får hoppas att det kommer nyare och effektivare mediciner i framtiden.

prozac är den populäraste av dem alla.

slackern skrev:

Furienna skrev:

manne skrev:Jo det finns biverkningar med ssri.
men grejen är att gå runt och vara deprimerad och ha dåligt själv känsla är inte heller bra.
denna medicin gjorde att jag fick ett mera go i kroppen och blev gladare hela tiden.
sedan s¨å steg självförtroendet och man kände sig som en kung när den började verka.
men jag utvecklade också mani av den och blev rastlös och hade svårt att sova tex.

jag tycker förövrigt att denna medicin har hjälpt mig en hel del men det tar så lång tid innan den verkar.

Ja, det är synd när man får fel medicin. Men vi får inte heller glömma att många inte får några otrevliga biverkningar, utan i stället börjar må bättre igen. Och ja, vad är egentligen alternativet?

Att folk begår självmord om dom inte medicinerar, det verkar dom som är emot medicinering bortse ifrån.

jag upplevde i alla fall att jag blev konstig av den.
kommer i håg att jag snackade om mentalsjukhus och andra saker och uppträde mig konstigt när jag gick på den.

Det låter som att du fick en medicin, som du reagerade helt fel på. Tragiskt, men jag skulle tro att just den medicinen har hjälpt många andra patienter.

Furienna skrev:Det låter som att du fick en medicin, som du reagerade helt fel på. Tragiskt, men jag skulle tro att just den medicinen har hjälpt många andra patienter.

den hjälpte mig men jag blev också konstig av den.
jag är säker på att denna medicin gjorde mig lätt sinnessjuk.

Okej, men det var trist att den inte hjälpte dig hela vägen.

Wine skrev:

Toblerone skrev:

Wine skrev:Jag tänker att det är bra att vara försiktig med intag av substanser, läkemedel o.s.v. då man inte vet riktigt säkert hur dessa påverkar hjärnan, systemet och personligheten, det kan vara irreversibla skador det handlar om.

Det finns inga som helst belägg för ett sånt påstående, dvs. om att det ens teoretiskt skulle kunna bli irreversibla skador. Så det påståendet är bara felaktigt och vilseledande.

Vad menar du egentligen, att man kan vara helt säker på att substanser och läkemedel inte har någon egentlig påverkan på hjärnan, att det inte sker förändringar?

Vad man vet i nuläget, ja. Det påverkar funktionen DÅ när man tar läkemedlen, men det har inte visat ge några bestående men, ingen påverkan på hjärnans struktur.

Det har funnits mediciner som har gett irreversibla skador och det märkte man ganska snart. Det gäller tidiga neuroleptika som kunde ge tarditiv dyskinesi. Jag kände faktiskt en person som hade det. Inte kul.

Furienna skrev:Okej, men det var trist att den inte hjälpte dig hela vägen.

är man lätt psykotiskt och har as utan att höra röster utan att enbart vara lätt psykotiskt så kan ju sätta in
antipsykos medel tex haldol eller rispedhal jag upplevde att jag var lätt psykotiskt innan när jag gick på enbart fluxetine.

många med as är lätt psykotiska och fantiserar om utomjordingar mm.
istället för att äta fluxetine så borde jag ha käkat antipsykos medel i stället på grund av livliga fantasier om ufon mm.

Furienna skrev:Det låter som att du fick en medicin, som du reagerade helt fel på. Tragiskt, men jag skulle tro att just den medicinen har hjälpt många andra patienter.

När jag bodde i Täby så käkade jag antipsykos medel tex risperdhal utan att ha psykos.
och det funkade fin fint det.

Furienna skrev:Okej, men det var trist att den inte hjälpte dig hela vägen.

jag blev sjuk av den men bättre det än att vara nere och deprimerad.

sugrövmanövern skrev:Jag har iaf förändrats för livet efter att ha ätit ssri i tjugoårsåldern, sent 90-tal och tidigt 2000-tal, Preparatet cipramil gjorde mig till en annan människa permanent. Måhända hade det skett ändå, personlighetsförändringarna som kom att stanna. Men att de skadade min hjärna är jag övertygad om. Fick bla mani med hallucinationer, aggressivt temperament, blev aggressivt utåtriktad och mer tvär och svartvit i mitt tänkande. Dessa grejer mattades givetvis av efter jag slutade med medicinen, men stora delar är kvar. Saker jag inte känner igen som "jag". En så mycket mindre kontrollerad och behärskad människa. Så mycket argare. Känslokallare.

Anser inte att Wine snackar skit alls. Det här händer verkligen inte alla, många kommer oskadda ur ett bruk av antidepp. Men man ska veta att man kan få förändringar i hjärnan. Beror antagligen på olika känsligheter och ren otur osv.

Jag fick permanenta skador av ECT senare i livet också, minnesspåverkan som är kvar än idag till stor del, så min hjärna är väl känslig. Många kommer ju ur sådan behandling oskadda med.

Vill på intet sätt oroa trådskaparen, bara mana till försiktighet, och var uppmärksam på hur du blir av medicinen. Läs på, var medveten. Jag märkte inte förändringarna förrän det var för sent, efter jag slutat med medicinen och aldrig blev "mitt gamla jag" igen fast åren gick.

Han snackar visst skit när det gäller SSRI-preparat. Du kan hålla med honom om du värderar åsikter högre än fakta. För faktan är att man INTE har sett några tecken på att det överhuvudtaget skulle vara möjligt att det kan ge bestående skador. Däremot misstänker jag att det är välkänd att ECT kan ge bestående skador? Jag kan inget om det, men du jämför äpplen med päron här. Dvs. SSRI med ECT - och det är två helt olika saker.

manne skrev:Jo det finns biverkningar med ssri.
men grejen är att gå runt och vara deprimerad och ha dåligt själv känsla är inte heller bra.
denna medicin gjorde att jag fick ett mera go i kroppen och blev gladare hela tiden.
sedan s¨å steg självförtroendet och man kände sig som en kung när den började verka.
men jag utvecklade också mani av den och blev rastlös och hade svårt att sova tex.

jag tycker förövrigt att denna medicin har hjälpt mig en hel del men det tar så lång tid innan den verkar.

Det är klart det finns biverkningar. Alla mediciner som hjälper har också biverkningar. Om man har tur är det så lite att man inte besväras av det. Kan t.o.m. hända att nån biverkning är positiv. Men annars gäller det att avväga hur mycket nytta man har av medicinen mot biverkningar.

manne skrev:

Furienna skrev:Okej, men det var trist att den inte hjälpte dig hela vägen.

är man lätt psykotiskt och har as utan att höra röster utan att enbart vara lätt psykotiskt så kan ju sätta in
antipsykos medel tex haldol eller rispedhal jag upplevde att jag var lätt psykotiskt innan när jag gick på enbart fluxetine.

många med as är lätt psykotiska och fantiserar om utomjordingar mm.
istället för att äta fluxetine så borde jag ha käkat antipsykos medel i stället på grund av livliga fantasier om ufon mm.

Haldol däremot KAN ge bestående skador, sånt som inte försvinner efter att man har slutat med det. En släkting tog den och sedan dess skakade hon och hade konstiga ryckningar (tarditiva dyskinesier). Det är bättre att ta en av dem nyare neuroleptika som inte kan ge just den biverkningen.

Toblerone skrev:

manne skrev:Jo det finns biverkningar med ssri.
men grejen är att gå runt och vara deprimerad och ha dåligt själv känsla är inte heller bra.
denna medicin gjorde att jag fick ett mera go i kroppen och blev gladare hela tiden.
sedan s¨å steg självförtroendet och man kände sig som en kung när den började verka.
men jag utvecklade också mani av den och blev rastlös och hade svårt att sova tex.

jag tycker förövrigt att denna medicin har hjälpt mig en hel del men det tar så lång tid innan den verkar.

Det är klart det finns biverkningar. Alla mediciner som hjälper har också biverkningar. Om man har tur är det så lite att man inte besväras av det. Kan t.o.m. hända att nån biverkning är positiv. Men annars gäller det att avväga hur mycket nytta man har av medicinen mot biverkningar.

en biverkning var att man fick mera energi i kroppen och blev mera aktiv och orkade arbeta mera och så.
Men blev piggare av den och mera alert och orkade jobba mera.

manne skrev:

Toblerone skrev:

manne skrev:Jo det finns biverkningar med ssri.
men grejen är att gå runt och vara deprimerad och ha dåligt själv känsla är inte heller bra.
denna medicin gjorde att jag fick ett mera go i kroppen och blev gladare hela tiden.
sedan s¨å steg självförtroendet och man kände sig som en kung när den började verka.
men jag utvecklade också mani av den och blev rastlös och hade svårt att sova tex.

jag tycker förövrigt att denna medicin har hjälpt mig en hel del men det tar så lång tid innan den verkar.

Det är klart det finns biverkningar. Alla mediciner som hjälper har också biverkningar. Om man har tur är det så lite att man inte besväras av det. Kan t.o.m. hända att nån biverkning är positiv. Men annars gäller det att avväga hur mycket nytta man har av medicinen mot biverkningar.

en biverkning var att man fick mera energi i kroppen och blev mera aktiv och orkade arbeta mera och så.
Men blev piggare av den och mera alert och orkade jobba mera.

Var det en biverkning eller var det den effekten som medicinen skulle ha? Det är ibland svårt att skilja på dessa.

Toblerone skrev:

sugrövmanövern skrev:Jag har iaf förändrats för livet efter att ha ätit ssri i tjugoårsåldern, sent 90-tal och tidigt 2000-tal, Preparatet cipramil gjorde mig till en annan människa permanent. Måhända hade det skett ändå, personlighetsförändringarna som kom att stanna. Men att de skadade min hjärna är jag övertygad om. Fick bla mani med hallucinationer, aggressivt temperament, blev aggressivt utåtriktad och mer tvär och svartvit i mitt tänkande. Dessa grejer mattades givetvis av efter jag slutade med medicinen, men stora delar är kvar. Saker jag inte känner igen som "jag". En så mycket mindre kontrollerad och behärskad människa. Så mycket argare. Känslokallare.

Anser inte att Wine snackar skit alls. Det här händer verkligen inte alla, många kommer oskadda ur ett bruk av antidepp. Men man ska veta att man kan få förändringar i hjärnan. Beror antagligen på olika känsligheter och ren otur osv.

Jag fick permanenta skador av ECT senare i livet också, minnesspåverkan som är kvar än idag till stor del, så min hjärna är väl känslig. Många kommer ju ur sådan behandling oskadda med.

Vill på intet sätt oroa trådskaparen, bara mana till försiktighet, och var uppmärksam på hur du blir av medicinen. Läs på, var medveten. Jag märkte inte förändringarna förrän det var för sent, efter jag slutat med medicinen och aldrig blev "mitt gamla jag" igen fast åren gick.

Han snackar visst skit när det gäller SSRI-preparat. Du kan hålla med honom om du värderar åsikter högre än fakta. För faktan är att man INTE har sett några tecken på att det överhuvudtaget skulle vara möjligt att det kan ge bestående skador. Däremot misstänker jag att det är välkänd att ECT kan ge bestående skador? Jag kan inget om det, men du jämför äpplen med päron här. Dvs. SSRI med ECT - och det är två helt olika saker.

Räknas inte erfarenheter? Jag har inte rapporterat in mina biverkningar/skador. Inte många gör det.

Läkare talar fortfarande om SSRI som helt ofarliga typ. Ändå händer det alla möjliga konstiga saker med dessa preparat. När jag provade sertralin för några år sedan var jag väldigt orolig för att gå upp i vikt. Nejdå, på den här dosen kan du omöjligen gå upp i vikt, sade doktorn. Likt förbannat hade jag efter några månader gått upp 20 kg. Utan att äta mer eller annorlunda.

Kan det inte vara så att man gärna blundar för problemen, eftersom det är smidigt att lättvindigt kunna ge de här preparaten för alla möjliga besvär? Min morbror fick cipramil för whiplashskada (i finland där han bor ansåg man inte att whiplash fanns, att han inbillade sig).

Toblerone skrev:

sugrövmanövern skrev:Jag har iaf förändrats för livet efter att ha ätit ssri i tjugoårsåldern, sent 90-tal och tidigt 2000-tal, Preparatet cipramil gjorde mig till en annan människa permanent. Måhända hade det skett ändå, personlighetsförändringarna som kom att stanna. Men att de skadade min hjärna är jag övertygad om. Fick bla mani med hallucinationer, aggressivt temperament, blev aggressivt utåtriktad och mer tvär och svartvit i mitt tänkande. Dessa grejer mattades givetvis av efter jag slutade med medicinen, men stora delar är kvar. Saker jag inte känner igen som "jag". En så mycket mindre kontrollerad och behärskad människa. Så mycket argare. Känslokallare.

Anser inte att Wine snackar skit alls. Det här händer verkligen inte alla, många kommer oskadda ur ett bruk av antidepp. Men man ska veta att man kan få förändringar i hjärnan. Beror antagligen på olika känsligheter och ren otur osv.

Jag fick permanenta skador av ECT senare i livet också, minnesspåverkan som är kvar än idag till stor del, så min hjärna är väl känslig. Många kommer ju ur sådan behandling oskadda med.

Vill på intet sätt oroa trådskaparen, bara mana till försiktighet, och var uppmärksam på hur du blir av medicinen. Läs på, var medveten. Jag märkte inte förändringarna förrän det var för sent, efter jag slutat med medicinen och aldrig blev "mitt gamla jag" igen fast åren gick.

Han snackar visst skit när det gäller SSRI-preparat. Du kan hålla med honom om du värderar åsikter högre än fakta. För faktan är att man INTE har sett några tecken på att det överhuvudtaget skulle vara möjligt att det kan ge bestående skador. Däremot misstänker jag att det är välkänd att ECT kan ge bestående skador? Jag kan inget om det, men du jämför äpplen med päron här. Dvs. SSRI med ECT - och det är två helt olika saker.

Tycker faktiskt att det är märkligt när människor avfärdar andras upplevelser och erfarenheter och menar att de skulle sakna relevans.

Sedan kanske det beror på vad man syftar på när man talar om skador? Skulle gärna vilja se hänvisning från dig till information om att SSRI preparat inte orsakar några skador.

Förutom alla vittnesmål här på forumet från personer som själva ätit SSRI och upplever att de skadats av att äta dem så kan man ju googla lite för att hitta mer info om detta, hittade bl.a. detta:

Att allmänläkare skriver ut antidepressiva mediciner i den omfattning de gör tycker jag är som att använda samma taktik som USA när det gäller terrorism: Man bombar hela Afghanistan för att få tag på Bin Laden, säger Jan Albinson, psykoterapeut och en av dem som varit med och byggt upp Kilen, en verksamhet för läkemedelsberoende.

Han är starkt kritisk till utskrivningsökningen av antidepressiva. Till Kilen kommer många som ätit olika typer av SSRI-preparat och andra mediciner och fått skador av dem. Jan Albinson tycker att det är rena galenskapen att på biologisk väg kväsa ohälsa som uppkommit för att miljön runt omkring oss inte är bra. Skrapar man lite på ytan visar det sig att många som fått så kallade lyckopiller utskrivna mår dåligt för att det är jobbigt på jobbet, för att de har ett kämpigt äktenskap eller går igenom någon annan livskris. Och situationen förändras ju inte av piller, menar Jan Albinson.

På Kilen ser man även andra risker med de antidepressiva läkemedlen. Med sin drastiska liknelse mellan piller och Bin Laden menar Jan Albinson att vi vet alldeles för lite om serotoninets verkan i hjärnan. För att vara på säkra sidan väljer vi då att slå på bred front och droga ned hela människan. På så sätt slipper vi långa sjukskrivningar och besvärliga människor som ställer krav.

– Ja och det har ju också visat sig att ungefär femtio procent av dem som påbörjar en behandling med dessa mediciner avslutar den för att de inte tycker att det hjälper.

Detta är ju en oerhört skrämmande beskrivning tycker i alla fall jag:

På Kilen vittnar många om att de blivit skadade av medicinerna. De berättar om otäcka fysiska symtom och personlighetsförvandling. Som exempel berättar Jan Albinson om en pappa som varit i kontakt med dem för sin medicinering.

– Han berättade att han stod och tittade på sina två sovande barn. Plötsligt var helt oförmögen till att känna kärlek. Känslorna fanns bara inte där.

http://www.svd.se/lyckopiller-hot-eller-fralsning

Det är ju möjligt att individer med exempelvis vissa psykiatriska tillstånd, främst personlighetsstörningar faktiskt inte upplever att dessa preparat skadar dem eller att de förändras på ett negativt sätt. Individer med kluster B störningar: borderline, histrionisk, antisocial och narcissistisk personlighetsstörning verkar svara bra på behandling med SSRI från det jag har läst.

Men TS gör nog helt rätt och åtm provar om det blir bättre och är uppmärksam på hur det påverkar...

antonius skrev:Men TS gör nog helt rätt och åtm provar om det blir bättre och är uppmärksam på hur det påverkar...

Det har du alldeles rätt i, och hon verkar verkligen ta ett stort ansvar mot sig själv och föra journal över hur hon mår.

sugrövmanövern skrev:Räknas inte erfarenheter? Jag har inte rapporterat in mina biverkningar/skador. Inte många gör det.

Läkare talar fortfarande om SSRI som helt ofarliga typ. Ändå händer det alla möjliga konstiga saker med dessa preparat. När jag provade sertralin för några år sedan var jag väldigt orolig för att gå upp i vikt. Nejdå, på den här dosen kan du omöjligen gå upp i vikt, sade doktorn. Likt förbannat hade jag efter några månader gått upp 20 kg. Utan att äta mer eller annorlunda.

Ja, jag har också upplevt en skrämmande biverkning av ett läkemedel (ej psykofarmaka) som inte finns med på biverkningslistan och som knappt någon verkade känna till, eller väldigt få. Jag har dock varit i kontakt med läkemedelsbolaget för att rapportera denna biverkning men som jag också har förstått det så är folk generellt dåliga på att rapportera in biverkningar.

sugrövmanövern skrev:

Toblerone skrev:

sugrövmanövern skrev:Jag har iaf förändrats för livet efter att ha ätit ssri i tjugoårsåldern, sent 90-tal och tidigt 2000-tal, Preparatet cipramil gjorde mig till en annan människa permanent. Måhända hade det skett ändå, personlighetsförändringarna som kom att stanna. Men att de skadade min hjärna är jag övertygad om. Fick bla mani med hallucinationer, aggressivt temperament, blev aggressivt utåtriktad och mer tvär och svartvit i mitt tänkande. Dessa grejer mattades givetvis av efter jag slutade med medicinen, men stora delar är kvar. Saker jag inte känner igen som "jag". En så mycket mindre kontrollerad och behärskad människa. Så mycket argare. Känslokallare.

Anser inte att Wine snackar skit alls. Det här händer verkligen inte alla, många kommer oskadda ur ett bruk av antidepp. Men man ska veta att man kan få förändringar i hjärnan. Beror antagligen på olika känsligheter och ren otur osv.

Jag fick permanenta skador av ECT senare i livet också, minnesspåverkan som är kvar än idag till stor del, så min hjärna är väl känslig. Många kommer ju ur sådan behandling oskadda med.

Vill på intet sätt oroa trådskaparen, bara mana till försiktighet, och var uppmärksam på hur du blir av medicinen. Läs på, var medveten. Jag märkte inte förändringarna förrän det var för sent, efter jag slutat med medicinen och aldrig blev "mitt gamla jag" igen fast åren gick.

Han snackar visst skit när det gäller SSRI-preparat. Du kan hålla med honom om du värderar åsikter högre än fakta. För faktan är att man INTE har sett några tecken på att det överhuvudtaget skulle vara möjligt att det kan ge bestående skador. Däremot misstänker jag att det är välkänd att ECT kan ge bestående skador? Jag kan inget om det, men du jämför äpplen med päron här. Dvs. SSRI med ECT - och det är två helt olika saker.

Räknas inte erfarenheter? Jag har inte rapporterat in mina biverkningar/skador. Inte många gör det.

Läkare talar fortfarande om SSRI som helt ofarliga typ. Ändå händer det alla möjliga konstiga saker med dessa preparat. När jag provade sertralin för några år sedan var jag väldigt orolig för att gå upp i vikt. Nejdå, på den här dosen kan du omöjligen gå upp i vikt, sade doktorn. Likt förbannat hade jag efter några månader gått upp 20 kg. Utan att äta mer eller annorlunda.

Kan det inte vara så att man gärna blundar för problemen, eftersom det är smidigt att lättvindigt kunna ge de här preparaten för alla möjliga besvär? Min morbror fick cipramil för whiplashskada (i finland där han bor ansåg man inte att whiplash fanns, att han inbillade sig).

Sorry, det var INTE det jag pratade om. Wine skrev om IRREVERSIBLA skador. Allt du skriver här har inte med det att göra. Jag svarade specifikt just på detta. Att det finns biverkningar har jag aldrig förnekat.

Wine skrev:

Toblerone skrev:

sugrövmanövern skrev:Jag har iaf förändrats för livet efter att ha ätit ssri i tjugoårsåldern, sent 90-tal och tidigt 2000-tal, Preparatet cipramil gjorde mig till en annan människa permanent. Måhända hade det skett ändå, personlighetsförändringarna som kom att stanna. Men att de skadade min hjärna är jag övertygad om. Fick bla mani med hallucinationer, aggressivt temperament, blev aggressivt utåtriktad och mer tvär och svartvit i mitt tänkande. Dessa grejer mattades givetvis av efter jag slutade med medicinen, men stora delar är kvar. Saker jag inte känner igen som "jag". En så mycket mindre kontrollerad och behärskad människa. Så mycket argare. Känslokallare.

Anser inte att Wine snackar skit alls. Det här händer verkligen inte alla, många kommer oskadda ur ett bruk av antidepp. Men man ska veta att man kan få förändringar i hjärnan. Beror antagligen på olika känsligheter och ren otur osv.

Jag fick permanenta skador av ECT senare i livet också, minnesspåverkan som är kvar än idag till stor del, så min hjärna är väl känslig. Många kommer ju ur sådan behandling oskadda med.

Vill på intet sätt oroa trådskaparen, bara mana till försiktighet, och var uppmärksam på hur du blir av medicinen. Läs på, var medveten. Jag märkte inte förändringarna förrän det var för sent, efter jag slutat med medicinen och aldrig blev "mitt gamla jag" igen fast åren gick.

Han snackar visst skit när det gäller SSRI-preparat. Du kan hålla med honom om du värderar åsikter högre än fakta. För faktan är att man INTE har sett några tecken på att det överhuvudtaget skulle vara möjligt att det kan ge bestående skador. Däremot misstänker jag att det är välkänd att ECT kan ge bestående skador? Jag kan inget om det, men du jämför äpplen med päron här. Dvs. SSRI med ECT - och det är två helt olika saker.

Tycker faktiskt att det är märkligt när människor avfärdar andras upplevelser och erfarenheter och menar att de skulle sakna relevans.

Sedan kanske det beror på vad man syftar på när man talar om skador? Skulle gärna vilja se hänvisning från dig till information om att SSRI preparat inte orsakar några skador.

Nej då, det är definitivt du som har bevisbördan. Du påstår att det kan orsaka BESTÅENDE skador i hjärnan. Om du påstår sånt får du ha nån slags belägg för det. Att det inte finns något problem, det kan man aldrig bevisa, det går ju inte. Det är som om nån som tror på Gud ber en ateist att bevisa att Gud INTE finns. Det är inte möjligt. Jag har inte heller påstått att det aldrig nånsin i framtiden kan komma fram ny fakta som visar att det ändå påverkar på nåt sätt. Men jag har sagt att det i NULÄGET inte finns belägg för det.

Men chansen att det skulle visa sig något - allvarligt - problem med det är ganska obefintligt. Varför? Om folk får allvarliga problem ifrån en medicin, så lär man ju få reda på det.

Wine skrev:Förutom alla vittnesmål här på forumet från personer som själva ätit SSRI och upplever att de skadats av att äta dem så kan man ju googla lite för att hitta mer info om detta, hittade bl.a. detta:

Att allmänläkare skriver ut antidepressiva mediciner i den omfattning de gör tycker jag är som att använda samma taktik som USA när det gäller terrorism: Man bombar hela Afghanistan för att få tag på Bin Laden, säger Jan Albinson, psykoterapeut och en av dem som varit med och byggt upp Kilen, en verksamhet för läkemedelsberoende.

Han är starkt kritisk till utskrivningsökningen av antidepressiva. Till Kilen kommer många som ätit olika typer av SSRI-preparat och andra mediciner och fått skador av dem. Jan Albinson tycker att det är rena galenskapen att på biologisk väg kväsa ohälsa som uppkommit för att miljön runt omkring oss inte är bra. Skrapar man lite på ytan visar det sig att många som fått så kallade lyckopiller utskrivna mår dåligt för att det är jobbigt på jobbet, för att de har ett kämpigt äktenskap eller går igenom någon annan livskris. Och situationen förändras ju inte av piller, menar Jan Albinson.

På Kilen ser man även andra risker med de antidepressiva läkemedlen. Med sin drastiska liknelse mellan piller och Bin Laden menar Jan Albinson att vi vet alldeles för lite om serotoninets verkan i hjärnan. För att vara på säkra sidan väljer vi då att slå på bred front och droga ned hela människan. På så sätt slipper vi långa sjukskrivningar och besvärliga människor som ställer krav.

– Ja och det har ju också visat sig att ungefär femtio procent av dem som påbörjar en behandling med dessa mediciner avslutar den för att de inte tycker att det hjälper.

Detta är ju en oerhört skrämmande beskrivning tycker i alla fall jag:

På Kilen vittnar många om att de blivit skadade av medicinerna. De berättar om otäcka fysiska symtom och personlighetsförvandling. Som exempel berättar Jan Albinson om en pappa som varit i kontakt med dem för sin medicinering.

– Han berättade att han stod och tittade på sina två sovande barn. Plötsligt var helt oförmögen till att känna kärlek. Känslorna fanns bara inte där.

http://www.svd.se/lyckopiller-hot-eller-fralsning

Det är ju möjligt att individer med exempelvis vissa psykiatriska tillstånd, främst personlighetsstörningar faktiskt inte upplever att dessa preparat skadar dem eller att de förändras på ett negativt sätt. Individer med kluster B störningar: borderline, histrionisk, antisocial och narcissistisk personlighetsstörning verkar svara bra på behandling med SSRI från det jag har läst.

Vet du vad, Wine? Det är upp till VAR OCH EN! Vi lever i ett fritt land. Än så länge. Jag vill få välja sånt själv, jag är en vuxen människa.

"Oerhört skrämmande" att en medicin bara funkar för 50 &? Sorry, men det var väldigt löjligt. Alla mediciner funkar inte för alla människor. Men det brukar finnas flera alternativ. Är det så hemskt att man kanske får prova flera. Ingen är tvungen!

Och angående personlighetsförvandling. Har killen verkligen slutat med medicinerna? Och det kan mycket väl vara så att det helt enkelt beror på hans psykiska problem, depression eller vad det är. Det låter mer som depression. Förresten så varnade man också tidigare (vet inte helt säkert om det gäller fortfarande) att man INTE ska vänta för länge med att ta SSRI om man har utvecklat depression, för att den annars kan bli kroniskt och då blir man antagligen aldrig av med den. Och det låter rimligt, tycker jag. Det är mycket som blir kroniskt när kroppen har vant sig vid det.

Förresten så sa vår tidigare barnpsykiater att man lika väl kan undra om det inte skadar hjärnan om man INTE medicinerar. Det gällde då centralstimulerande mot ADHD. Jag undrade om det inte kan skada om man sätter extra fart på hjärnan och hon sa att man lika väl kan undra om det inte skadar om det går på för långsam fart hela tiden. Och det har hon ju helt rätt i. Det vet vi inte säkert!

Och att folk med personlighetsstörningar tar SSRI - jag har själv en kompis som har borderline och en anhörig som har. Det är jättesvårt att hitta en medicin som fungerar, men det finns all anledning att försöka, för att de har en massa besvär - depression, ångest, tvång, m.m. Och dessa mediciner är exakt till för dessa symptom. Så varför skulle det vara olämpligt?