En person sticker in båda händerna i motsatt ärm, så att händerna inte syns.

Kan detta tolkas som en signal? Vad betyder den i så fall?

För mig är det intressant att ta del av både aspergares och NT-personers uppfattning om detta, liksom om någon kan hänvisa till litteratur.

En dum vana? Framför allt barn och tonåringar kan få för sig många konstiga saker. Minst ett av mina barn brukade tugga sönder tröjan vid halsen och även ärmerna.

Det som du beskriver har jag också provat nån gång som barn. Men inte alla fastnar i det.

En signal på att personen fryser om händerna, kanske vill gå in, är det enda jag kan tänka mig.

Att personen är från 1937.

Jag tror att det bör tolkas på olika sätt i olika fall, t.ex. någon som har skaffat sig den vanan, någon annan som har kliande eksem på handlederna, någon tredje som sett bilder på någon annan som gör det och inspirerats, någon fjärde som... någonting annat.

You get the picture. En signal tror jag inte på. Det finns säkert fall där man kan utläsa något om en person med det här beteendet, men jag tror inte att alla som gör det signalerar samma sak.

Som på gamla kinesiska porträtt. Om man har vida ärmar ser det mer värdigt ut att stoppa händerna i ärmarna än att ha dem i fickorna.

Tja, det kan jo være ubevisst kroppsspråk. Det kan også være mye annet.

Jeg tror ikke man kan slå fast noe uten å vite mer om situasjonen. Man kan jo tippe på noen alternativer:

"Jeg er sjenert/blyg."
"Jeg tenker på å si/gjøre noe, men er redd for å gjennomføre (feil)."
"Jeg er redd for det jeg tror jeg burde gjøre, og at du skal vite dette."
"Jeg er usikker på hva jeg bør si/gjøre, og det gjør meg redd."
"Jeg fryser."
"Jeg er engasjert og ønsker å si/gjøre noe, men tror jeg bør holde tilbake for din del."

Ur säkerhetssynpunkt bör man varken ha händerna i fickorna eller instuckna i ärmarna om det är halt ute.

Händerna i ärmarna antyder att man hyfsat övertygad om att man inte behöver få upp garden föra att möta hot i närmiljön imo. Att man inte har för avsikt att dratta på ändan. Nonchalant, frusen och eventuellt försynt / blyg mao.

Förövrigt ett hyfsat sätt att arrangera händerna om man saknar vantar. Kan tyda på överlevnadsträning. Eller brist på Lovvikavantar.

Brukar inte historiska eunucker i filmer och serier framställas med händerna i den fattningen?

Munkar tänker jag på.

Om det är kallt och finns lagom med plats i jackärmarna är det ett bekvämt alternativ till att stå med armarna i kors.

Tack för svar! Ingen som kan hänvisa till exempelvis någon bok om "vett och etikett"?

De Tibetanska prästerna förvarade i regel en liten tempelhund i sina vida ärmar, för att få lite värme i fingrarna under långa böne-sejourer vintertid, samt för att håla borta onda andar...

Tror det kan vara skönt att vila händerna och har man bra ärmar så kan man göra så. Har inte samma problem nu, men när jag var ungdom hade jag helst händerna i byxfickorna. Jag gillade inte att händerna fladdrade runt utan stöd när de inte användes. Kanske hade med dålig koll på var kroppen var nånstans.