och en i Hallsberg.

(Uppgifter från 10 monotheistic Gods you've never heard of av David Tormsen på Listverse 15 december 2015, samt Wikipedias svenska artikel Mandeism.)

Har haft en del med mandeer att göra, dels genom mitt förra jobb och dels genom att en kompis till mig tillhör den religionen. Trevliga människor överlag men ibland svårt traumatiserade av förföljelser av salafiter och Daesh-anhängare. Ett par saker om dem som inte togs upp ovan är:

- De är mycket gnostiska och har en strikt dualistisk världsbild, de ser det som att mycket i världen består av motsatser såsom ljus och mörker, rätt och fel, ont och gott m.m.
- Deras bröllop tar flera timmar och är en fysiskt krävande ceremoni där brud och brudgum springer mellan olika tält och vid flera tillfällen säger ja till varandra bl.a.
- De är "fiskitarianer", d.v.s. de äter inget annat kött än fisk, med ett undantag - lammkött, men det MÅSTE komma från handjuret.
- P.g.a. att de är en sluten religion får de absolut inte gifta sig med en icke-mandeisk person. Om så sker ses det som avträde från såväl religionen som familjens gemenskap.
- Regler i övrigt, ang. t.ex. föräktenskapligt sex, alkohol m.m. liknar de inom andra abrahamitiska religioner.
- I övrigt har de liknande inställning till många saker i livet som moderata/moderna muslimer och kristna från samma område.
- Guldsmed och juvelerare är ett överrepresenterat yrke bland mandéer, oklart varför.

Samtliga punkter ovan är empirisk info från mina mandeiske vän samt de mandeer jag jobbade med förut. En del av det finns även att läsa på Wikipedia.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Mandeism

Glömde bort att dopet, som de genomgår flera gånger under livet och helst ska ske utomhus i en flod, sjö eller liknande, är deras absolut viktigaste sakrament.

Vet inte om dom har LSD-dårarna här varit upp tidigare i tråden.

The Brotherhood of Eternal Love emerged from the hippie culture of ‘60s California – but their ambitions were global. Benjamin Ramm looks at the books and ideas that shaped the group.

http://www.bbc.com/culture/story/201701 ... ed-america

Orkar inte översätta eftersom jag tar för givet att alla är bra på engelska eftersom för dom flesta är det ett andraspråk.

Det var en jäkla massa LSD dom försökte att prångla ut.

The Brotherhood responded by redoubling their commitment, and expanded their operations to produce 10kg of LSD – approximately 100 million doses. According to Michael Randall, a formative member of the Brotherhood, the plan was to drive down the price of LSD through mass production – to distribute “so much Orange Sunshine that it would become virtually free. We had a deep spiritual commitment to what we were doing”.

Tja, hellre LSD-flummande hippies än domedagspredikanter, foliehattar och allmänt störda tyranner som kräver total underkastelse från sina följare.

Sufister tycker jag är ganska festliga...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sufism

Richard skrev:Sufister tycker jag är ganska festliga...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sufism

Videon är fejk, ljud och bild matchar inte.
Vet tillräckligt om sufismens musik och sånger för att veta att det inte låter så där.
Annars är sufier rätt sköna, men knappast ovanliga inom islam, även om många inte vill skylta med sin tro.

ankhat skrev:

slackern skrev:Vet inte om du har hört talas om vattentornet i Blåkulla, men där håller häxor till. Eller gjorde förut.

http://www.jolandadentredje.nu/tornet.html

Helt nytt för mig, tack för länken!

Kahlokatt skrev:Tack!
Wicca är jag inte så bra på, även om jag var inne på både Old Age och New Age i övre tonåren. Jag och en kompis var in i Jolanda den Tredjes butik i Gamla Stan i Stockholm och jag vill minnas att "Jolanda" var en väldigt flummig typ och att vi lätt skrämda och skeptiska snabbt avlägsnade oss därifrån.
Vet inte om man skall räkna Wicca som en eller flera religioner. Den är dock ganska harmlös, man sysslar mig veterligen bara med "vit" magi och wiccanernas motto är "gör vad du vill, så länge du inte skadar någon." Jag har träffat flera wiccaner och de var inte läskiga. Mest flummiga.

Jag kan inte (heller) något om Wicca. Anledningen till att jag frågade var att jag sprang på en gammal kollega på Systemet (där träffar man förr eller senare alla man känt någon gång, verkar det som), och hon har gått från att vara vetenskapare till att bli "häxa" inom Wicca.

Själv är jag inte så religiöst lagd, men jag blev ändå glad över min gamla kollegas utstrålning nu. Hon var en sån där hunsad kvinna med konstant dåligt självförtroende, och därmed lätt att utnyttja, men nu var det något helt annat. Hon utstrålade godmodigt självförtroende. Oavsett hur man ser på det andliga så var det enligt henne själv Wicca-praktiserandet som blev vändpunkten.

Så lite nyfiken blev jag ju.

Här skriver SVT om henne. Fast hon verkar vara rätt modern i sina tankar.

– Alla som kallar sig häxor i dag är rebelliska mot de hierarkiska och patriarkala strukturer som samhället är byggt kring. Det säger Rosie Björkman, mer känd som häxan ”Jolanda den tredje”. SVT Nyheter träffade henne för att prata om nutida häxor och påsk.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-t ... g-feminism

Vad tror egentligen rastafari på?
(översättning av 10 things to know about Rastafarian beliefs av Gregory Myers, 6 januari 2014.



10. Alla rastafari röker inte gräs

Många personer attraheras av tanken på att bli rastafari eftersom de då kan ha en religiös ursäkt för att röka ganja. Vissa av dem kan bli förvånade över att det inte bara är frivilligt för rastafari, det är inte ens en central del av deras tro. Vissa rastafari väljer faktiskt att inte röka gräs.

Nyligen bestämde sig Snoop Dog att ändra sitt namn till "Snoop Lion" för att visa att han blivit rastafari efter en tid på Jamaica, men många rastafari har blivit väldigt upprörda och menat att Snoop egentligen inte är troende, utan bara vill ha en ursäkt att röka på. Huruvida Snoop tar sin tro på allvar eller ej är emellertid inte huvudorsaken till deras vrede. De har redan svårt att få folk att ta dem på allvar p.g.a. stereotyper och är förmodligen oroade över att de ska bli ännu mer missförstådda genom att en välkänd drogmissbrukare som Snoop representerar dem.

9. De tror att Haile Selassie är den återuppståndne Kristus



Den här tron, som är en av de grundläggande delarna av rastafarianismen, var en orsak till att religionen föddes. I början av 1900-talet kom en viss Marcus Garvey med en profetia om att en ny svart kung snart skulle komma till Afrika och att han skulle vara Messias. En kort tid senare kröntes en ny kung i Etiopien och hans namn var Haile Selassie I.
Den spirande rastafarirörelsen såg detta som ett tecken på att profetian hade slagit in och menade att denne man var den återuppståndne Jesus. De flesta tror dock inte på Messias återuppståndelse enbart baserat på en profetia, och det gjorde inte rastafari heller. De menar att det finns andra bevis också, i synnerhet det att Haile Selassie härstammar från kung Salomo och därigenom har en länk till Jesus.
Om nu Haile Selassie var Mesias, höll han väldigt tyst om det och förnekade alltid att han skulle vara en reinkarnation av Jesus.

8. Ital-dieten

Rastafari följer en speciell diet som kallas Ital, ett ord som härstammar från ordet "vital". Många tror att Ital är det samma som vegetarianism eller veganism, men det är en egen diet och kan variera lite baserat på vilken form av rastafari man tillhör, eller helt enkelt på vem man är som person.
Rastafari vill inte delta i samhället, eftersom de anser att det är förtryckande. Av denna anledning äter de aldrig processad mat. De äter inte heller rött kött, eftersom de tror att det ruttnar i kroppen. Många äter fisk, eftersom de menar att det godkänns i Bibeln. Andra vägrar äta fisk och ytterligare några äter inte heller mejeriprodukter utan håller sig snarare till vegankost.
Huvudidén är kort och gott att man skall äta naturlig mat som är bra för kroppen.

7. Din kropp är ditt tempel

Inom rastafari är din kropp ditt tempel, så man måste ta väl hand om sig själv. En del av det kan ses i Ital-dietens filosofi, men man bör göra mer för sin hälsa än att bara äta nyttig mat.
Rastafari menar att man skall låta håret växa och inte hälla något onaturligt i det. Det handlar om att respektera kroppen och vad den är. Man klipper inte håret, skaffar inga tatueringar och äter ingen dålig mat. Vissa undviker ganja för att de menar att det är dåligt för hälsan.

6. Kalla dem inte rastafarier/rastafarians

Rastafari gillar faktiskt inte alls att kallas "rastafarier". Anledningen har sitt ursprung i deras filosofi.
Rastafari tror att "ier" och "ismer" representerar det korrupta "Babyloniska" systemet som förtrycker folk över hela världen. Att säga sig tillhöra en religion eller ism av något slag ses som att acceptera det system som går stick i stäv med vad de tror på- Vissa rastafari kan bli riktigt sura på dig om du kallar dem rastafarier eller säger att de praktiserar rastafarianism.
Detta har förstås inte hindrat forskare från att referera till rastafari som en "ism" eller klassificera dem som en religion. Det senare har också lett till irritation, eftersom vissa rastafari inte tycker om termen "religion" heller, utan föredrar att kalla sin rörelse "filosofi".

5. Ner med Babylon



Rastafarirörelsen uppstod på Jamaica, där större delen av den svarta befolkningen tidigare hade varit slavar som tvingats iväg från Afrika. Rörelsen startade som en form av bemyndigande, så det är föga förvånande att rastafaris tro är helt emot det västerländska samhällets standard och struktur.
För ett folk som har förtryckts av det västerländska samhället och kolonialismen, var rastafarirörelsen ett sätt att kämpa för att återta sitt eget levnadssätt. Genom att motsätta sig det "babyloniska" systemet, som de anser är korrupt och förtryckande, kan rastafari ta tillbaka sin egen kultur och hitta en återkoppling till sina rötter.
Rörelsen formades i början väldigt mycket av Marcus Garveys ord och han har senare blivit en rastafari-profet. Garvey kallade sig visserligen aldrig rastafari, men han var väldigt vältalig när det gällde svart bemyndigande och han inspirerade väldigt många.

4. Tillbaka till Afrika

Rastafari tror mycket starkt på Bibeln, men har sin egen syn på Paradiset. Medlemmar av rastafarirörelsen känner att de befinner sig i en sorts helvete eller skärseld, eftersom deras förfäder tvingades bort från sitt hemland mot sin vilja. Afrika är deras version av Zion. Det är paradiset på jorden och många rastafari har som mål att flytta tillbaka till Afrika.
Detta är mer en kulturell önskan än bara en religiös tro och helt vettig, med tanke på hur den svarta befolkningen behandlades av kolonialisterna. Av denna anledning handlar det för de flesta rastafari inte bara om att återvända till Afrika. Det handlar mycket om att bygga upp Afrika till något ännu bättre, bevara afrikanska kulturer och hylla ett levnadssätt som många känner att det "babyloniska" samhället har försökt ta ifrån dem.

3. Lyaric - ett eget sätt att prata

De tidiga rastafari på Jamaica skapade en dialekt med ursprunget i jamaicansk kreol. Jamaicansk kreol utvecklades i sin tur från engelska av afrikanska slavar som tagits till Jamaica. Rastafari som en empowerment-rörelse tog språket och förändrade både dialekten och filosofin för att skapa både en dialekt och filosofi som stämde överens med deras behov. Den nya dialekten - Lyaric - uppstod.
Ett av de viktigaste koncepten är användandet av pronomen. För det mesta använda "I" i stället för "me", "you" eller i stort sett alla andra pronomen. Rastafari gör det för att uttrycka länkarna mellan alla människor och för att erkänna allas mänsklighet.
Rastafari föredrar också positiva uttryck närhelst det är möjligt. I stället för att säga att man är "dedicated", hängiven, kan man säga "livicated" för att visa vitalitet. Och "oppressed", förtryckt blir "downpressed", för att indicera vilket håll förtrycket kommer från. Man kan också "overstand" något för att det låter gladare än "understand".

2. Grounation Day

För rastafari är 21 april en väldigt viktig dag. Som tidigare nämnt tror rastafari att kejsare Haile Selassie I av Etiopien var Kristus återuppstånden och är därför väldigt fästa vid honom. Under 1960-talet bestämde han sig för att besöka Jamaica. Officiellt var det ett diplomatiskt besök, men vissa trodde att han ville möta rastafari och lära sig mer om det folk som dyrkade honom som den återuppståndne Kristus.

Det kom enormt mycket folk som förde enormt mycket oväsen och förhindrade att Haile Selassie I kunde stiga av planet, förmodligen p.g.a. säkerhetsrisker. Under sin tid på Jamaica mötte han några av de ledande medlemmarna av rastafarirörelsen. Man vet inte mycket om vad som sades, men han kan ha sagt att jamaicanerna skulle försöka få ordning på Jamaica innan de återvände till Afrika.

Sedan hans besök har 21 april firats av rastafari som en av deras viktigaste heliga dagar, Grounation Day.

1. Rastafaris färger


Rastafaris färger - rött, gult och grönt - är väldigt tydliga, fast de flesta associerar dem mer med Bob Marley och ganja än med en andlig rörelse. Många vet inte heller att det finns fyra "rastafärger".

Rörelsen influerades mycket av Marcus Garvey och färgerna i hans egen rörelse var rött, grönt och svart. Eftersom rastafari senare såg Haile Selassie I som Jesus och den etiopiska flaggan var röd, grön och gul, lade man senare till gult, så att det blev fyra färger.
Dessa färger har alla en symbolisk betydelse för rastafaris tro. Gult sägs av vissa referera till rikedomen i deras hemland i Afrika. Rött är föga förvånande blodet och tidiga rastafaris martyrium. Svart är förstås de svarta människor som startade rastafarirörelsen för att återvända till rötterna, och grönt är relaterat till det rika växtlivet i Afrika.
Och utifall att någon undrar - nej, rastafarifärgerna har inget att göra med att röka gräs.

BUMP!
Ser att det var över två år sedan jag skrev i den här tråden, men jag tänkte översätta valda delar av listan 10 Religions In The Middle East You Have Never Heard Of som är skriven på Listverse av Matthew Michael och som senast uppdaterades 27 augusti 2018.

Samaritanism

Samariterna (ja, som i "Den barmhärtige samariten") bor på berget Gerizim på palestinska Västbanken och är ett uråldrigt folk som försöker hålla fast vid sitt forntida förflutna. De får inte gifta sig utanför sin religion och är drabbade av genetiska sjukdomar, så numera uppgår de till färre än 1000 personer. Som flest var de 3 miljoner.

Samariterna härstammar från hebréerna, pratar gammalhebreiska och går i synagogan. Deras heliga bok kallas t.o.m. Samaritiska Torah, men de tror inte att dagens judendom är den sanna formen.
På sitt heliga berg, bara några kilometer från Jerusalem, är de fångade i en av världens längsta konflikter och även en extraordinär anomali i Israel/Palestina-konflikten, för de har både israeliska och palestinska pass.

Yarsanism

Mycket få personer har hört talas om yarsanismen, och det är inte så konstigt - yarsanierna (även kända som kakai i Irak) håller sig för sig själva. Denna hemlighetsfulla religion, som uppstod i 1300-talets Iran, tror på reinkarnation och håller sina ritualer och ceremonier hemliga. Yarsanierna kallas för "Sanningens folk", ser solen och elden som heliga och söker enighet och renhet i livet. Men det finns en märklighet som kan hjälpa en att känna igen en manlig yarsani: Enligt deras religiösa texter måste män ha mustasch.

De finner också viss trygghet i att hålla sig för sig själva. Yarsanier har förföljts i många hundra år i Irak och Iran, där religiösa extremister ser dem som icke-troende. Inte ens nu på 2000-talet finns några säkra siffror över hur många yarsanier det finns, men de tros vara runt en miljon.

Ali-Illahism

Ali-Illahism, en mystisk religion för många i Mellanöstern och ganska okänd i resten av världen, bygger på tron att Gud har haft flera inkarnationer på jorden och att Ali - svärson till Profeten Muhammed och efterföljare till honom enligt shia-islam - är en av dessa inkarnationer.
Ali-Illahism har drag från många olika religioner och kombinerar shia-islam med riter från forntida religioner från Mellanöstern, t.ex. zoroastrianism. Detta är ingen överraskning; Ali-Illahism tros ha fötts i "Lurernas land," Luristan i västra Persien.

Shabakism

Shabakismen är en riktigt smältdegel-religion. Shabakerna är ett folk som bor i norra Irak och vars religion och samhälle har inspirerats av religionerna och kulturerna som omger dem. Deras heliga bok är skriven på turkmeniska, de dricker vin och har syndabekännelse som kristna, och de gör pilgrimsfärder till både yazidiska och muslimska heliga platser.

Shabakerna är spirituella och tror att Guds vishet kan uppnås genom rituell meditation ledd av en mystisk ledare eller andlig guide som kallas pir. Och deras ursprung är också höljt i dunkel. Vissa tror att shabakerna är ättlingar till Qizilbasharmén, en vildsint shiamuslimsk krigarstyrka under 1200-talet, andra tror att de är flyktingar från Anatolien.
Liksom för många andra minoritetsreligioner i Mellanöstern, har livet för shabakerna inte varit lätt. De har ofta förföljts, tvingats assimilera sig och behandlats som andra klassens medborgare och uppgår nu bara till 250 000 personer.

Jag blev nyligen fascinerad av udda judiska grupper världen runt. Många känner kanske till de jemenitiska judarna, som Ofra Haza, eller de etiopiska judarna, men visste ni att det finns japanska judar?
Här kommer lite fakta om några spännande judiska grupper.
(Källor: Jakten på Israels försvunna stammar - leder ända till Zimbabwe och Kina av Petter Karlsson ur Historiska brott och mysterier nr. 8 2019 samt 10 Fascinating Jewish Communities That Time Forgot av Christopher Fried, publicerad på Listverse 27 mars 2015.)

Makuya, Japan

De japanska judarna, Makuya, uppgår till ungefär 60 000 personer. De tror att samurajerna härstammar från Samarien och att Japans förste kejsare Osee var samma person som Israels siste kung Hosea. Det finns en del likheter mellan shintoismen och judendomen. Dessutom är tusentals japanska glosor snarlika de hebreiska, t.ex. kensei - knesset (parlament), koru - kor (frysa) och daberu - daber (tala).
Makuya försöker inte omvända folk av andra religioner, utan tror på religiös samexistens, men de är närmast fanatiska sionister.

Bnei Menashe, Indien

1951 fick profeten Challianthanga i nordöstra Indien en uppenbarelse att världens undergång var nära och att hans folk därför skulle emigrera till Israel. Detta stämde väl överens med en muntlig tradition som sa att invånarna i delstaterna Manipur och Mizoram (i östra Indien) härstammade från den israelska stammen Manasse (Bnei Menashe betyder "Manasses barn" på hebreiska). Myndigheterna i Jerusalem godkände bnei menashes anspråk och ungefär 3000 har utvandrat till Israel, medan ungefär 7000 bor kvar i Indien. DNA-tester har dock visat att bnei menashe förmodligen inte har något ursprung i Mellanöstern. Etniskt sett härstammar de flesta bnei menashe från folkgrupperna mizo, chin och kuki.

Bnei Menashes flagga

Amazonas judar

Amazonasjudarna härstammar från både marockanska judar och inhemska indianfolk i Brasilien och Peru. I början av 2000-talet utvandrade en judisk grupp från Iquitos i Peru till Israel.

De indonesiska judarna

I början av 2013 ägde en våldsam attack rum mot en grupp människor som de flesta i världen aldrig ens hade hört talas om. Angriparna förstörde Indonesiens främsta synagoga, Beith Shalom. Under de senaste åren har den lilla judiska gruppen i Surabaya på östra Java attackerats av fanatiker i detta i huvudsak muslimska land. Anti-israeliska protester utfördes ofta vid Beith Shalom, och fyra år innan den förstördes, spärrade motståndare av byggnaden.
Under förföljelsen höll staden precis på att registrera synagogan som ett nationalhistorisk arv, eftersom nederländska judar byggde den på 1800-talet. Som en historisk betydelsefull byggnad skulle staten ha skyddat den, men den lilla minoriteten har få vänner. Nu finns bara en enda synagoga, kvar i landet, i Manado.
Den judiska gruppen i Indonesien har inte alltid varit utsatt. När Holländska Ostindiska Kompaniet började handla med Indonesien på 1600-talet, slog sig många judar ned på Java som handelsmän. Under nazismen flyttade ännu fler judar till Indonesien och skapade en liten med färgstark grupp i det i huvudsak muslimska landet, där det även finns små grupper av kristna, hinduer och buddhister. På senare tid har Israelfrågan lett till fientlighet gentemot gruppen, varför de flesta antingen har lämnat Indonesien eller konverterat till islam eller kristendom.
Man tror att bara finns 200 praktiserande judar kvar i Indonesien, och regeringen erkänner inte ens judendom officiellt som en religion. Trots denna atmosfär har många indonesiska judar återupprättat sin kultur, även de som har fått veta sent i livet att de är judar.

Mycket cred till skaparen av denna tråd, för den var sjukt intressant!

Själv är jag en av 450 000 andra licensierade präster i världen i Church of the latter day dude.

Ett kanske inte helt erkänt trossamfund i Sverige, men dom har utfört egna vigslar bl.a och har konferenser och grejer i USA, och jag gillar andemeningen att vara en allmänt skön snubbe/snubbette och ta det lugnt och avvakta.

Samfundet är sprunget ur känslan och värderingarna man kan få ut av filmen The big Lebowski. Min absoluta favoritfilm som tonårsgrabb!

https://dudeism.com/

Down through the ages, this “rebel shrug” has fortified many successful creeds – Buddhism, Christianity, Sufism, John Lennonism and Fo’-Shizzle-my-Nizzlism. The idea is this: Life is short and complicated and nobody knows what to do about it. So don’t do anything about it. Just take it easy, man. Stop worrying so much whether you’ll make it into the finals. Kick back with some friends and some oat soda and whether you roll strikes or gutters, do your best to be true to yourself and others – that is to say, abide.

Bukharajudarna i Uzbekistan

De flesta västerlänningar vet inte mycket om de centralasiatiska staterna mellan Ryssland och Afghanistan, mer än att de var delar av Sovjetunionen och att Sidenvägen till Kina gick genom området. Inte många har hört talas om bukharajudarna, en grupp som har funnits i nästan 2 500 år.
När babylonierna förstörde Jerusalem på 600-talet f.Kr., förflyttade erövrarna många judar till Babylon. Alla stannade inte där; en del gav sig först av till Persien och sedan längs Sidenvägen, varefter de slog sig ned där de trivdes. Bukharajudarna, som bor i dagens Uzbekistan, kan spåra sitt ursprung tillbaka till dessa judar, men deras historia kan ta slut i andra länder, långt från Bukhara.
Efter att Sovjetunionen föll samman, emigrerade många för att få det bättre ekonomiskt. En del utvandrade till Israel, men den största gruppen av invandrade bukharajudar finns i Queens i New York, där de har haft både framgång och råkat i konflikt. Gruppen består av ungefär 35 000 personer som har etablerat många olika företag, speciellt restauranger, och byggt många hyreshus i området. De försöker samtidigt att bevara sitt cetralasiatiska arv, trots influenser från den omgivande amerikanska kulturen. Störst konflikter lär de ha med vissa Ashkenazijudar, som har fördomar mot dem, eftersom bukharajudarnas klädsel, matkultur och sociala seder skiljer sig från de ortodoxa.